Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen, vfu, är en lika komplex som krävande del av lärarutbildningen. Detta visar Paul Strand i sin forskning om ämneslärarstudenters möte med vfu.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ämneslärare på gymnasiet i ämnena svenska, svenska som andraspråk och historia. Sedan 2008 arbetar jag vid lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad där jag tillsammans med en kollega också haft kursansvar för den verksamhetsförlagda delen i ämneslärarutbildningen. I den rollen upptäckte jag hur många frågor som uppstod och följde med vfu. Detta väckte mitt intresse för att närmare undersöka vad vfu är och hur den upplevs av studenterna på lärarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om 14 ämneslärarstudenters möten med skolan och dess undervisning. Fokus är på vad som händer i studenternas möte med eleverna i undervisningen – även om detta ibland också berör handledaren och den handledning som syftar till att studenterna ska lära sig undervisa. Avhandlingen bygger på observationer av de 14 studenterna under utbildningens tre vfu-perioder. Jag har helt enkelt följt studenterna i deras arbetsvardag. Som kompletterande material har jag använt intervjuer. Intervjuer med samtliga studenter gjordes både före, under och efter deras vfu.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min avhandling är en osminkad beskrivning av lärarstudenters vardag i verksamhetsförlagd utbildning. Resultaten visar hur oerhört komplex och krävande vfu:n är för många lärarstudenter. Dels handlar det om att hitta vägar till en bra undervisning och interaktion med eleverna, dels om att läsa av arbetsplatskulturer och lära sig samspela med andra lärare på skolan. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer stort mellan skolorna, vilket också återspeglas i studenternas undervisning och deras upplevelser. Det är också stora skillnader i vilken grad som studenterna integreras på sina praktikplatser. En del bjuds direkt in i kollegiet, ses som en blivande kollega och ges access till utrymmen som exempelvis lokaler och lärplattformar. Andra studenter möter motstånd från elever och får svårigheter att hitta en plats bland övrig personal på skolan.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att det lärande som följer ur studenternas praktiker rör kunskapsformer som är starkt beroende av den sociala situationen. Väsentliga delar i den praktiska yrkeskunskapen handlar därmed om att lära sig avläsa dess sociala villkor som gör verksamheten möjlig och begriplig.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur ”hårdkokt” studenternas vardag kan te sig under vfu, och hur studenterna ständigt fick utmana sig själva för att bli erkända och accepterade av såväl elever som andra lärare. Vägen till läraryrket handlar inte enbart om ämneskunskaper utan lika mycket om att vara följsam, ta initiativ och strategiskt flytta fram sina positioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand lärarutbildare, handledare och vfu-studenter. Men avhandlingen rymmer även ett kraftfullt ifrågasättande mot den målstyrda skolan och utbildningen, vilket jag hoppas att även skolledare och skolpolitiker vill ta del av.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-02 16:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-03 20:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Designmönster kan ge stöd i lektionsplaneringen

Goda exempel, designmönster, kan ge stöd när det gäller lektionsplanering. Blivande lärare kan ha stor glädje av att resonera om undervisningsproblem och lösningar, menar Elisabeth Rolf som forskat i ämnet.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen, fångar elevernas intresse och stärker den pedagogiska relationen. Det visar Ola Henricsson som forskat om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer