Utmanande att bli lärare i den arbetsintegrerade lärarutbildningen

Fakta

Mona Tynkkinen

Bor i Trollhättan
Född år 1981

Disputerade 2024-12-13
vid Högskolan Väst

Avhandling

Fragile Mosaics of Teacher Becoming. Kaleidoscoping Futures of Difference

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Innan jag började forskarutbildningen arbetade jag som VFU-utvecklingsledare på Högskolan Väst. Det var ett uppdrag där man befann sig i gränssnittet mellan lärarutbildningens formella delar på campus, och skolan och de VFU-platser som lärarstudenterna kom ut till. När jag var på VFU-besök kunde jag kliva in mitt i en lektion, och jag undrade ofta över vad som hände efter lektionen eller på morgonen innan jag hade kommit. Så när jag fick möjlighet att forska ville jag undersöka vilka möten som äger rum under en arbetsdag, vilka rum studenterna rör sig i, och vilka materialiteter de använder sig av när de ska göra lärarrollen i en skola. Jag var också otroligt nyfiken på relationen som man till vardags beskriver som en relation mellan teori och praktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur blivande lärare formas och vad som påverkar utvecklandet av lärarrollen i den nya formen av arbetsintegrerad lärarutbildning. Det som är speciellt med den utbildningen är att studenterna utöver att de går en lärarutbildning – med allt vad det innebär – dessutom är ute och arbetar i en skola från dag ett. Avhandlingen är därför också en undersökning om hur det kan vara att arbeta som lärare. Jag har följt 16 lärarstudenter under en arbetsdag under deras första termin i den här nya formen av lärarutbildning.

– Jag undersöker två problem, det ena handlar om hur nuets oförutsägbarhet påverkar lärarlivet och hur lärarblivande utvecklas i det som jag kallar för det nyckfulla och obevekliga nuet. Den andra delen av avhandlingen handlar om hur vi kommunicerar forskning. I min avhandling är själva formen också en del av innehållet eftersom det är en digital och icke-linjär avhandling. Jag ville undersöka vilka nya frågor och problem man får syn på när man kan experimentera med skolscener genom bild och ljud. Vad får man syn på när man kan ta del av avhandlingen på ett annat sätt än genom tryckta artiklar eller en monografi i tryckt form eller PDF.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skolan är en kontext där du aldrig vet vad som ska hända och lärarprofessionen handlar om så otroligt mycket mer än att prata, det finns en hel kropp att arbeta med. Det betyder att scenerna som utspelas i ett klassrum innefattar så mycket mer än det som kan uttryckas med ord. Ett försök att låta besökaren själv få erfara stämningen av 43 minuters röstlös bildlektion (alltså när lärare och elever är tysta), är när besökaren under sin läsning av min avhandling också bjuds in att lyssna på ljudet av färgläggningspennor. Det här är något som blir möjligt tack vare den digitala formen.

– Ett resultat som jag vill lyfta fram är den skörhet som det innebär när lärarstudenter ibland behöver kliva in i ett klassrum med väldigt lite förberedelsetid, och vad det innebär att inte kunna kliva ur en situation. Jag vill också lyfta fram hur närvaron av en handledare kan bli en viktig resurs i ett klassrum där den blivande läraren kan få hjälp att se sådant som den på egen hand inte förmådde identifiera som viktigt.

– På det stora hela handlar resultaten om det faktiska iscensättandet av policy och genomförandet av arbetsintegrerad lärarutbildning i skolkontext. Å ena sidan är det en enstämmig skrivning om nya sätt att göra någonting på, men det kan vara så att de problem som de blivande lärarna ställs inför i skolkontext och klassrum inte matchar ambitionerna med en arbetsintegrerad lärarutbildning. Och särskilt sårbart kan det vara just under den första terminen.

Ett resultat som jag vill lyfta fram är den skörhet som det innebär när lärarstudenter ibland behöver kliva in i ett klassrum med väldigt lite förberedelsetid, och vad det innebär att inte kunna kliva ur en situation.

Mona Tynkkinen

Vad överraskade dig?

– Ett exempel i avhandlingen handlar om när en lärarstudent några minuter innan lektionsstart ombeds hoppa in och täcka för en kollega som är sjuk. Lärarstudenten är inte bekväm med att undervisa 80 minuter i matte eftersom den blivande läraren inte känner sig trygg med ämnet. En av de första sakerna som händer är att en av eleverna inte vill arbeta med innehållet och det uppstår en ordväxling som stegrar i intensitet. I stället för att analysera situationen med hjälp av enbart språk har jag transformerat varje elev och lärarstudenten till musikinstrument. Det betyder att man i avhandlingen får följa händelserna under 80 minuter med hjälp av noter, man kan också lyssna på själva musikstycket. En av poängerna med att göra det var att försöka beskriva komplexiteten i situationen inne i klassrummet. Jag ville också visa att man som lärare alltid måste förhålla sig till andra. Den blivande läraren kan inte trycka på paus och gå ut ur klassrummet och fundera utan behöver hela tiden agera. Däri ligger en etisk aspekt av lärarblivande och vad studenterna ställs inför under sin utbildning. För den här musiken går inte heller att pausa, utan när du väl har satt på den så behöver du hänga med när den spelar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Som lärarstudent kan man få möjlighet att ta del av något annat än tillrättalagda teoretiska beskrivningar av ideala skeenden i ett klassrum. Även lärarutbildare kan ha nytta av resultaten, och naturligtvis beslutsfattare som behöver ta del av vilka problem man brottas med, så att inte avståndet mellan beslutsfattare och det som händer i klassrummet blir för långt.