Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar och tar fler sexuella risker. Malin Lindroth har i sin avhandling sökt kunskap om hur deras sexuella hälsa ser ut samt tagit fram en undervisningsmodell för sex- och samlevnadskunskap på ungdomshemmen.

Malin Lindroth
Malin Lindroth

Född 1968
i Sandviken

Disputerade 2013-12-12
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Utsatthet och sexuell hälsa: en studie om unga på statliga ungdomshem

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det blev jag i yrket som skolsköterska. Jag arbetade på ett statligt ungdomshem i närmare 10 år. Jag upplevde att ungdomarna hade många frågor och funderingar när det gällde sexualitet. Dessutom arbetade jag med sex- och samlevnadsundervisning i grupp som en del av skolan och märkte att det var något som ungdomarna ville diskutera. De hade mycket erfarenheter men kanske mindre kunskap, upplevde jag då.

Vad handlar avhandlingen om?

– I stort handlar den om att försöka skaffa kunskap om hur den sexuella hälsan ser ut i den här socialt utsatta ungdomsgruppen. På ungdomshemmen bor tvångsomhändertagna ungdomar som är 15–20 år. De erbjuds också utbildning inom grund- och gymnasieskola. Ett annat syfte har varit att ta fram en undervisningsmodell som kan användas i sex- och samlevnadskunskap på ungdomshemmen.

– I min undersökning ingår närmare 200 ungdomar. Jag har gjort en enkätstudie och två intervjustudier, en med fokusgrupper och en med 20 ungdomar individuellt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det här är ungdomar som tar många sexuella risker, men som också har blivit utsatta i hög grad för sex mot sin vilja. I deras kaotiska liv framstår det sexuella risktagandet vara värt risken, vilket är viktigt att ha i åtanke om man ska kunna erbjuda dem stöd och råd. Man får acceptera att det också ger ungdomarna något. I deras berättelser ger det sexuella risktagandet dem status, bekräftelse, njutning och närhet.

– Ungdomar på ungdomshem är ganska unga när de har sex för första gången, de sexdebuterar två–tre år tidigare än andra ungdomar. Andra skillnader är att de i högre grad har oskyddat sex och sex under påverkan av alkohol och droger. De har också i högre omfattning erfarenhet av att själv vara gravid eller att ens partner har varit det.

– Själva undervisningsmodellen har ungdomar i fokusgrupper fått tycka till om och de var positiva. Modellen går ut på att sex- och samlevnadsundervisningen sker vid tio olika tillfällen med olika rubriker som kroppsutveckling och anatomi, kroppsuppfattning och självkänsla, könsroller och identitet, och relationer. Det viktigaste är att den är normkritisk och dialogisk, det ska vara diskussion kring olika frågor.

– Meningen är inte att vuxna ska presentera en massa sanningar för ungdomar. Det är viktigt att diskutera hur det ser ut i deras liv, till exempel att ta upp både fördelar och nackdelar kring alkohol, droger och sex. Många av de här ungdomarna har pågående missbruk och då måste man prata om de här sakerna icke-dömande.

– Jag tycker man ska börja med sex- och samlevnadsundervisning här i 12–13-årsåldern. De här ungdomarna är 13 år i medeltal första gången de har sex så det är viktigt att ta upp vissa saker. Det brukar heta att man inte ska väcka den björn som sover, men här sover den inte.

Vad överraskade dig?

– Det var till exempel att det är vanligt bland killar att ha blivit utsatt för sex mot sin vilja, nästan lika vanligt som hos tjejerna. Jag anade att det var så men det överraskade ändå mig. I min undersökning är det 62 procent av ungdomarna som hade erfarenheter av sex mot sin vilja jämfört med 47 procent i en annan stor svensk studie.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med socialt utsatta ungdomar – skola, socialtjänst, ungdomsmottagningar – kan ha nytta av kunskapen i stort. Sedan hoppas jag att pedagogerna och framförallt ungdomarna på ungdomshemmen ska tycka att undervisningsmodellen är bra. Huvudsyftet är att de ska tycka att det är relevant, men förhoppningsvis får de även ökade möjligheter att ha säkrare sex.

Sidan publicerades 2014-04-22 16:32 av John Miller


Relaterat

Så kan delaktighet främja elevernas hälsa

Elevers delaktighet i klassrummet och personligt stöd från läraren. Det är några viktiga faktorer som har betydelse för hälsan i skolan, visar Maria Warnes studie.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!