2020-09-01 09:12  89 Dela:

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

Den vanligaste källan till konflikter i rockband och gruppers svårighet att hålla ihop handlar om olika dilemman kopplade till bandets identitet. Om man framförallt är vänner eller kollegor, proffs eller hobbyutövare. Det visar Tobias Malm forskning.

Tobias Malm
Tobias Malm

Född 1980
Bor i Vällingby

Disputerade 2020-06-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Konsten att hålla ihop: Om lärande och organisering i rockband

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv spelat i rockband sedan tidiga tonåren och har med åren blivit allt mer fascinerad över vad det är som driver, utvecklar och håller ihop ett band. Jag skrev en masteruppsats i pedagogik om rockband och då märkte jag att det saknas forskning i Sverige om rockband, men också bredare om andra mindre kreativa grupper, grupparbete och organisering av grupper.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur rockband bedriver sin vardagliga verksamhet och om utmaningar och svårigheter som medlemmarna står inför när de organiserar sin verksamhet. Sist men inte minst handlar den om medlemmarnas lärprocesser och utmaningar i att hålla ihop och utveckla gruppen över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första har jag sett hur själva bandverksamheten som sådan kan förstås på olika sätt av medlemmarna, i olika situationer och i olika perioder. Jag har funnit sex olika identiteter för hur bandmedlemmar tänker kring det som de håller på med. De olika identiteterna är: vänner, kollegor, kreatörer, entreprenörer, hobbyutövare och proffs. De här sex identiteterna framträder på olika sätt och verkar motivera och skapa mening på olika sätt kring de olika bandaktiviteterna. Med bandaktivitet menar jag till exempel att stå på scen, repetera, vara ute på turné eller komponera musik – aktiviteter som behövs för att verksamheten ska utvecklas. De sex olika identiteterna kommer in på lite olika sätt i olika perioder och situationer. Det är det första stora viktiga fyndet.

– Det andra som jag vill lyfta fram är att de olika identiteterna gör att det skapas en viss mångtydighet och ambivalens för medlemmarna kring vad de egentligen är. Det här är något som jag har beskrivit som identitetsdilemman, som uppkommer i grupperna. Ett sådant dilemma kan exempelvis vara om bandmedlemmarna främst är vänner eller kollegor, hobbyutövare eller proffs. Bandmedlemmarna verkar hantera de här dilemmana på ett specifikt sätt, och välja ett av dem. Exempelvis att man framförallt är vänner, inte kollegor, eller att man måste kunna leva på spelandet och därför är professionella. Faran med den här typen av dilemman, när medlemmarna börjar välja en av de här identiteterna, är att det tycks uppstå spänningar, vilket är den grundläggande källan till konflikter i banden.

– Det sista som jag vill lyfta fram i avhandlingen är att en av de viktiga lärprocesser som sker är att kunna utveckla en slags flexibilitet mellan olika identiteter och ikläda sig olika synsätt i olika situationer i bandlivet.

Vad överraskade dig?

– Det växte fram något i det här projektet som jag blev överraskad av, och det är att hobbyutövaridentiteten tycks behövas lika mycket som proffsidentiteten i banden. Det är ganska förvånande, för när vi pratar om proffs och hobby i vardagliga livet ställer vi dem ofta mot varandra. Mitt fynd att båda identiteterna är lika viktiga. Proffsidentiteten blir superviktig för de här gängen eftersom de ofta har ett vanligt jobb utöver bandet och spenderar väldigt mycket tid på turné borta från familjen. För att motivera de här bandaktiviteterna behöver de se sig själva som professionella, att det är ens levebröd eller framtida levebröd.

– Då kan man fråga sig varför hobbyidentiteten är lika viktig. Eftersom många band inte tjänar så mycket pengar blir hobbyidentiteten jätteviktig för att kunna motivera sig själv och varandra med att man gör allt detta för att det är kul – ”det här är ju vår hobby”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Först och främst hoppas jag att band och gruppmedlemmar själva har nytta av dem, men också personer som jobbar nära band inom musikbranschen. Jag tänker även att ledare och utbildare som har intresse för gruppdynamiska processer i små skapande grupper kan ha nytta av resultaten. Exempelvis inom folkbildning, föreningsliv, konst och entreprenörskap.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-09-01 09:12 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Slöjd Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av föreläsningar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Juha Hartik har undersökt lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. Han konstaterar att en mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen behövs.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.