Vad händer vid Skolinspektionens tillsyn?

Att vara föremål för statlig tillsyn är ett omfattande arbete som inte alltid motsvarar förväntningarna. Emma Ek har forskat om granskning av offentlig verksamhet med fokus på de granskade organisationerna.

Emma Ek
Emma Ek

Född 1977
i Varberg

Disputerade 2012-10-26
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
De granskade. Om hur offentliga verksamheter görs granskningsbara

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag kom in i detta genom ett intresse för förvaltning och hur den är uppbyggd. Det var en het fråga 2006 då det fanns ett växande intresse för utökad tillsyn från statens sida. Skola och äldreomsorg blev mina områden. Hur går tillsynen till, vilken styrning sker inom dessa områden och vad betyder det att styrningen ser ut på det sättet? På skolsidan har detta varit debatterat. Skolinspektionen har fått vara en förebild för flera andra myndigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur det går till när skola- och äldreomsorgsverksamhet blir föremål för tillsyn. Det är en etnografisk studie där jag med observationer, intervjuer och granskade dokument försökt följa genomförandet av tillsynen med uppmärksamhet på de granskade organisationerna. Vad innebär det att vara föremål för tillsyn? Den tillsyn jag studerar är Skolinspektionens regelbundna tillsyn och verksamhetstillsyn inom äldreomsorgen. De är båda omfattande tillsynsprocesser som pågår under lång tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är ett omfattande arbete att vara föremål för tillsyn och granskning. Organisationerna som granskas ska vara delaktiga i granskningen. Det är mycket underlag och dokumentation som ska tas fram, självvärdering ska göras, man ska arrangera och planera inför tillsynsbesöken och förbereda sig genom att läsa på. Man glömmer ofta att det kräver ett stort engagemang att vara föremål för tillsyn.

– Vad man använder för kriterier och metoder för tillsynen är avgörande för vad tillsynen fångar. Studien visar att den juridiska tonen inom skolan gör det svårare att få en bred bild av verksamheten. Stor vikt läggs på dokumentation, vilket är lättare att kontrollera än om skolmiljön är trygg.

Vad överraskade dig?

– Att tillsynen var så förutsägbar och förväntad i de granskade organisationerna. Jag trodde det skulle finnas mer av överraskningsmoment med ”tillslagsliknande” inslag. De granskade får mycket information om kriterier och hur det har gått i andra kommuner. De läser på och är väldigt införstådda.

– Tillsynspraktiken har gått mot en mer kontrollorienterad och mindre utvärderingslik tillsyn. I den nya granskningsmodellen är det inte tillsynens uppgift att ge hjälp på vägen. Men skolan vill ha mer utvärdering, med tips och råd. Det blev en krock där, som fick ett starkt genomslag i intervjuer och observationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att tillsynsmyndigheterna Skolinspektionen och Socialstyrelsen ska ha nytta av resultaten. Också alla som deltar i den offentliga debatten om statlig styrning, och forskare som studerar styrmetoder.

Om jag är skolledare, varför ska jag då läsa avhandlingen?

– Avhandlingen sätter in tillsynen i ett sammanhang som personer som jobbar i verksamheten kanske inte har tid att lägga in den i. Tillsynen berör frågor om kommunalt ansvar respektive statlig styrning, hur man mäter och bestämmer vad som är god kvalitet. Nästan alla jag intervjuar uppfattar att de har en bra verksamhet, men mäthysterin skapar svårigheter att visa att man gör bra saker. Vad accepteras som bevis för att en verksamhet är bra?

– Till syvende och sist är det en fråga om hur skolan kan visa att just deras skola är bra. Avhandlingen innehåller intressanta observationsberättelser om hur man enas om kvalitetsfrågor.

Sidan publicerades 2012-11-20 14:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-12-12 09:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fyra av fem rektorer delar Skolinspektionens kritik

Fyra av fem rektorer som haft tillsyn och fått beslut från Skolinspektionen i år delar den kritik som förs fram. Det framgår av den första sammanställningen av Skolinspektionens enkät efter tillsynen, den så kallade Postinspektionsenkäten.

”Dags att se över skolinspektionens uppdrag”

Skolinspektionen lever inte som de lär. Avvikelserapportering utan förbättringsorienterad feedback leder inte till utveckling enligt deras egen analys. Det skriver Matz Nilsson, förbundsordförande i Skolledarna, i en debattartikel.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Doktorandhandledning framträder som en mycket avgörande faktor vid utnämningar av professorer, visar Sara Levander i sin avhandling. Hon har studerat vilket värde pedagogisk skicklighet tillskrivs vid anställning av lektorer och professorer.

Läseboksbarnen har tagit över berättandet

Forskaren Angerd Eilard har studerat hur genus, etnicitet och generation samspelar i grundskolans läseböcker under fyrtiofem år. Hennes studie visar att läsebokspojken är mer oförändrad än läseboksflickan och att barnen har tagit över i förhållande till de vuxna – det är de som styr berättandet i dag.

Dagens engelskklassrum: en utmaning för lärarna

– Det finns elever som utan en enda dag av undervisning i engelska kan skriva helt korrekta meningar, säger Mikaela Björklund. Men det finns även en liten grupp elever för vilka engelska är ett främmande språk – och det ställer krav på lärarna.

Det är ditt ansvar att bli streetsmart på internet

Internet låter alla komma till tals, anonymt om du så vill, och det gör det ibland svårt att bedöma trovärdigheten hos den information du möter. Forskaren Maria Mattus menar att vi skapar våra egna unika upplevelser när vi navigerar runt på internet, och det gör att ansvaret bara kan vara vårt eget.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser