Utmanande process att bli bildlärare

Processen att bli ämneslärare i bild är många gånger både mödosam och utmanande. Det konstaterar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Eva Cronquist
Eva Cronquist

Född 1959
Bor i Växjö

Disputerade 2020-03-13
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i utbildningen av bildlärare: Om vikten av transformativ beredskap i förändringsprocesser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är konstpedagog och har tidigare arbetat på konsthall med framför allt pedagogiska frågor i mötet mellan konst och elever och studenter från förskolan upp till universitet. Det konstpedagogiska området har fortsatt att vara ett stort intresse när jag sedermera började arbeta inom akademin som lärarutbildare vid ämneslärarutbildningen med ingång bild.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande undersöker jag vad det betyder för studenter att möta och gå igenom samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i sin bildlärarutbildning. Avhandlingen bygger på tre studier från två olika lärosäten. Underlaget består i huvudsak av ljudinspelningar av undervisningen samt kursbloggar där studenter redovisar, diskuterar och reflekterar kring det som sker i utbildningen. Mitt forskningsmaterial är därmed ”naturligt”, och nära studenternas röst.

– Fokus i avhandlingen är vad studenterna själva uttrycker under olika skeden av lärprocessen. I avhandlingen beskriver jag detta som transformativ beredskap. Den första studien belyser hur relativt färska studenter ger uttryck för sin lärprocess. De två följande studierna gjordes med studenter som kommit längre i sin utbildning. Här undersöks dels hur studenterna tar sig an ett eget konstprojekt, dels vilka frågor som uppstår när bildlärarstudenter läser till tvåämneslärare. Vidare lyfts de metodproblem som uppstår när bildlärarstudenter ska genomföra sitt självständiga arbete som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många nya studenter uttrycker starka känslor när de ska omförhandla sin förförståelse för ett nytt innehåll i studierna. Universitetsstudier innebär i mångt och mycket att kunna iscensätta sin lärprocess. Samtidigt finns förväntningar att få lära sig exempelvis tekniker från grunden. När det inte sker uttrycks frustration: ”Trots att jag fått höra att det inte skulle vara några teknikövningar måste jag säga att jag på ett sätt förväntade mig det” som en student skriver. Över tid förändras studenternas förhållningssätt till sina studier, framför allt inser de hur mångfacetterad bildlärarrollen är och att utbildningen till stor del handlar om att utveckla den egna lärarrollen.

– Den andra studien gjordes på avancerad nivå i utbildningen. Här har undervisningen spelats in när studenterna arbetar med ett gestaltande konstprojekt. De problem som uppstår handlar främst om att studenterna får svårt att självständigt driva ett projekt.

– Ytterligare en aspekt som lyfts i avhandlingen handlar om att tvåämneslärare, där bildlärarstudenter utbildar sig till lärare i ytterligare skolämne, får svårt att känna igenom bildämnet när de återkommer till ämnet på avancerad nivå, eftersom de olika ämnena i ämneslärarutbildningen varvas. Den tredje studien visar på metodproblem som uppstår när studenterna ska genomföra sitt självständiga arbete som innebär att hantera konstnärliga metoder och vetenskapliga metoder. Här uppstår en kollision.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat på ett behov av ett didaktiskt perspektiv och professionsspråk vad det gäller samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i ämneslärarutbildningen i bild.

Vad överraskade dig?

– Hur mödosamt studenterna upplevde sina lärprocesser och hur svårt de hade att förhålla sig till det som utmanade dem. Jag hade förväntat mig en större nyfikenhet och upptäckarlust, men de uttrycken var inte så högljudda.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att begreppet transformativ beredskap kan komma till nytta i lärarutbildningen, inte bara för bildlärare. Samt att resultaten kan bidra till att utveckla ett didaktisk språk i samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i ämneslärarutbildningen i bild. På en mer övergripande generell nivå ser jag att transformativ beredskap är aktuellt då saker och ting snabbt förändras i samhället. Det är därför viktigt att prata om förändringsprocesser.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-20 08:12 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-08 09:37 av Ebba Reinolf


Relaterat

Slöjd, 24-25 november i Stockholm

Föreläsningar om den reviderade kursplanen och vilka följder förändringarna innebär för dig som lärare, hur du kan arbeta språkutvecklande i slöjden med nyanlända, tankar kring att arbeta med digitala verktyg i slöjden, hur du hanterar problemskapande beteenden i slöjdsalen och hur du kan arbeta med att slöjd för en hållbar utveckling. Välj att delta på plats eller via webben.

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.