Lärarbehörighet påverkar elevers resultat

Christian Andersson

Född 1976
i Växjö

Teachers and student outcomes: Evidence using swedish data

Uppsala universitet,
2007-11-23


AVHANDLING

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är nationalekonom, och det var när jag läste min grundutbildning som jag blev intresserad av arbetsmarknadsekonomi. När jag började på forskarutbildningen kom jag i kontakt med min handledare, som förde mig vidare in på det här spåret. Jag ville forska om frågor som kändes relevanta, det var viktigt för mig att ämnet inte var för abstrakt eller teoretiskt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av fyra artiklar som på olika sätt undersöker hur resurser används inom det svenska utbildningssystemet, med fokus på lärare och pedagogisk personal. Generellt kan man säga att avhandlingen handlar om effektivitet i skolan: hur man på bästa sätt kan använda de pengar som skolan har till sitt förfogande, men också hur olika läraraspekter påverkar elevers resultat.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– I den första artikeln undersöker jag om fler lärare i skolan har någon påverkan på elevers resultat. Det kan tyckas självklart att svaret på den frågan skulle vara ja, men inom nationalekonomi är det ganska omdiskuterat om lärartäthet verkligen påverkar elevers resultat. År 2001 tillfördes en riktad resurs till skolan i form av Wänerssonpengarna, som fördelades utifrån hur många elever kommunen hade haft året innan. Genom att samla in data från denna period hoppades jag kunna isolera effekten av ökad lärartäthet på elevernas resultat (pengarna var öronmärkta för rekrytering av skolpersonal). Jag kunde dock inte se någon effekt på resultaten hos den genomsnittlige eleven, däremot såg jag en positiv effekt av högre lärartäthet hos de elever som hade lågutbildade föräldrar.
– I den andra studien har jag undersökt hur lärarsammansättningen i form av behöriga eller obehöriga lärare har påverkats av samma extraresurs. Utgångspunkt för denna studie är den kraftigt ökade trenden med obehöriga lärare i skolan under det senaste decenniet. Beror detta på att det finns en brist på behöriga lärare, eller handlar det om att rektorer och kommuner gör strategiska val när de väljer att anställa obehöriga lärare – för att de är billigare eller bättre? Jag ville se hur skolorna agerade när de fick det här tillskottet – anställde man behöriga eller obehöriga lärare? Resultaten visar att det finns tydliga utbudsrestriktioner i de flesta kommunerna: det finns helt enkelt inte tillräckligt med behöriga lärare. Generellt brukar man säga att det inte finns någon arbetslöshet bland behöriga lärare i de flesta kommuner idag, vilket bekräftas i studien. Bidraget, som skulle användas till att anställa personal, leder därför till att andelen obehöriga lärare i skolan ökar. I den tredje studien går jag därför vidare och tittar på hur lärares behörighet påverkar elevers resultat: har elever som i större utsträckning haft obehöriga lärare sämre resultat än elever som har haft behöriga lärare? Data från samtliga svenska grundskolor och resultaten i årskurs nio ligger till grund för studien, som visar att antalet obehöriga lärare faktiskt påverkar elevers resultat: skillnaden är ungefär lika stor som den mellan pojkar och flickor. En elev som går i en skola med en hög andel behöriga lärare har i jämförelse med en elev som går i en skola med en låg andel behöriga lärare ett resultat som är ungefär 11 procent bättre. Det är ungefär lika stor skillnad som den mellan pojkar och flickor, så det är ganska stora effekter vi pratar om. När jag delar upp resultaten efter föräldrars utbildningsnivå visar det sig dessutom att det är barn med högutbildade föräldrar som förlorar mest på att ha obehöriga lärare.
– Den fjärde och sista studien handlar om social snedrekrytering, närmre bestämt om pedagogisk hjälp i tidigt ålder hade någon effekt. Jag använde mig av historiska data från Norrbotten som samlats in för elever som var födda mellan 1932-41. Vid den här tidpunkten fanns arbetsstugor som fungerade som internat för elever som bodde långt från närmsta skola. Vid mitten på 30-talet blev det mer eller mindre tvång att inackorderas där om man hade mer än fyra km till skolan. Barn som inackorderades i en arbetsstuga bodde oftast där under hela grundskoleperioden (6-7 år) men gick i samma skola som de elever som bodde hemma. Skillnaden var dock att de inackorderade barnen fick hjälp med läxläsning av en anställd lärare på kvällarna – de hade således tillgång till en extra pedagogisk hjälp. Jag ville veta om den hjälpen hade haft någon effekt på barnens betyg, framtida utbildningsnivåer, inkomst, dödlighet samt förtidspensionering. Det visade sig att elever som hade bott en lång tid på arbetsstugorna hade bättre betyg än elever som inte hade gjort det när de gick ut grundskolan. Jag kunde däremot inte se några effekter på utbildningsnivån för den genomsnittlige eleven – men för den svage fanns genomgående positiva effekter på både betyg och utbildningsnivå. En förklaringsgrund till att utbildningsnivån inte förbättrades generellt för de här eleverna kan vara att även om de presterade bättre, så fanns inte de ekonomiska möjligheterna att ägna sig åt högre studier. Vad gäller inkomst, dödlighet och förtidspensionering så kunde jag inte se några tydliga effekter av den pedagogiska resursen. Resultaten talar dock för att tidiga insatser är viktiga, men det är som alltid omdebatterat huruvida insatser ger långvariga effekter eller om de slutar i samband med att insatsen tas bort. En del hävdar att de håller i sig hela livet, andra inte, så åsikterna går isär.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att andelen obehöriga lärare har så stor effekt på elevernas resultat – och att de elever som hade högutbildade föräldrar påverkades mest.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror och hoppas att alla som sysslar med utbildningsfrågor inom staten kan ha nytta av resultaten. Men även rektorer och de som sysslar med policyrelevanta frågor rörande resursfördelningen inom skolan.

Hedda Lovén

Sidan publicerades 2007-12-17 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-26 09:50 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.