Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar och tar fler sexuella risker. Malin Lindroth har i sin avhandling sökt kunskap om hur deras sexuella hälsa ser ut samt tagit fram en undervisningsmodell för sex- och samlevnadskunskap på ungdomshemmen.

Malin Lindroth
Malin Lindroth

Född 1968
i Sandviken

Disputerade 2013-12-12
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Utsatthet och sexuell hälsa: en studie om unga på statliga ungdomshem

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det blev jag i yrket som skolsköterska. Jag arbetade på ett statligt ungdomshem i närmare 10 år. Jag upplevde att ungdomarna hade många frågor och funderingar när det gällde sexualitet. Dessutom arbetade jag med sex- och samlevnadsundervisning i grupp som en del av skolan och märkte att det var något som ungdomarna ville diskutera. De hade mycket erfarenheter men kanske mindre kunskap, upplevde jag då.

Vad handlar avhandlingen om?

– I stort handlar den om att försöka skaffa kunskap om hur den sexuella hälsan ser ut i den här socialt utsatta ungdomsgruppen. På ungdomshemmen bor tvångsomhändertagna ungdomar som är 15–20 år. De erbjuds också utbildning inom grund- och gymnasieskola. Ett annat syfte har varit att ta fram en undervisningsmodell som kan användas i sex- och samlevnadskunskap på ungdomshemmen.

– I min undersökning ingår närmare 200 ungdomar. Jag har gjort en enkätstudie och två intervjustudier, en med fokusgrupper och en med 20 ungdomar individuellt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det här är ungdomar som tar många sexuella risker, men som också har blivit utsatta i hög grad för sex mot sin vilja. I deras kaotiska liv framstår det sexuella risktagandet vara värt risken, vilket är viktigt att ha i åtanke om man ska kunna erbjuda dem stöd och råd. Man får acceptera att det också ger ungdomarna något. I deras berättelser ger det sexuella risktagandet dem status, bekräftelse, njutning och närhet.

– Ungdomar på ungdomshem är ganska unga när de har sex för första gången, de sexdebuterar två–tre år tidigare än andra ungdomar. Andra skillnader är att de i högre grad har oskyddat sex och sex under påverkan av alkohol och droger. De har också i högre omfattning erfarenhet av att själv vara gravid eller att ens partner har varit det.

– Själva undervisningsmodellen har ungdomar i fokusgrupper fått tycka till om och de var positiva. Modellen går ut på att sex- och samlevnadsundervisningen sker vid tio olika tillfällen med olika rubriker som kroppsutveckling och anatomi, kroppsuppfattning och självkänsla, könsroller och identitet, och relationer. Det viktigaste är att den är normkritisk och dialogisk, det ska vara diskussion kring olika frågor.

– Meningen är inte att vuxna ska presentera en massa sanningar för ungdomar. Det är viktigt att diskutera hur det ser ut i deras liv, till exempel att ta upp både fördelar och nackdelar kring alkohol, droger och sex. Många av de här ungdomarna har pågående missbruk och då måste man prata om de här sakerna icke-dömande.

– Jag tycker man ska börja med sex- och samlevnadsundervisning här i 12–13-årsåldern. De här ungdomarna är 13 år i medeltal första gången de har sex så det är viktigt att ta upp vissa saker. Det brukar heta att man inte ska väcka den björn som sover, men här sover den inte.

Vad överraskade dig?

– Det var till exempel att det är vanligt bland killar att ha blivit utsatt för sex mot sin vilja, nästan lika vanligt som hos tjejerna. Jag anade att det var så men det överraskade ändå mig. I min undersökning är det 62 procent av ungdomarna som hade erfarenheter av sex mot sin vilja jämfört med 47 procent i en annan stor svensk studie.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med socialt utsatta ungdomar – skola, socialtjänst, ungdomsmottagningar – kan ha nytta av kunskapen i stort. Sedan hoppas jag att pedagogerna och framförallt ungdomarna på ungdomshemmen ska tycka att undervisningsmodellen är bra. Huvudsyftet är att de ska tycka att det är relevant, men förhoppningsvis får de även ökade möjligheter att ha säkrare sex.

Sidan publicerades 2014-04-22 16:32 av John Miller


Relaterat

Så kan delaktighet främja elevernas hälsa

Elevers delaktighet i klassrummet och personligt stöd från läraren. Det är några viktiga faktorer som har betydelse för hälsan i skolan, visar Maria Warnes studie.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer