Utmanande process att bli bildlärare

Processen att bli ämneslärare i bild är många gånger både mödosam och utmanande. Det konstaterar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Eva Cronquist
Eva Cronquist

Född 1959
Bor i Växjö

Disputerade 2020-03-13
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i utbildningen av bildlärare: Om vikten av transformativ beredskap i förändringsprocesser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är konstpedagog och har tidigare arbetat på konsthall med framför allt pedagogiska frågor i mötet mellan konst och elever och studenter från förskolan upp till universitet. Det konstpedagogiska området har fortsatt att vara ett stort intresse när jag sedermera började arbeta inom akademin som lärarutbildare vid ämneslärarutbildningen med ingång bild.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande undersöker jag vad det betyder för studenter att möta och gå igenom samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i sin bildlärarutbildning. Avhandlingen bygger på tre studier från två olika lärosäten. Underlaget består i huvudsak av ljudinspelningar av undervisningen samt kursbloggar där studenter redovisar, diskuterar och reflekterar kring det som sker i utbildningen. Mitt forskningsmaterial är därmed ”naturligt”, och nära studenternas röst.

– Fokus i avhandlingen är vad studenterna själva uttrycker under olika skeden av lärprocessen. I avhandlingen beskriver jag detta som transformativ beredskap. Den första studien belyser hur relativt färska studenter ger uttryck för sin lärprocess. De två följande studierna gjordes med studenter som kommit längre i sin utbildning. Här undersöks dels hur studenterna tar sig an ett eget konstprojekt, dels vilka frågor som uppstår när bildlärarstudenter läser till tvåämneslärare. Vidare lyfts de metodproblem som uppstår när bildlärarstudenter ska genomföra sitt självständiga arbete som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många nya studenter uttrycker starka känslor när de ska omförhandla sin förförståelse för ett nytt innehåll i studierna. Universitetsstudier innebär i mångt och mycket att kunna iscensätta sin lärprocess. Samtidigt finns förväntningar att få lära sig exempelvis tekniker från grunden. När det inte sker uttrycks frustration: ”Trots att jag fått höra att det inte skulle vara några teknikövningar måste jag säga att jag på ett sätt förväntade mig det” som en student skriver. Över tid förändras studenternas förhållningssätt till sina studier, framför allt inser de hur mångfacetterad bildlärarrollen är och att utbildningen till stor del handlar om att utveckla den egna lärarrollen.

– Den andra studien gjordes på avancerad nivå i utbildningen. Här har undervisningen spelats in när studenterna arbetar med ett gestaltande konstprojekt. De problem som uppstår handlar främst om att studenterna får svårt att självständigt driva ett projekt.

– Ytterligare en aspekt som lyfts i avhandlingen handlar om att tvåämneslärare, där bildlärarstudenter utbildar sig till lärare i ytterligare skolämne, får svårt att känna igenom bildämnet när de återkommer till ämnet på avancerad nivå, eftersom de olika ämnena i ämneslärarutbildningen varvas. Den tredje studien visar på metodproblem som uppstår när studenterna ska genomföra sitt självständiga arbete som innebär att hantera konstnärliga metoder och vetenskapliga metoder. Här uppstår en kollision.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat på ett behov av ett didaktiskt perspektiv och professionsspråk vad det gäller samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i ämneslärarutbildningen i bild.

Vad överraskade dig?

– Hur mödosamt studenterna upplevde sina lärprocesser och hur svårt de hade att förhålla sig till det som utmanade dem. Jag hade förväntat mig en större nyfikenhet och upptäckarlust, men de uttrycken var inte så högljudda.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att begreppet transformativ beredskap kan komma till nytta i lärarutbildningen, inte bara för bildlärare. Samt att resultaten kan bidra till att utveckla ett didaktisk språk i samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i ämneslärarutbildningen i bild. På en mer övergripande generell nivå ser jag att transformativ beredskap är aktuellt då saker och ting snabbt förändras i samhället. Det är därför viktigt att prata om förändringsprocesser.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-20 08:12 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-08 09:37 av Ebba Reinolf


Relaterat

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser