Utmanande process att bli bildlärare

Processen att bli ämneslärare i bild är många gånger både mödosam och utmanande. Det konstaterar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Eva Cronquist
Eva Cronquist

Född 1959
Bor i Växjö

Disputerade 2020-03-13
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i utbildningen av bildlärare: Om vikten av transformativ beredskap i förändringsprocesser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är konstpedagog och har tidigare arbetat på konsthall med framför allt pedagogiska frågor i mötet mellan konst och elever och studenter från förskolan upp till universitet. Det konstpedagogiska området har fortsatt att vara ett stort intresse när jag sedermera började arbeta inom akademin som lärarutbildare vid ämneslärarutbildningen med ingång bild.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande undersöker jag vad det betyder för studenter att möta och gå igenom samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i sin bildlärarutbildning. Avhandlingen bygger på tre studier från två olika lärosäten. Underlaget består i huvudsak av ljudinspelningar av undervisningen samt kursbloggar där studenter redovisar, diskuterar och reflekterar kring det som sker i utbildningen. Mitt forskningsmaterial är därmed ”naturligt”, och nära studenternas röst.

– Fokus i avhandlingen är vad studenterna själva uttrycker under olika skeden av lärprocessen. I avhandlingen beskriver jag detta som transformativ beredskap. Den första studien belyser hur relativt färska studenter ger uttryck för sin lärprocess. De två följande studierna gjordes med studenter som kommit längre i sin utbildning. Här undersöks dels hur studenterna tar sig an ett eget konstprojekt, dels vilka frågor som uppstår när bildlärarstudenter läser till tvåämneslärare. Vidare lyfts de metodproblem som uppstår när bildlärarstudenter ska genomföra sitt självständiga arbete som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att många nya studenter uttrycker starka känslor när de ska omförhandla sin förförståelse för ett nytt innehåll i studierna. Universitetsstudier innebär i mångt och mycket att kunna iscensätta sin lärprocess. Samtidigt finns förväntningar att få lära sig exempelvis tekniker från grunden. När det inte sker uttrycks frustration: ”Trots att jag fått höra att det inte skulle vara några teknikövningar måste jag säga att jag på ett sätt förväntade mig det” som en student skriver. Över tid förändras studenternas förhållningssätt till sina studier, framför allt inser de hur mångfacetterad bildlärarrollen är och att utbildningen till stor del handlar om att utveckla den egna lärarrollen.

– Den andra studien gjordes på avancerad nivå i utbildningen. Här har undervisningen spelats in när studenterna arbetar med ett gestaltande konstprojekt. De problem som uppstår handlar främst om att studenterna får svårt att självständigt driva ett projekt.

– Ytterligare en aspekt som lyfts i avhandlingen handlar om att tvåämneslärare, där bildlärarstudenter utbildar sig till lärare i ytterligare skolämne, får svårt att känna igenom bildämnet när de återkommer till ämnet på avancerad nivå, eftersom de olika ämnena i ämneslärarutbildningen varvas. Den tredje studien visar på metodproblem som uppstår när studenterna ska genomföra sitt självständiga arbete som innebär att hantera konstnärliga metoder och vetenskapliga metoder. Här uppstår en kollision.

– Sammanfattningsvis visar mina resultat på ett behov av ett didaktiskt perspektiv och professionsspråk vad det gäller samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i ämneslärarutbildningen i bild.

Vad överraskade dig?

– Hur mödosamt studenterna upplevde sina lärprocesser och hur svårt de hade att förhålla sig till det som utmanade dem. Jag hade förväntat mig en större nyfikenhet och upptäckarlust, men de uttrycken var inte så högljudda.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att begreppet transformativ beredskap kan komma till nytta i lärarutbildningen, inte bara för bildlärare. Samt att resultaten kan bidra till att utveckla ett didaktisk språk i samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i ämneslärarutbildningen i bild. På en mer övergripande generell nivå ser jag att transformativ beredskap är aktuellt då saker och ting snabbt förändras i samhället. Det är därför viktigt att prata om förändringsprocesser.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-04-20 08:12 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-05-08 09:37 av Ebba Reinolf


Relaterat

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.