Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

Den vanligaste källan till konflikter i rockband och gruppers svårighet att hålla ihop handlar om olika dilemman kopplade till bandets identitet. Om man framförallt är vänner eller kollegor, proffs eller hobbyutövare. Det visar Tobias Malm forskning.

Tobias Malm
Tobias Malm

Född 1980
Bor i Vällingby

Disputerade 2020-06-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Konsten att hålla ihop: Om lärande och organisering i rockband

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv spelat i rockband sedan tidiga tonåren och har med åren blivit allt mer fascinerad över vad det är som driver, utvecklar och håller ihop ett band. Jag skrev en masteruppsats i pedagogik om rockband och då märkte jag att det saknas forskning i Sverige om rockband, men också bredare om andra mindre kreativa grupper, grupparbete och organisering av grupper.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur rockband bedriver sin vardagliga verksamhet och om utmaningar och svårigheter som medlemmarna står inför när de organiserar sin verksamhet. Sist men inte minst handlar den om medlemmarnas lärprocesser och utmaningar i att hålla ihop och utveckla gruppen över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första har jag sett hur själva bandverksamheten som sådan kan förstås på olika sätt av medlemmarna, i olika situationer och i olika perioder. Jag har funnit sex olika identiteter för hur bandmedlemmar tänker kring det som de håller på med. De olika identiteterna är: vänner, kollegor, kreatörer, entreprenörer, hobbyutövare och proffs. De här sex identiteterna framträder på olika sätt och verkar motivera och skapa mening på olika sätt kring de olika bandaktiviteterna. Med bandaktivitet menar jag till exempel att stå på scen, repetera, vara ute på turné eller komponera musik – aktiviteter som behövs för att verksamheten ska utvecklas. De sex olika identiteterna kommer in på lite olika sätt i olika perioder och situationer. Det är det första stora viktiga fyndet.

– Det andra som jag vill lyfta fram är att de olika identiteterna gör att det skapas en viss mångtydighet och ambivalens för medlemmarna kring vad de egentligen är. Det här är något som jag har beskrivit som identitetsdilemman, som uppkommer i grupperna. Ett sådant dilemma kan exempelvis vara om bandmedlemmarna främst är vänner eller kollegor, hobbyutövare eller proffs. Bandmedlemmarna verkar hantera de här dilemmana på ett specifikt sätt, och välja ett av dem. Exempelvis att man framförallt är vänner, inte kollegor, eller att man måste kunna leva på spelandet och därför är professionella. Faran med den här typen av dilemman, när medlemmarna börjar välja en av de här identiteterna, är att det tycks uppstå spänningar, vilket är den grundläggande källan till konflikter i banden.

– Det sista som jag vill lyfta fram i avhandlingen är att en av de viktiga lärprocesser som sker är att kunna utveckla en slags flexibilitet mellan olika identiteter och ikläda sig olika synsätt i olika situationer i bandlivet.

Vad överraskade dig?

– Det växte fram något i det här projektet som jag blev överraskad av, och det är att hobbyutövaridentiteten tycks behövas lika mycket som proffsidentiteten i banden. Det är ganska förvånande, för när vi pratar om proffs och hobby i vardagliga livet ställer vi dem ofta mot varandra. Mitt fynd att båda identiteterna är lika viktiga. Proffsidentiteten blir superviktig för de här gängen eftersom de ofta har ett vanligt jobb utöver bandet och spenderar väldigt mycket tid på turné borta från familjen. För att motivera de här bandaktiviteterna behöver de se sig själva som professionella, att det är ens levebröd eller framtida levebröd.

– Då kan man fråga sig varför hobbyidentiteten är lika viktig. Eftersom många band inte tjänar så mycket pengar blir hobbyidentiteten jätteviktig för att kunna motivera sig själv och varandra med att man gör allt detta för att det är kul – ”det här är ju vår hobby”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Först och främst hoppas jag att band och gruppmedlemmar själva har nytta av dem, men också personer som jobbar nära band inom musikbranschen. Jag tänker även att ledare och utbildare som har intresse för gruppdynamiska processer i små skapande grupper kan ha nytta av resultaten. Exempelvis inom folkbildning, föreningsliv, konst och entreprenörskap.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-09-01 09:12 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.