Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen, vfu, är en lika komplex som krävande del av lärarutbildningen. Detta visar Paul Strand i sin forskning om ämneslärarstudenters möte med vfu.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ämneslärare på gymnasiet i ämnena svenska, svenska som andraspråk och historia. Sedan 2008 arbetar jag vid lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad där jag tillsammans med en kollega också haft kursansvar för den verksamhetsförlagda delen i ämneslärarutbildningen. I den rollen upptäckte jag hur många frågor som uppstod och följde med vfu. Detta väckte mitt intresse för att närmare undersöka vad vfu är och hur den upplevs av studenterna på lärarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om 14 ämneslärarstudenters möten med skolan och dess undervisning. Fokus är på vad som händer i studenternas möte med eleverna i undervisningen – även om detta ibland också berör handledaren och den handledning som syftar till att studenterna ska lära sig undervisa. Avhandlingen bygger på observationer av de 14 studenterna under utbildningens tre vfu-perioder. Jag har helt enkelt följt studenterna i deras arbetsvardag. Som kompletterande material har jag använt intervjuer. Intervjuer med samtliga studenter gjordes både före, under och efter deras vfu.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min avhandling är en osminkad beskrivning av lärarstudenters vardag i verksamhetsförlagd utbildning. Resultaten visar hur oerhört komplex och krävande vfu:n är för många lärarstudenter. Dels handlar det om att hitta vägar till en bra undervisning och interaktion med eleverna, dels om att läsa av arbetsplatskulturer och lära sig samspela med andra lärare på skolan. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer stort mellan skolorna, vilket också återspeglas i studenternas undervisning och deras upplevelser. Det är också stora skillnader i vilken grad som studenterna integreras på sina praktikplatser. En del bjuds direkt in i kollegiet, ses som en blivande kollega och ges access till utrymmen som exempelvis lokaler och lärplattformar. Andra studenter möter motstånd från elever och får svårigheter att hitta en plats bland övrig personal på skolan.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att det lärande som följer ur studenternas praktiker rör kunskapsformer som är starkt beroende av den sociala situationen. Väsentliga delar i den praktiska yrkeskunskapen handlar därmed om att lära sig avläsa dess sociala villkor som gör verksamheten möjlig och begriplig.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur ”hårdkokt” studenternas vardag kan te sig under vfu, och hur studenterna ständigt fick utmana sig själva för att bli erkända och accepterade av såväl elever som andra lärare. Vägen till läraryrket handlar inte enbart om ämneskunskaper utan lika mycket om att vara följsam, ta initiativ och strategiskt flytta fram sina positioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand lärarutbildare, handledare och vfu-studenter. Men avhandlingen rymmer även ett kraftfullt ifrågasättande mot den målstyrda skolan och utbildningen, vilket jag hoppas att även skolledare och skolpolitiker vill ta del av.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-02 16:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-03 20:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av fem föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 oktober eller via webbkonferensen 17-31 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 2 695 kr ex. moms t.o.m. 7 september!

Designmönster kan ge stöd i lektionsplaneringen

Goda exempel, designmönster, kan ge stöd när det gäller lektionsplanering. Blivande lärare kan ha stor glädje av att resonera om undervisningsproblem och lösningar, menar Elisabeth Rolf som forskat i ämnet.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.