Utvecklingssamtal ur ett elevperspektiv

Milda makter!

Gunilla Granath

Född 1947
i Stockholm

Disputerade
2008-05-23
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker

Hur blev du intresserad av ämnet?

Det startade med att jag kom med i ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet som handlade om utvärderingskulturer i skolan. Först tyckte jag att ämnet verkade tråkigt, men så började jag fundera över hur det kunde vinklas och visas ur elevernas perspektiv. Både utvecklingssamtal och loggböcker är en form av utvärdering och självvärdering, och jag tyckte att det kunde vara spännande att titta på detta ur ett elevperspektiv: hur speglar utvecklingssamtal och loggböcker elevernas situation i skolan?

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om stora frågor, och väldigt små. Disciplinering är ett sätt för skolan att forma, styra och utveckla människor. Titeln syftar på att skolan i dag inte längre är en plats där lärarna är auktoritära. I dagens skola disciplineras eleverna via förhandling och diskussioner, på gott och ont. Utvecklingssamtal och loggböcker utgör en del av dagens disciplineringstekniker, och i avhandlingen tittar jag på hur dessa tekniker påverkar elevernas sätt att styra sig själva. Jag tycker att skolan lägger ett stort ansvar på eleverna i detta. Avhandlingen tydliggör hur dagens disciplineringskultur ser ut, och hur den påverkar förhållandet mellan elever och lärare. I dag är lärare och elever kompisar på ett sätt som man inte var på t.ex. 1960-talet. Då var umgänget mycket mer formaliserat och elever och lärare kom inte varandra nära på samma sätt som nu. Närheten mellan läraren och eleven är en av de stora skillnaderna i dag, och jag har i avhandlingen även studerat denna närhets- och intimitetskultur. Intimisering kan i vissa lägen vara en teknik som innebär att det är närhet och förtroende som blir drivkraften för elever att arbeta och ta ansvar. Det kan naturligtvis leda till ömtåliga situationer där lärande hänger på själva relationen, mer än på kunskap och formell undervisning. Intimiseringen skulle kunna leda till att relationer och närhet blir viktigare än kunskap, eller att kritik av en skrivning eller uppsats förväxlas med kritik av en person.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

För mig är det viktigt att visa på den presentationskultur som blir mer och mer framträdande inom skolan och i samhället i dag. Med det menar jag att utvecklingssamtalet och loggboken lägger grunden för ett nytt entreprenöriskt sätt att vara där eleverna måste lära sig att ge en så god bild av sig själva som möjligt. Eleverna lär sig att detta är jag, detta kan jag. Men att de, om bilden av dem själva inte duger, måste presentera en annan bild av sig själva. På samma sätt som en vuxen person kanske gör vid en anställningsintervju. Eleverna lär sig en slags dubbel bokföring, med en kolumn för dem själva och en för skolan. Och frågan är vad det betyder för eleverna att de lär sig detta så tidigt? Duger jag som jag är, eller måste jag anpassa mig till det som förväntas av mig? Någonstans i detta försvinner dessutom de djupa samtalen. Man riskerar att i utvecklingssamtalen enbart prata om individen och dess karaktär, inte om skolans innehåll eller om skolan som kunskapsinstitution. Jag tror vi måste bryta de mönster som finns för dagens utvecklingssamtal och göra dem på ett annat och öppnare sätt, där det finns utrymmer för att diskutera vilka maktstrategier som är för handen.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, att utvecklingssamtal kan vara ganska manipulativa. Inte i den meningen att lärarna manipulerar eleverna, men det är en svår konstform att driva ett sådant samtal. Lärarna har i en mening makten, men jag har också överraskats över många elevers motståndsstrategi. Inte att de saboterar, men att de håller den egna fanan högt och vågar ställa motfrågor. Utvecklingssamtalet är just ett samtal, men det finns inbyggda positioner som gör att det sällan blir en dialog där parterna verkligen tar och ger. Jag mötte dock elever under mitt arbete som visade styrka och som överraskade, och där tog samtalen en ny vändning. Lärarna ville gärna ha elever som var förändringsbenägna, men inte alla elever gick med på att de skulle förändras.

Vem har nytta av dina resultat?

Jag tycker förstås att lärare och skolpolitiker kan lära sig mycket av min avhandling. Men också forskare kan arbeta vidare utifrån den. Frågan är dessa tekniker formar eleverna. Skolan vill ha självständiga människor, som tar egna initiativ och eget ansvar, men den kan också forma människor som lär sig att vara beräknande och kör med dubbel bokföring. Allt för att passa in.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Eftersom jag är journalist i botten är en lättläst avhandling, skriven på ett klart och begripligt sätt. Den berör många i skolan och min förhoppning är att lärare som läser den påverkas och tittar på det de själva gör med andra ögon. Att lärarna tänker ett varv till på hur deras egna utvecklingssamtal ser ut och funderar lite mer på vad en loggbok kan trigga igång hos eleverna. Är det det här vi håller på med?

Sidan publicerades 2008-09-02 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 15:42 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats