Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärares arbete med barns skolövergångar är en komplex process, visar Therese Weléns forskning. Det relationsskapande arbetet med besök och möten lyfts fram som en viktig faktor för att skapa goda övergångar.

Therese Welén
Therese Welén

Bor i Enköping
Född år 1972

Disputerade 2022-02-04
vid Mälardalens universitet


AVHANDLING
Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som förskollärare upplevde jag ofta utmaningar i arbetet med barns övergångar från förskola till förskoleklass. Jag har också, i min roll som utbildningsledare på Mälardalens universitet, arbetat med och följt olika regeringsbeslut vad gäller förändringar kring förskola, förskoleklass och skola. När jag fick möjligheten att forska så tänkte jag att lärares förutsättningar att arbeta med övergångar är ett område som är värdefullt att fördjupa förståelsen om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares didaktiska arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass, och förskoleklass och grundskolans årskurs ett. Fokus är hinder, möjligheter och dilemman som dyker upp i lärares vardagsarbete kring arbetet med barns övergångar. Avhandlingen består av två delstudier: i den första studien har gruppsamtal genomförts med 48 olika lärare och i den andra studien har individuella intervjuer genomförts med 25 lärare och skolchefer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att lärarnas arbete med övergångar är en komplex process. Arbetet styrs av faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och skapar villkor för såväl lärarna som barnen i denna studie. Man kan tycka att lärares arbete med övergångar bara handlar om ett barn som slutar och att samma barn börjar i något nytt. Men det är en process som påverkar lärarnas arbete, med faktorer på övergripande systemnivåer som de inte kan förändra, som till exempel skolindelning och resurstilldelning, som färgar vad som blir möjligt i lärares arbete med att möta barns individuella förutsättningar.

– I intervjuerna lyfter lärarna fram det relationsskapande arbetet som oerhört viktigt för att de ska kunna vara de här mottagarna och överlämnarna, som håller samman barnets gång genom de olika skolformerna. Det handlar om besök och möten som kan skapa en trygghetskänsla hos barn som ska göra ett byte, vilket är extra viktigt mellan förskola och förskoleklass. Lärarna ser också behovet av kontinuerlig samverkan mellan skolformerna för att de ska ha en uppfattning om vad barnet har gjort i den föregående skolformen.

– Något som tydligt framträder är att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass. Lärarna i studien kopplar det tydligt till resurstilldelning. Ett barn kan ha ett stöd i förskolan, exempelvis en assistent, som inte alltid följer med till förskoleklass, där det är en annan form av resurstilldelning. Lärarna uttrycker också en problematik med informationsöverföring i relation till barn i behov av stöd. Eftersom det är en starkare sekretess mellan förskola och förskoleklass blir det ett dilemma att pedagoger inte kan lämna över information om vårdnadshavare inte godkänner det. Lärare beskriver hur de hittar sätt att kringgå det här, bland annat genom att bjuda in mottagande lärare till samtal tillsammans med vårdnadshavare och barn, för att den mottagande läraren ska kunna bilda sig en uppfattning om eventuella behov. Samtidigt finns det lärare som inte vill ha någon information, som vill bilda sig en egen uppfattning när barnet kommer till förskoleklass. Så informationsöverföringen verkar vara ett dilemma, och det finns en otydlighet kopplad till den. Här skulle det behöva tydliggöras hur man ska gå till väga.

Vad överraskade dig?

– Att lärares arbete inte är inbäddat i ett slutet system utan inbegriper faktorer på flera systemnivåer. Beslut som fattas på högsta politiska nivå, som exempelvis fritt skolval eller att förskoleklass ska vara ettårig, får ett direkt genomslag i det dagliga arbetet för lärare, och hur det skapar villkor för att arbeta med barns övergångar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill att de på fältet ska känna att avhandlingen kan bidra till värdefull kunskap om hur arbetet med övergångar kan gestaltas i olika sammanhang. Studien är också relevant för skolhuvudmän och skolpolitiker.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-04-21 21:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-12 14:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Förskoleklassen som övergångszon

Helena Ackesjö har studerat barns övergångar från förskola till och från förskoleklass. ”Resultaten visar att övergångar är processer präglade av diskontinuiteter i exempelvis miljöer och relationer, något barnen måste hantera, säger hon.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!