Vad har litteraturen för plats i skolan?

Åsa Larsson

Peter Degerman
Peter Degerman

Född 1960
i Stockholm

Disputerade 2013-02-01
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Litteraturen, det är vad man undervisar om - Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare och har jobbat både i förskolan och på gymnasiet innan jag blev adjunkt i litteraturvetenskap. Jag har även varit verksam som skönlitterär författare, så det var naturligt för mig att fundera på vad litteraturen har för plats i skolan, och vilken plats den skulle kunna ha.

– När jag jobbade på gymnasiet på 90-talet skedde ett paradigmskifte. Den tidigare gymnasieskolan ersattes med den som vi har haft nu de senaste 15 åren. Då försvann också litteraturbetygen från de teoretiska linjerna. Litteratur har sedan dess haft en otydlig plats i kursplanerna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om varför man ska läsa skönlitteratur i skolan. Jag har studerat vad vi har för syfte med det. För att göra det har jag gjort en metaundersökning där jag har tittat på hur den här typen av frågor diskuteras och besvaras inom den svenska litteraturdidaktiska forskningen. Jag har även gjort en kort jämförelse med hur debatten kring litteratur och skola ser ut i den anglosaxiska kulturkretsen, och i Frankrike.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag visar att trots att litteraturdidaktik som forskningsfält har växt oerhört från 70-talet fram till nu så har litteratur som sådan fått en alltmer undanskymd plats inom den didaktiska forskningen. Det är paradoxalt.

– Om jag ska omsätta resultaten i praktiken, så kan jag säga att forskningen för lärares del inte bidrar till att skingra förvirringen kring litteraturundervisningens roll i skolan. Det är tvärtom svårt att säkra stöd för litteraturundervisningen, framförallt dess ”varför”.

Vad överraskade dig?

– Det paradoxala att man å ena sidan trycker på vikten av litteraturundervisning i skolan, det skiljer den från annan ämnesdidaktik, men att man å andra sidan förlorar litteraturen ur sikte. Det var det mest förvånande resultatet, som jag menar har att göra med att forskningen är för inriktad på klassrumsstudier. Det förs för lite idéresonemang helt enkelt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att både litteraturlärare och forskare med intresse för litteraturens plats i olika sammanhang kan ha nytta av resultaten. Man kan se min studie som en startpunkt för en fundering kring vad litteratur har för särskilt kunskapsvärde, och om det har det. Det är en öppen fråga.

Sidan publicerades 2013-03-20 11:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Deliberativa samtal om skönlitteratur

Att samtala om skönlitteratur inom engelskämnet tränar elevernas demokratiska kompetenser. Det menar Anna Thyberg, vars forskning lyfter fram skönlitteraturens potential i språkklassrummet.

Skrivundervisningen avgörande för utvecklande texter

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!