Dela:

Utvecklingssamtal ur ett elevperspektiv

Milda makter!

Gunilla Granath

Född 1947
i Stockholm

Disputerade
2008-05-23
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker

Hur blev du intresserad av ämnet?

Det startade med att jag kom med i ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet som handlade om utvärderingskulturer i skolan. Först tyckte jag att ämnet verkade tråkigt, men så började jag fundera över hur det kunde vinklas och visas ur elevernas perspektiv. Både utvecklingssamtal och loggböcker är en form av utvärdering och självvärdering, och jag tyckte att det kunde vara spännande att titta på detta ur ett elevperspektiv: hur speglar utvecklingssamtal och loggböcker elevernas situation i skolan?

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om stora frågor, och väldigt små. Disciplinering är ett sätt för skolan att forma, styra och utveckla människor. Titeln syftar på att skolan i dag inte längre är en plats där lärarna är auktoritära. I dagens skola disciplineras eleverna via förhandling och diskussioner, på gott och ont. Utvecklingssamtal och loggböcker utgör en del av dagens disciplineringstekniker, och i avhandlingen tittar jag på hur dessa tekniker påverkar elevernas sätt att styra sig själva. Jag tycker att skolan lägger ett stort ansvar på eleverna i detta. Avhandlingen tydliggör hur dagens disciplineringskultur ser ut, och hur den påverkar förhållandet mellan elever och lärare. I dag är lärare och elever kompisar på ett sätt som man inte var på t.ex. 1960-talet. Då var umgänget mycket mer formaliserat och elever och lärare kom inte varandra nära på samma sätt som nu. Närheten mellan läraren och eleven är en av de stora skillnaderna i dag, och jag har i avhandlingen även studerat denna närhets- och intimitetskultur. Intimisering kan i vissa lägen vara en teknik som innebär att det är närhet och förtroende som blir drivkraften för elever att arbeta och ta ansvar. Det kan naturligtvis leda till ömtåliga situationer där lärande hänger på själva relationen, mer än på kunskap och formell undervisning. Intimiseringen skulle kunna leda till att relationer och närhet blir viktigare än kunskap, eller att kritik av en skrivning eller uppsats förväxlas med kritik av en person.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

För mig är det viktigt att visa på den presentationskultur som blir mer och mer framträdande inom skolan och i samhället i dag. Med det menar jag att utvecklingssamtalet och loggboken lägger grunden för ett nytt entreprenöriskt sätt att vara där eleverna måste lära sig att ge en så god bild av sig själva som möjligt. Eleverna lär sig att detta är jag, detta kan jag. Men att de, om bilden av dem själva inte duger, måste presentera en annan bild av sig själva. På samma sätt som en vuxen person kanske gör vid en anställningsintervju. Eleverna lär sig en slags dubbel bokföring, med en kolumn för dem själva och en för skolan. Och frågan är vad det betyder för eleverna att de lär sig detta så tidigt? Duger jag som jag är, eller måste jag anpassa mig till det som förväntas av mig? Någonstans i detta försvinner dessutom de djupa samtalen. Man riskerar att i utvecklingssamtalen enbart prata om individen och dess karaktär, inte om skolans innehåll eller om skolan som kunskapsinstitution. Jag tror vi måste bryta de mönster som finns för dagens utvecklingssamtal och göra dem på ett annat och öppnare sätt, där det finns utrymmer för att diskutera vilka maktstrategier som är för handen.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, att utvecklingssamtal kan vara ganska manipulativa. Inte i den meningen att lärarna manipulerar eleverna, men det är en svår konstform att driva ett sådant samtal. Lärarna har i en mening makten, men jag har också överraskats över många elevers motståndsstrategi. Inte att de saboterar, men att de håller den egna fanan högt och vågar ställa motfrågor. Utvecklingssamtalet är just ett samtal, men det finns inbyggda positioner som gör att det sällan blir en dialog där parterna verkligen tar och ger. Jag mötte dock elever under mitt arbete som visade styrka och som överraskade, och där tog samtalen en ny vändning. Lärarna ville gärna ha elever som var förändringsbenägna, men inte alla elever gick med på att de skulle förändras.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag tycker förstås att lärare och skolpolitiker kan lära sig mycket av min avhandling. Men också forskare kan arbeta vidare utifrån den. Frågan är dessa tekniker formar eleverna. Skolan vill ha självständiga människor, som tar egna initiativ och eget ansvar, men den kan också forma människor som lär sig att vara beräknande och kör med dubbel bokföring. Allt för att passa in.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Eftersom jag är journalist i botten är en lättläst avhandling, skriven på ett klart och begripligt sätt. Den berör många i skolan och min förhoppning är att lärare som läser den påverkas och tittar på det de själva gör med andra ögon. Att lärarna tänker ett varv till på hur deras egna utvecklingssamtal ser ut och funderar lite mer på vad en loggbok kan trigga igång hos eleverna. Är det det här vi håller på med?

Sidan publicerades 2008-09-02 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 15:42 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer