Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Vad har litteraturen för plats i skolan?

Publicerad:2013-03-20
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Varför läsa skönlitteratur i skolan? Peter Degerman har forskat om varför vi egentligen bör läsa och studera skönlitteratur i skolan. Han tar avstamp i den litteraturdidaktiska forskningen, som enligt honom är på väg att förlora själva litteraturen ur sikte.

Peter Degerman
Peter Degerman

Född 1960
i Stockholm

Disputerade 2013-02-01
vid Åbo Akademi

Avhandling

Litteraturen, det är vad man undervisar om – Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare och har jobbat både i förskolan och på gymnasiet innan jag blev adjunkt i litteraturvetenskap. Jag har även varit verksam som skönlitterär författare, så det var naturligt för mig att fundera på vad litteraturen har för plats i skolan, och vilken plats den skulle kunna ha.

– När jag jobbade på gymnasiet på 90-talet skedde ett paradigmskifte. Den tidigare gymnasieskolan ersattes med den som vi har haft nu de senaste 15 åren. Då försvann också litteraturbetygen från de teoretiska linjerna. Litteratur har sedan dess haft en otydlig plats i kursplanerna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om varför man ska läsa skönlitteratur i skolan. Jag har studerat vad vi har för syfte med det. För att göra det har jag gjort en metaundersökning där jag har tittat på hur den här typen av frågor diskuteras och besvaras inom den svenska litteraturdidaktiska forskningen. Jag har även gjort en kort jämförelse med hur debatten kring litteratur och skola ser ut i den anglosaxiska kulturkretsen, och i Frankrike.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag visar att trots att litteraturdidaktik som forskningsfält har växt oerhört från 70-talet fram till nu så har litteratur som sådan fått en alltmer undanskymd plats inom den didaktiska forskningen. Det är paradoxalt.

– Om jag ska omsätta resultaten i praktiken, så kan jag säga att forskningen för lärares del inte bidrar till att skingra förvirringen kring litteraturundervisningens roll i skolan. Det är tvärtom svårt att säkra stöd för litteraturundervisningen, framförallt dess ”varför”.

Vad överraskade dig?

– Det paradoxala att man å ena sidan trycker på vikten av litteraturundervisning i skolan, det skiljer den från annan ämnesdidaktik, men att man å andra sidan förlorar litteraturen ur sikte. Det var det mest förvånande resultatet, som jag menar har att göra med att forskningen är för inriktad på klassrumsstudier. Det förs för lite idéresonemang helt enkelt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att både litteraturlärare och forskare med intresse för litteraturens plats i olika sammanhang kan ha nytta av resultaten. Man kan se min studie som en startpunkt för en fundering kring vad litteratur har för särskilt kunskapsvärde, och om det har det. Det är en öppen fråga.

Åsa Larsson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev