Dela:

”Frirummet” står fortfarande outnyttjat

Lena Molin

Född 1953
i Köping

Rum, frirum och moral: En studie av skolgeografins innehållsval.

Uppsala universitet
2006-05-19


AVHANDLING

Och det är synd, säger Lena Molin, som i sin avhandling söker förståelse för varför lärare inte tar chansen att gemensamt med sina elever komma fram till ett innehåll för geografiämnet. Dagens geografiundervisning präglas fortfarande av 1900-talets syn på innehållet, inte minst på grund av läromedel och starka traditioner vid universiteten. Konsekvensen blir att bilden är alltför ensidig: samhället har utvecklats, men geografiämnet har det inte.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare undervisat på gymnasiet i ämnena samhällskunskap, historia och geografi, men även som lärare i kulturgeografi på högskolan i Örebro. Jag har dessutom skrivit läroböcker i geografi, och ansvarat för utbildningen av blivande geografilärare i gymnasieskolan, så man kan säga att intresset har funnits med mig en lång tid.
– Skolämnet geografi är en sak, geografi på universitetet en annan: i den högre utbildningen är geografiämnet uppdelat i naturgeografi och kulturgeografi, vilket leder till problem när det gäller att utbilda lärare i geografi för skolan. Skolämnet geografi har på olika sätt fallit lite i skymundan – under 30 år fanns till exempel inte geografiämnet, eftersom det var uppdelat mellan samhällskunskap och naturkunskap. Att det sedan kom att återföras berodde framför allt på miljöfrågornas dignitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om valet av innehåll i skolämnet geografi. Kursplanen ger inte längre några anvisningar om ämnesstoff och metod, utan ger bara direktiv om vilka mål skolan ska uppnå. Vägen dit ska eleven och läraren gemensamt komma fram till. Därmed uppstår ett frirum som ger lärarna ett tolkningsföreträde för vad ämnet ska innehålla: hur kopplar lärarna läroplanens övergripande mål om fostran och värdegrund via frirummet ner till den praktiska undervisningen? Jag ville få en förståelse för varför man väljer som man gör – varför just det här ämnesstoffet?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

-Lärarna utnyttjar inte frirummet eller det tolkningsföreträde man har fått. Jag har läst utredningar och texter om skolämnet geografi som går tillbaka ända till 1800-talet: därmed kan jag konstatera att ämnesvalet styrs av selektiva traditioner, som är historiskt framvuxna och väldigt starka. Det handlar om en enda dominerande diskurs – jag hittar INGET annat sätt som geografiämnet beskrivs på. Det är tydligt att alla är väldigt överens om vad skolämnet geografi ska bestå av, jag hittade ingen didaktisk diskussion på universiteten heller. Kursplanen och det vi jobbar med idag utformades alltså i början på 1900-talet och har sett likadant ut ända sen dess – trots att utvecklingen har gått vidare. Lärare arbetar fortfarande till övervägande del med baskunskaper och fakta, men var är till exempel könsperspektivet? Det finns inte med överhuvudtaget, och det skulle vara väldigt enkelt att arbeta in i ämnet. Solidaritet, social rättvisa, jämlikhet, utveckling av det hållbara samhället, de aspekterna går förlorade eftersom man inte tar upp dem. Slutsatsen blir att samarbetet mellan skolämnet geografi och universiteten måste stärkas. Man MÅSTE börja fundera över innehållsfrågorna – vad är det som är VIKTIGT?

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag blev väldigt förvånad över att lärare inte tar chansen och tolkar kursplanen tillsammans med eleverna, möjligheten finns ju, men man utnyttjar inte den. Jag ser även att lärarna styrs väldigt mycket av läroboken och dess innehåll, och att man är osäker på vad de nya styrdokumenten säger och hur man ska förhålla sig till dem. En lärdom man kan dra av detta är att det TAR tid att genomföra utbildningspolitiska reformer. 1994 kom ett beslut om en totalt ny styrning av skolan, men de som arbetade i skolan fick aldrig tid på sig att anpassa sig till det här – förändringarna skulle införas över en natt. Det har gått 12 år sedan dess, och först NU kan jag till exempel se att både lärare och elev arbetar aktivt med betyg och bedömning. Därför tycker jag att det är viktigt att man ger lärare tid att sätta sig in i HUR man ska arbeta med olika frågor när genomför den nya reformen. Ger man dessutom inga goda incitament (till exempel fortbildning) till förändring, så tar det ännu längre tid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarna i skolan. Resultaten berör dem konkret, men mest nytta kommer ändå ämnesinstitutionerna vid universiteten ha – OM de tar till sig av resultaten och börjar diskutera innehållet i ämnena. Om man enbart låter gamla, starka traditioner styra, så tillåter man inte heller några andra åsikter och bilden blir alltför ensidig. Ta till exempel boendesegregationen, det är en verklighet som många av våra elever möter nu. Det är definitivt något som man bör ta upp inom geografiämnet.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att mina resultat kan påverka så att eleverna får möjlighet att uppleva att skolämnet geografi kan vara så mycket mer. Det tror jag man gör genom att diskutera verklighetsanknutna frågor. Men allra viktigast är att lärare börjar problematiserar innehållet – inte minst i läromedlet. Just nu håller man mest på med faktakunskaper, utantillkunskap premieras fortfarande. Att problematisera undervisningen innebär INTE att man sänker kraven på kunskap, tvärtom, man höjer det: eleven måste kunna sätta in kunskapen i en kontext för att kunna använda sig av den. På vilket sätt skapar vi en kunskapsskola om vi bara premierar rena faktakunskaper?

2006-07-13 Hedda Lovén, 08-452 71 52
(hedda.loven@skolporten.com)

&

Sidan publicerades 2006-07-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2013-01-31 19:36 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser