Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärares arbete med barns skolövergångar är en komplex process, visar Therese Weléns forskning. Det relationsskapande arbetet med besök och möten lyfts fram som en viktig faktor för att skapa goda övergångar.

Therese Welén
Therese Welén

Bor i Enköping
Född år 1972

Disputerade 2022-02-04
vid Mälardalens universitet


AVHANDLING
Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som förskollärare upplevde jag ofta utmaningar i arbetet med barns övergångar från förskola till förskoleklass. Jag har också, i min roll som utbildningsledare på Mälardalens universitet, arbetat med och följt olika regeringsbeslut vad gäller förändringar kring förskola, förskoleklass och skola. När jag fick möjligheten att forska så tänkte jag att lärares förutsättningar att arbeta med övergångar är ett område som är värdefullt att fördjupa förståelsen om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares didaktiska arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass, och förskoleklass och grundskolans årskurs ett. Fokus är hinder, möjligheter och dilemman som dyker upp i lärares vardagsarbete kring arbetet med barns övergångar. Avhandlingen består av två delstudier: i den första studien har gruppsamtal genomförts med 48 olika lärare och i den andra studien har individuella intervjuer genomförts med 25 lärare och skolchefer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att lärarnas arbete med övergångar är en komplex process. Arbetet styrs av faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och skapar villkor för såväl lärarna som barnen i denna studie. Man kan tycka att lärares arbete med övergångar bara handlar om ett barn som slutar och att samma barn börjar i något nytt. Men det är en process som påverkar lärarnas arbete, med faktorer på övergripande systemnivåer som de inte kan förändra, som till exempel skolindelning och resurstilldelning, som färgar vad som blir möjligt i lärares arbete med att möta barns individuella förutsättningar.

– I intervjuerna lyfter lärarna fram det relationsskapande arbetet som oerhört viktigt för att de ska kunna vara de här mottagarna och överlämnarna, som håller samman barnets gång genom de olika skolformerna. Det handlar om besök och möten som kan skapa en trygghetskänsla hos barn som ska göra ett byte, vilket är extra viktigt mellan förskola och förskoleklass. Lärarna ser också behovet av kontinuerlig samverkan mellan skolformerna för att de ska ha en uppfattning om vad barnet har gjort i den föregående skolformen.

– Något som tydligt framträder är att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass. Lärarna i studien kopplar det tydligt till resurstilldelning. Ett barn kan ha ett stöd i förskolan, exempelvis en assistent, som inte alltid följer med till förskoleklass, där det är en annan form av resurstilldelning. Lärarna uttrycker också en problematik med informationsöverföring i relation till barn i behov av stöd. Eftersom det är en starkare sekretess mellan förskola och förskoleklass blir det ett dilemma att pedagoger inte kan lämna över information om vårdnadshavare inte godkänner det. Lärare beskriver hur de hittar sätt att kringgå det här, bland annat genom att bjuda in mottagande lärare till samtal tillsammans med vårdnadshavare och barn, för att den mottagande läraren ska kunna bilda sig en uppfattning om eventuella behov. Samtidigt finns det lärare som inte vill ha någon information, som vill bilda sig en egen uppfattning när barnet kommer till förskoleklass. Så informationsöverföringen verkar vara ett dilemma, och det finns en otydlighet kopplad till den. Här skulle det behöva tydliggöras hur man ska gå till väga.

Vad överraskade dig?

– Att lärares arbete inte är inbäddat i ett slutet system utan inbegriper faktorer på flera systemnivåer. Beslut som fattas på högsta politiska nivå, som exempelvis fritt skolval eller att förskoleklass ska vara ettårig, får ett direkt genomslag i det dagliga arbetet för lärare, och hur det skapar villkor för att arbeta med barns övergångar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill att de på fältet ska känna att avhandlingen kan bidra till värdefull kunskap om hur arbetet med övergångar kan gestaltas i olika sammanhang. Studien är också relevant för skolhuvudmän och skolpolitiker.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-04-21 21:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-12 14:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Förskoleklassen som övergångszon

Helena Ackesjö har studerat barns övergångar från förskola till och från förskoleklass. ”Resultaten visar att övergångar är processer präglade av diskontinuiteter i exempelvis miljöer och relationer, något barnen måste hantera, säger hon.

Tema: Svåra föräldrasamtal i förskolan Webbkonferens

Vi erbjuder nu möjligheten att ta del av en uppskattad föreläsning temat svåra föräldrasamtal. Du får fördjupad kunskap och konkreta verktyg, samt frågor att diskutera tillsammans med kollegor – förslagsvis på en APT. Föreläsningen riktar sig till rektorer, specialpedagoger, förskollärare, barnskötare och resurspedagoger.

Tema: Autism och lek i förskolan Webbkonferens

Vi erbjuder nu möjligheten att ta del av två uppskattade föreläsningar från tidigare konferenser, båda med temat lek och samspel för barn med autism. Du får fördjupad kunskap och konkreta verktyg för att stötta barnens sociala kompetens. Föreläsningarna riktar sig till förskollärare, barnskötare, resurspedagoger och specialpedagoger.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.