Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärares arbete med barns skolövergångar är en komplex process, visar Therese Weléns forskning. Det relationsskapande arbetet med besök och möten lyfts fram som en viktig faktor för att skapa goda övergångar.

Therese Welén
Therese Welén

Bor i Enköping
Född år 1972

Disputerade 2022-02-04
vid Mälardalens universitet


AVHANDLING
Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som förskollärare upplevde jag ofta utmaningar i arbetet med barns övergångar från förskola till förskoleklass. Jag har också, i min roll som utbildningsledare på Mälardalens universitet, arbetat med och följt olika regeringsbeslut vad gäller förändringar kring förskola, förskoleklass och skola. När jag fick möjligheten att forska så tänkte jag att lärares förutsättningar att arbeta med övergångar är ett område som är värdefullt att fördjupa förståelsen om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares didaktiska arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass, och förskoleklass och grundskolans årskurs ett. Fokus är hinder, möjligheter och dilemman som dyker upp i lärares vardagsarbete kring arbetet med barns övergångar. Avhandlingen består av två delstudier: i den första studien har gruppsamtal genomförts med 48 olika lärare och i den andra studien har individuella intervjuer genomförts med 25 lärare och skolchefer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att lärarnas arbete med övergångar är en komplex process. Arbetet styrs av faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och skapar villkor för såväl lärarna som barnen i denna studie. Man kan tycka att lärares arbete med övergångar bara handlar om ett barn som slutar och att samma barn börjar i något nytt. Men det är en process som påverkar lärarnas arbete, med faktorer på övergripande systemnivåer som de inte kan förändra, som till exempel skolindelning och resurstilldelning, som färgar vad som blir möjligt i lärares arbete med att möta barns individuella förutsättningar.

– I intervjuerna lyfter lärarna fram det relationsskapande arbetet som oerhört viktigt för att de ska kunna vara de här mottagarna och överlämnarna, som håller samman barnets gång genom de olika skolformerna. Det handlar om besök och möten som kan skapa en trygghetskänsla hos barn som ska göra ett byte, vilket är extra viktigt mellan förskola och förskoleklass. Lärarna ser också behovet av kontinuerlig samverkan mellan skolformerna för att de ska ha en uppfattning om vad barnet har gjort i den föregående skolformen.

– Något som tydligt framträder är att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass. Lärarna i studien kopplar det tydligt till resurstilldelning. Ett barn kan ha ett stöd i förskolan, exempelvis en assistent, som inte alltid följer med till förskoleklass, där det är en annan form av resurstilldelning. Lärarna uttrycker också en problematik med informationsöverföring i relation till barn i behov av stöd. Eftersom det är en starkare sekretess mellan förskola och förskoleklass blir det ett dilemma att pedagoger inte kan lämna över information om vårdnadshavare inte godkänner det. Lärare beskriver hur de hittar sätt att kringgå det här, bland annat genom att bjuda in mottagande lärare till samtal tillsammans med vårdnadshavare och barn, för att den mottagande läraren ska kunna bilda sig en uppfattning om eventuella behov. Samtidigt finns det lärare som inte vill ha någon information, som vill bilda sig en egen uppfattning när barnet kommer till förskoleklass. Så informationsöverföringen verkar vara ett dilemma, och det finns en otydlighet kopplad till den. Här skulle det behöva tydliggöras hur man ska gå till väga.

Vad överraskade dig?

– Att lärares arbete inte är inbäddat i ett slutet system utan inbegriper faktorer på flera systemnivåer. Beslut som fattas på högsta politiska nivå, som exempelvis fritt skolval eller att förskoleklass ska vara ettårig, får ett direkt genomslag i det dagliga arbetet för lärare, och hur det skapar villkor för att arbeta med barns övergångar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill att de på fältet ska känna att avhandlingen kan bidra till värdefull kunskap om hur arbetet med övergångar kan gestaltas i olika sammanhang. Studien är också relevant för skolhuvudmän och skolpolitiker.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-04-21 21:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-12 14:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Förskoleklassen som övergångszon

Helena Ackesjö har studerat barns övergångar från förskola till och från förskoleklass. ”Resultaten visar att övergångar är processer präglade av diskontinuiteter i exempelvis miljöer och relationer, något barnen måste hantera, säger hon.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser