Vad händer på musikstunden i förskolan?

Genom att observera och beskriva musikstunder i förskolan med delvis nya begrepp vill Ylva Holmberg bidra till att förskollärare talar om och reflekterar kring musikens betydelse på alternativa sätt. Det kan öppna upp för nya möjligheter där barnens bidrag ses som kreativa inspel i musicerandet.

Ylva Holmberg
Ylva Holmberg

Född 1973
i Lund

Disputerade 2014-04-03
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Musikskap. Musikstunders didaktik i förskolepraktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Musik har alltid varit en viktig del i mitt liv och som förskollärare och rytmikpedagog har jag brunnit för barnens rätt till musik. Som lärarutbildare har jag noterat att vi ibland har svårt att sätta ord på vad som händer under musikstunderna och det är upprinnelsen till min avhandling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om musikstunders didaktik i förskolepraktiker. Jag har videofilmat musikstunder med 3–5-åringar på tre förskolor och analyserat materialet utifrån tre didaktiska frågor. -frågan som handlar om spelarna. Innehållet kan vara linjärt eller icke-linjärt, alltså planerat eller inte planerat.

– Aktiviteterna är till exempel att dansa, sjunga och spela och kan vara av producerande eller reproducerande art. Spelarna är fyra stycken: igångspelaren, medspelaren, samspelaren och motspelaren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det ena är att jag synliggör musikdidaktiken i förskolan, vilket ger alternativa sätt att reflektera om musikstunderna. Till exempel kan man istället för att enbart tala om den planerade musikstunden även prata om den icke-planerade.

– Ett annat resultat är ur ett helhetsperspektiv där jag har introducerat begreppet musikskap. I det ligger betoningen på samhandling, där barn, pedagoger och musiken är aktörer. Med ett sådant synsätt blir musiken inte enbart en stötta för språk och motorik utan har ett värde i sig själv. Musikskap är ett begrepp där förskollärare kan reflektera kritiskt kring en musikstund.

– Till exempel skulle man kunna se att motspelarna, alltså de barn som visar att de inte vill vara delaktiga, kommunicerar något som kan vara intressant och relevant att tänka på i förhållande till musikstunden. Det kan öppna upp för att man kan förhålla sig kritiskt till sin egen musikstund och även öppna för en kreativ musikstund där man tar motspelarnas inspel seriöst och förändrar musikstunden utifrån det.

Vad överraskade dig?

– En sak var hur fast formen var för en viss aktivitet. Sången var väldigt reproducerande. Man sjunger sånger som alla redan kan och närmar sig inte sången genom att leka med rösten. Med instrumenten var det tvärt om väldigt producerande där man gick in med en lekfull ingång och inte alls mot något färdigt.

– En annan sak var pianots betydelse. Det finns inte längre pianon på så många förskolor, men en av de tre hade faktiskt flera pianon. Där tycktes pianot bjuda in till ett musicerande på ett annat sätt än rytminstrumenten. Pianot i sig verkade ge både barn och pedagoger alternativa musikaliska utmaningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärarutbildare och i förlängningen även förskollärarna. Avhandlingen kan bidra till reflektioner i musikskapsanda, där man kan arbeta med alternativa begrepp för att reflektera kring musikstunderna.

Sidan publicerades 2014-08-19 14:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Projektinriktat arbetssätt i förskolan

Förskollärarna Marina Borchert och Anette Lindberg har skrivit en utvecklingsartikel som handlar om utforskande arbetssätt där barnens frågor och undersökande står i centrum. "Vi ser en annan inlevelse från barnen när man utgår från deras egna frågor", säger artikelförfattarna.

Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan

På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling i förskolan? Om det handlar Anna Ehrlins forskning. – Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar, säger Anna Ehrlin.

Skolporten hyllar 1000:e forskaren

Den tusende avhandlingen att publiceras på Skolportens webbplats blev forskaren Katarina Ribaeus studie om demokrati i förskolan, Karlstads universitet.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer