Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen, vfu, är en lika komplex som krävande del av lärarutbildningen. Detta visar Paul Strand i sin forskning om ämneslärarstudenters möte med vfu.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ämneslärare på gymnasiet i ämnena svenska, svenska som andraspråk och historia. Sedan 2008 arbetar jag vid lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad där jag tillsammans med en kollega också haft kursansvar för den verksamhetsförlagda delen i ämneslärarutbildningen. I den rollen upptäckte jag hur många frågor som uppstod och följde med vfu. Detta väckte mitt intresse för att närmare undersöka vad vfu är och hur den upplevs av studenterna på lärarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om 14 ämneslärarstudenters möten med skolan och dess undervisning. Fokus är på vad som händer i studenternas möte med eleverna i undervisningen – även om detta ibland också berör handledaren och den handledning som syftar till att studenterna ska lära sig undervisa. Avhandlingen bygger på observationer av de 14 studenterna under utbildningens tre vfu-perioder. Jag har helt enkelt följt studenterna i deras arbetsvardag. Som kompletterande material har jag använt intervjuer. Intervjuer med samtliga studenter gjordes både före, under och efter deras vfu.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min avhandling är en osminkad beskrivning av lärarstudenters vardag i verksamhetsförlagd utbildning. Resultaten visar hur oerhört komplex och krävande vfu:n är för många lärarstudenter. Dels handlar det om att hitta vägar till en bra undervisning och interaktion med eleverna, dels om att läsa av arbetsplatskulturer och lära sig samspela med andra lärare på skolan. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer stort mellan skolorna, vilket också återspeglas i studenternas undervisning och deras upplevelser. Det är också stora skillnader i vilken grad som studenterna integreras på sina praktikplatser. En del bjuds direkt in i kollegiet, ses som en blivande kollega och ges access till utrymmen som exempelvis lokaler och lärplattformar. Andra studenter möter motstånd från elever och får svårigheter att hitta en plats bland övrig personal på skolan.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att det lärande som följer ur studenternas praktiker rör kunskapsformer som är starkt beroende av den sociala situationen. Väsentliga delar i den praktiska yrkeskunskapen handlar därmed om att lära sig avläsa dess sociala villkor som gör verksamheten möjlig och begriplig.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur ”hårdkokt” studenternas vardag kan te sig under vfu, och hur studenterna ständigt fick utmana sig själva för att bli erkända och accepterade av såväl elever som andra lärare. Vägen till läraryrket handlar inte enbart om ämneskunskaper utan lika mycket om att vara följsam, ta initiativ och strategiskt flytta fram sina positioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand lärarutbildare, handledare och vfu-studenter. Men avhandlingen rymmer även ett kraftfullt ifrågasättande mot den målstyrda skolan och utbildningen, vilket jag hoppas att även skolledare och skolpolitiker vill ta del av.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-02 16:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-03-03 20:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Designmönster kan ge stöd i lektionsplaneringen

Goda exempel, designmönster, kan ge stöd när det gäller lektionsplanering. Blivande lärare kan ha stor glädje av att resonera om undervisningsproblem och lösningar, menar Elisabeth Rolf som forskat i ämnet.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser