Dela:

Vad vill musik- och kulturskolan?

Kristina Holmberg

Född 1962

Disputerade
2010-05-21

vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetet flera år som musiklärare. Under en fortbildning i musikpedagogik skrev jag ett arbete om metodutveckling och ett om elevers motivation. Detta födde nya tankar och frågor ommusik- och kulturskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om en förändring inom musik- och kulturskolan som inte är ett resultat av ett medvetet utvecklingsarbete, utan snarare en konsekvens av ett ökat elevinflytande. Genom att maktenförskjuts från lärarna till eleverna får elevernas musiksmak ett stort genomslag. Undersökningen bygger på gruppsamtal med lärare i musik och andra estetiska ämnen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ett ökat elevinflytandet inom musik- och kulturskolan har resulterat i att populärkulturen tar ett allt större utrymme. Det skapar problem för lärarna vars kompetents ofta ligger inom de mer traditionella genrerna. Mina resultat är även viktiga på ett mer övergripande samhällsplan. Musik- och kulturskolorna är ett nav i vårt utbildningssystem inom de estetiska ämnena, och många elever går vidare till andra estetiska utbildningar. Därför är det som sker viktigt även för de högreutbildningarna och för kommande generationers kulturutövare.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte väntat mig att mina studier skulle landa i en diskussion om innehållet i den här verksamheten, och vilket syftet är med musik- och kulturskolan. Jag trodde heller inte att det fanns ett så stort behov av stöd för lärarna i form av styrdokument.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels lärarna inom musik- och kulturskolan. Jag belyser något som det börjar bli akut att diskutera. Det räcker inte med att prata om hur vi ska undervisa, vi måste också lyfta vad-frågorna. Utbildningspolitiskt bör resultaten kunna användas i diskussionen om centrala styrdokument inom musik- och kulturskolan.

Sidan publicerades 2010-07-28 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 08:54 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer