Hoppa till sidinnehåll
Favorit

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Publicerad:2022-04-21
Uppdaterad:2022-05-12
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Therese Welén. Foto: Jonas Bilberg
Therese Welén

Bor i Enköping
Född år 1972

Disputerade 2022-02-04
vid Mälardalens universitet

Avhandling

Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar

Lärares arbete med barns skolövergångar är en komplex process, visar Therese Weléns forskning. Det relationsskapande arbetet med besök och möten lyfts fram som en viktig faktor för att skapa goda övergångar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som förskollärare upplevde jag ofta utmaningar i arbetet med barns övergångar från förskola till förskoleklass. Jag har också, i min roll som utbildningsledare på Mälardalens universitet, arbetat med och följt olika regeringsbeslut vad gäller förändringar kring förskola, förskoleklass och skola. När jag fick möjligheten att forska så tänkte jag att lärares förutsättningar att arbeta med övergångar är ett område som är värdefullt att fördjupa förståelsen om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares didaktiska arbete med övergången mellan förskola och förskoleklass, och förskoleklass och grundskolans årskurs ett. Fokus är hinder, möjligheter och dilemman som dyker upp i lärares vardagsarbete kring arbetet med barns övergångar. Avhandlingen består av två delstudier: i den första studien har gruppsamtal genomförts med 48 olika lärare och i den andra studien har individuella intervjuer genomförts med 25 lärare och skolchefer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att lärarnas arbete med övergångar är en komplex process. Arbetet styrs av faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och skapar villkor för såväl lärarna som barnen i denna studie. Man kan tycka att lärares arbete med övergångar bara handlar om ett barn som slutar och att samma barn börjar i något nytt. Men det är en process som påverkar lärarnas arbete, med faktorer på övergripande systemnivåer som de inte kan förändra, som till exempel skolindelning och resurstilldelning, som färgar vad som blir möjligt i lärares arbete med att möta barns individuella förutsättningar.

– I intervjuerna lyfter lärarna fram det relationsskapande arbetet som oerhört viktigt för att de ska kunna vara de här mottagarna och överlämnarna, som håller samman barnets gång genom de olika skolformerna. Det handlar om besök och möten som kan skapa en trygghetskänsla hos barn som ska göra ett byte, vilket är extra viktigt mellan förskola och förskoleklass. Lärarna ser också behovet av kontinuerlig samverkan mellan skolformerna för att de ska ha en uppfattning om vad barnet har gjort i den föregående skolformen.

– Något som tydligt framträder är att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass. Lärarna i studien kopplar det tydligt till resurstilldelning. Ett barn kan ha ett stöd i förskolan, exempelvis en assistent, som inte alltid följer med till förskoleklass, där det är en annan form av resurstilldelning. Lärarna uttrycker också en problematik med informationsöverföring i relation till barn i behov av stöd. Eftersom det är en starkare sekretess mellan förskola och förskoleklass blir det ett dilemma att pedagoger inte kan lämna över information om vårdnadshavare inte godkänner det. Lärare beskriver hur de hittar sätt att kringgå det här, bland annat genom att bjuda in mottagande lärare till samtal tillsammans med vårdnadshavare och barn, för att den mottagande läraren ska kunna bilda sig en uppfattning om eventuella behov. Samtidigt finns det lärare som inte vill ha någon information, som vill bilda sig en egen uppfattning när barnet kommer till förskoleklass. Så informationsöverföringen verkar vara ett dilemma, och det finns en otydlighet kopplad till den. Här skulle det behöva tydliggöras hur man ska gå till väga.

Vad överraskade dig?

– Att lärares arbete inte är inbäddat i ett slutet system utan inbegriper faktorer på flera systemnivåer. Beslut som fattas på högsta politiska nivå, som exempelvis fritt skolval eller att förskoleklass ska vara ettårig, får ett direkt genomslag i det dagliga arbetet för lärare, och hur det skapar villkor för att arbeta med barns övergångar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill att de på fältet ska känna att avhandlingen kan bidra till värdefull kunskap om hur arbetet med övergångar kan gestaltas i olika sammanhang. Studien är också relevant för skolhuvudmän och skolpolitiker.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev