Att lyssna kan vara viktigt för talutvecklingen hos barn med autism

Språkforskaren Pia Nordgren har i sin avhandling utforskat relationen mellan inlärning av språkljud, utveckling av melodi i talet och gester. Resultatet visar ett tidsmässigt samband.

Pia Nordgren
Pia Nordgren

Född 1970
i Göteborg

Disputerade 2016-03-03
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
From sounds to speech and gestures. Case studies of linguistic interaction in children with ASC

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under grundutbildningen till logoped tänkte jag att jag ville forska om barns språkutveckling, men fick rådet att skaffa mig erfarenhet av logopedi först. Det lät klokt så jag började arbeta inom habilitering- och barnsjukvård. Efter femton år hade jag en idé om att ta fasta på typiska drag hos barn med autismspektrumtillstånd, som intresse för detaljer. Tanken var att försöka få barnen intresserade av tal genom att fokusera på skillnaderna mellan olika språkljud. Jag har också inspirerats av forskningen om att det kan finnas en koppling mellan lyssnande och talproduktion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt två svenska pojkar med autismspektrumtillstånd under ett och ett halvt år. Syftet var att utforska relationen mellan inlärning av språkljud, utveckling av melodi i talet och gester. Pojkarna fick på ett strukturerat sätt leka en docklek där dockornas namn representerade olika språkljud. Dockorna har jag hämtat från ett träningsmaterial för barn med Downs syndrom, utformat av professor Irene Johansson. Poängen här är att barn och vuxen gemensamt kan rikta uppmärksamheten mot dockan. För barn med autismspektrumtillstånd kan det nog vara lättare att relatera till en docka än en annan individ.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att utvecklingen av språkljud, melodi och gester visade ett tidsmässigt samband. Tal och gester samspelade och det gällde även melodin. En slutsats är att det verkar finnas en mekanism i hjärnan som överbygger mellan att lyssna på tal och att tala själv. Ljuden kan därför vara viktiga igångsättare för språk och talutveckling. Men det behövs mycket mer forskning på inlärning av olika språkljud hos barn med autism.

Vad överraskade dig?

– Att handmotoriken tycktes vara ett stöd i barnens språkutveckling. Åtminstone ett av barnen gjorde tydliga handrörelser i samband med vissa stavelser. Det var inget fokus på varken melodi i talet eller gester i träningen, men barnen utvecklade det ändå.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan framför allt ligga till grund för ytterligare studier, vilket jag verkligen hoppas kommer inom det här området. Då kan resultaten så småningom komma till nytta vid interventioner för barn med autismspektrumtillstånd.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-04-05 11:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-04-06 16:13 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan brister i stöd till barn med autismdiagnos

Många barn får god hjälp i samband med att de fått autismdiagnos men efter ett antal år verkar stödet försvinna. Martina Barnevik Olsson visar i sin avhandling att barn som har eller har haft autism kan ha svårt att klara skolan och därför behöver stöd under lång tid.

Tvåspråkighet och dyslexi en utmaning för skolan

Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor. Men detta gäller inte för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. Niloufar Jalali-Moghadam belyser också i sin forskning att lärarna önskar mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer