Utmanande process att bli bildlärare

Processen att bli ämneslärare i bild är många gånger både mödosam och utmanande. Det konstaterar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Eva Cronquist
Eva Cronquist

Född 1959
Bor i Växjö

Disputerade 2020-03-13
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i utbildningen av bildlärare: Om vikten av transformativ beredskap i förändringsprocesser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är konstpedagog och har tidigare arbetat på konsthall med framför allt pedagogiska frågor i mötet mellan konst och elever och studenter från förskolan upp till universitet. Det konstpedagogiska området har fortsatt att vara ett stort intresse när jag sedermera började arbeta inom akademin som lärarutbildare vid ämneslärarutbildningen med ingång bild.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande undersöker jag vad det betyder för studenter att möta och gå igenom samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i sin bildlärarutbildning. Avhandlingen bygger på tre studier från två olika lärosäten. Underlaget består i huvudsak av ljudinspelningar av undervisningen samt kursbloggar där studenter redovisar, diskuterar och reflekterar kring det som sker i utbildningen. Mitt forskningsmaterial är därmed ”naturligt”, och nära studenternas röst.

– Fokus i avhandlingen är vad studenterna själva uttrycker under olika skeden av lärprocessen. I avhandlingen beskriver jag detta som transformativ beredskap. Den första studien belyser hur relativt färska studenter ger uttryck för sin lärprocess. De två följande studierna gjordes med studenter som kommit längre i sin utbildning. Här undersöks dels hur studenterna tar sig an ett eget konstprojekt, dels vilka frågor som uppstår när bildlärarstudenter läser till tvåämneslärare. Vidare lyfts de metodproblem som uppstår när bildlärarstudenter ska genomföra sitt självständiga arbete som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många nya studenter uttrycker starka känslor när de ska omförhandla sin förförståelse för ett nytt innehåll i studierna. Universitetsstudier innebär i mångt och mycket att kunna iscensätta sin lärprocess. Samtidigt finns förväntningar att få lära sig exempelvis tekniker från grunden. När det inte sker uttrycks frustration: ”Trots att jag fått höra att det inte skulle vara några teknikövningar måste jag säga att jag på ett sätt förväntade mig det” som en student skriver. Över tid förändras studenternas förhållningssätt till sina studier, framför allt inser de hur mångfacetterad bildlärarrollen är och att utbildningen till stor del handlar om att utveckla den egna lärarrollen.

– Den andra studien gjordes på avancerad nivå i utbildningen. Här har undervisningen spelats in när studenterna arbetar med ett gestaltande konstprojekt. De problem som uppstår handlar främst om att studenterna får svårt att självständigt driva ett projekt.

– Ytterligare en aspekt som lyfts i avhandlingen handlar om att tvåämneslärare, där bildlärarstudenter utbildar sig till lärare i ytterligare skolämne, får svårt att känna igenom bildämnet när de återkommer till ämnet på avancerad nivå, eftersom de olika ämnena i ämneslärarutbildningen varvas. Den tredje studien visar på metodproblem som uppstår när studenterna ska genomföra sitt självständiga arbete som innebär att hantera konstnärliga metoder och vetenskapliga metoder. Här uppstår en kollision.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat på ett behov av ett didaktiskt perspektiv och professionsspråk vad det gäller samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i ämneslärarutbildningen i bild.

Vad överraskade dig?

– Hur mödosamt studenterna upplevde sina lärprocesser och hur svårt de hade att förhålla sig till det som utmanade dem. Jag hade förväntat mig en större nyfikenhet och upptäckarlust, men de uttrycken var inte så högljudda.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att begreppet transformativ beredskap kan komma till nytta i lärarutbildningen, inte bara för bildlärare. Samt att resultaten kan bidra till att utveckla ett didaktisk språk i samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i ämneslärarutbildningen i bild. På en mer övergripande generell nivå ser jag att transformativ beredskap är aktuellt då saker och ting snabbt förändras i samhället. Det är därför viktigt att prata om förändringsprocesser.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-20 08:12 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-08 09:37 av Ebba Reinolf


Relaterat

Slöjd, 24-25 november i Stockholm

Föreläsningar om den reviderade kursplanen och vilka följder förändringarna innebär för dig som lärare, hur du kan arbeta språkutvecklande i slöjden med nyanlända, tankar kring att arbeta med digitala verktyg i slöjden, hur du hanterar problemskapande beteenden i slöjdsalen och hur du kan arbeta med att slöjd för en hållbar utveckling. Välj att delta på plats eller via webben.

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.