Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Vad räknas som kunskap inom NO-ämnet?

Publicerad:2009-03-24
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

NO-ämnet innebär inte bara att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig fakta, de ska också socialiseras in i en speciell praktik och ett nytt språkbruk. Eva Lundqvist har sett att läraren är viktig när det gäller att vägleda eleverna rätt i NO-ämnet.

Eva Lundqvist

Född 1972
i Eksjö

Disputerade
2009-03-27
vid Uppsala universitet

Avhandling

Undervisningssätt, lärande och socialisation: Analyser av lärares riktningsgivare och elevers meningsskapande i NO-undervisning

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag är matte och NO-lärare i botten. Under slutet av min lärarutbildning läste jag NO-didaktik och skrev min C-uppsats inom ämnet. När jag sedan under ett par år arbetade som lärare började jag funderade på lärarens viktiga uppgift i att vägleda och lära eleverna ett nytt ämne, som ju faktisk NO-ämnena är när det introduceras för dem. Jag såg att för NO-lärarna själva var ämnena en känd praktik med ett känt språkbruk, men att det för eleverna var något helt nytt vilket skapade krockar. Jag ville titta närmare på hur den här processen såg ut och hur eleverna skapade mening i NO-ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om lärarnas betydelse för elevernas lärande och socialisation, men också om vad och hur eleverna lär sig NO i grundskolan. Jag har arbetat med att utveckla metoder för att studera samspelet mellan läraren och eleven. Att lära sig NO handlar mycket om att lära sig naturvetenskaplig fakta, men också om att socialisera eleverna in i en speciell verksamhet och specifika sätt att se på kunskap.

I de metoder som jag har utvecklat har jag studerat undervisning och lärande i handling, det vill säga lärarnas och elevernas språkliga handlingar genom praktiknära analyser. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling där de två första artiklarna är inriktade på metodutveckling. I de två andra applicerar jag metoderna på det empiriska materialet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Det är svårt att peka på vad som är det absolut viktigaste, det är många små delar som bidrar till resultatet. Eftersom jag har studerat lärarnas och elevernas samspel så noggrant har jag sett vilken betydelse lärarna har för att hjälpa eleverna att förstå vilket språkspel de förväntas använda; vilka ord, begrepp och regler som gäller inom en viss disciplin.

För att se hur lärarna hjälper eleverna i klassrummet har jag tittat på deras epistemologiska riktningsgivare; en analysmetod som visar hur de ger eleverna riktlinjer om vad som räknas som korrekt kunskap. Riktningsgivarna har jag sedan använt för att se hur lärarna gör för att visa eleverna vad som är relevant kunskap och relevanta handlingar inom det specifika ämnet.Att få eleverna delaktiga i en ny praktik handlar om att lära dem uppmärksamma vad som är relevant och inte relevant information och att lära dem privilegiera, d.v.s. att välja och välja bort ett innehåll. I detta måste läraren finnas till hands och hjälpa dem, t.ex. genom att erbjuda planerade möten. Med det menar jag att lärarna bidrar med kunskap där de vet att eleverna lätt går vilse, och där de visar vad eleverna förväntas göra. Jag har sett att lärarna verkligen behövs, och att man inte ska förringa deras roll att undervisa. Undervisning behöver inte enbart innebära ett överförande av kunskap. Läraren har också en uppgift i att visa eleverna vilket språkspel de ska använda för att kunna följa med.

Samtidigt som eleverna lär sig ny kunskap i skolan socialiseras de också in i praktikens regler för hur de bör förhålla sig till naturvetenskaplig kunskap. Jag belyser i avhandlingen elevernas socialisation med hjälp av följemeningsanalyser. I dem problematiseras vad som sagts och vad som skulle kunna sägas om kunskap, och om vilka handlingar som är rimliga att utföra inom verksamheten. Här finns också ett konsekvenstänkande; vad får ett visst undervisningssätt och en viss kunskapssyn för konsekvenser för elevernas fortsatta handlingar i NO-klassrummet, för dem som naturvetare och samhällsmedborgare?

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, hur kraftfulla vissa traditioner inom NO-undervisningen är, till exempel att man låter eleverna ägna sig åt eget undersökande i så hög grad. I det empiriska materialet, som jag samlat in bland tre lärare och två klasser i år 49, följer alla samma kunskapsinnehåll och normer. Lärarna undervisar i enlighet med selektiva traditioner som redovisats i textanalyser av tidigare NO-forskare.

Jag har också förvånats över hur fascinerande det varit att få ta del av lärarnas och elevernas interaktion på så nära håll, och den process som elevens läranderesa är. Det blir tydligt var och när på denna resa som lärarens betydelse är som störst. Lärarna är väldigt viktiga i de här mötena, utan dem tappar eleverna bort sig.

Vem har nytta av dina resultat?

Ja, dels forskare som kan använda mina analysmetoder för att studera undervisning och lärandeprocesser, och då inte bara inom NO-ämnet. Men förstås också lärarna själva. Det jag haft tillgång till i mina analyser, lärarnas och elevernas samtal, elevinteraktionen, är ju också det som lärarna själva har tillgång till i sin undervisning. På så sätt tror jag att resultaten går att känna igen också för lärarna i skolan. Min avhandling kan förhoppningsvis ge dem ett didaktiskt och professionellt språk som kan möjliggöra en diskussion på en mer generell nivå bland NO-lärare ute i skolan som kan få dem att lyfta diskussionen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Dels kan de ge lärarna ett språk som de kan använda i sin undervisningsplanering. Ett språk som skapar en medvetenhet och ett konsekvenstänkande kring deras viktiga roll, men också kring vad de inkluderar och exkluderar i sin undervisning. Alla val som man gör som lärare innebär att man erbjuder eleverna en viss syn på kunskap, och det är viktigt att lärarna blir medvetna om detta. Lärarna bör också bli medvetna om att undersökande arbetssätt inte alltid enbart är bra för eleverna. Det går inte att lämna dem för mycket ensamma. Lärarna måste ge eleverna riktningsgivare som visar på vilket språkspel de förväntas använda.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev