Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Pedagogisk förändring kräver organisatoriska åtgärder

Publicerad:2008-06-16
Uppdaterad:2012-04-12
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Johannes Westberg har studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken under 1835-1945. Han konstaterar att man bör lägga mindre krut på centrala styrdokument och istället förändra förutsättningarna för varje skola för att få till pedagogisk förändring.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bred humanistisk utbildning inom historia och idéhistoria och jag har även en gymnasielärarutbildning inom historia och filosofi. Jag har säkert också påverkats av min mamma och min syster som är lågstadielärare respektive förskolelärare men framförallt har jag ett rent historieteoretiskt intresse. Jag tycker det är märkligt att man så tidigt höll på med lek och pyssel i de tidiga förskolorna om man jämför med den strängare pedagogik som fanns i läroverk och folkskolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om pedagogisk förändring i förskolan och om uppkomsten av en halvt modern förskolepedagogik. Jag har försökt följa den förändringen under 1900-talets första hälft. Jag har besökt stadsarkiv och studerat ett 40-tal förskolearkiv och de protokoll, skrivelser, dagordningar och instruktioner för förskollärare sopm jag funnit där.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Min främsta poäng är att tidigare forskning om förskola och utbildningshistoria tenderar att förklara pedagogisk förändring med allmänna samhälleliga förändringar som industrialisering och globalisering. Mina resultat visar att när det gäller förskolan är det i stället lokala förutsättningar som inverkar på hur den pedagogiska verksamheten utformas, som exempelvis skolans ekonomi, den lokala debatten och förskolans relation till andra organisationer.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag blev framförallt förvånad över hur praktisk och pragmatisk diskussionen kring pedagogik har sett ut. Utifrån tidigare forskning hade jag en föreställning om att de som tog beslut om förskolan var pedagoger, och att det skedde genom pedagogiska diskussioner kring fördelar och nackdelar med olika undervisningssätt i pedagogiska avseenden, eller genom diskussioner i termer av stora pedagoger som exempelvis Friedrich Fröbel. Men tittar man på mitt källmaterial i de enskilda förskolorna så förekommer det nästan inte några sådana diskussioner alls. Man oroar sig för mer konkreta saker som hur man ska finansiera verksamheten, hitta bra lokaler eller förskollärare – det är sådant som upptar deras tid. Den pedagogiska verksamheten var sällan föremål för någon diskussion i de här sammanhangen, diskussionerna var mer inriktade på praktiska och organisatoriska frågor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat har inte endast relevans för historievetenskapen utan även inom utbildningspolitiken. Vill man förändra förskolans verksamhet i framtiden kan det vara bra att veta vad som ligger bakom tidigare förändringar, och använda det för att utföra mer effektiva reformer. Jag har en förhoppning om att det kan underlätta för beslutsfattare, att de kan lära av min undersökning som visar att vissa faktorer är viktigare än andra för att genomföra en pedagogisk förändring. Det handlar om att man ska lägga mindre krut på centrala styrdokument och istället förändra förutsättningarna för varje skola och ge dem mer pengar – först då tror jag att verklig pedagogisk förändring kan ske.

Åsa Larsson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev