Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Två år efter att programmering infördes i läroplanen saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks forskning om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Peter Vinnervik
Peter Vinnervik

Född 1971
Bor i Umeå

Disputerade 2021-09-24
vid Umeå universitet


AVHANDLING
När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag tillhör generationen som växte upp när hemdatorerna kom och jag minns också hur osäker och obekväm min mattelärare var när vi hade datalära som det hette på den tiden. Så småningom utbildade jag mig till lärare i ämnena matematik, NO och teknik, och sedan drygt tjugo år tillbaka arbetar jag med skoldigitalisering vid lärarutbildningen i Umeå.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare uppfattar uppdraget att införa programmering i undervisningen samt vilka förutsättningar de har för att göra det. Avhandlingen bygger både på intervjuer med lärare samt en analys av läroplanen. Programmering infördes i läroplanen hösten 2018 och på våren samma år intervjuade jag 19 grundskollärare i ämnena matematik och teknik om deras förväntningar och farhågor. En stor andel av de här lärarna var förstelärare och ämnesområdesansvariga, alltså lärare som förväntades leda sina kollegor. Två år senare, hösten 2020, då reformen hade varit igång ett par år intervjuades 10 tekniklärare om hur de uppfattade uppdraget med programmering i undervisningen, hur de formade sitt undervisningsinnehåll och vilka förutsättningar de hade för att utföra sitt uppdrag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande ger min avhandling en bild av hur en komplex reform kommuniceras och tas emot. Trots att det gått ett par år efter att reformen infördes visar intervjuerna från 2020 att många lärare fortfarande inte fått någon fortbildning i ämnet. Flera saknade undervisningsmaterial och strul med tekniken var vanligt förekommande. Lärarna saknade också tydliga riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig och när de ska lära sig det. Kort sagt, hur ser kunskapsprogressionen ut i ämnet? Läroplanen ger inga tydliga svar, vare sig på den frågan eller kring ämnessamverkan. Lärarna förstår att det finns en stor poäng med ämnessamverkan i programmering men de saknar vägledning hur detta kan göras.

– Ytterligare en svårighet för lärarna är att veta vilken kunskapsnivå eleverna befinner sig på när de kommer till högstadiet. Vissa lärare väljer att börja från början, med risken att en del elever får göra om samma sak. Lärarna efterfrågade också mer stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper i programmering. I teknikundervisningen valde lärarna att inrikta sin bedömning mot förståelsen av tekniska system och konstruktionsarbete i sin helhet, snarare än vid några programmeringstekniska problem.

– Svenska läroplaner ger av tradition lärare stort professionellt handlingsutrymme. En slutsats jag drar i avhandlingen är att vid komplexa reformer som den här, då många lärare saknar ämneskunskaper, bör läroplanen vara tydligare och ge lärarna mer stöd. I intervjuerna med förstelärare och ämnesområdesansvariga som gjordes inför reformen 2018 slogs jag av hur sena de var i sina förberedelser. Detta trots att den här gruppen var både förändringsbenägen och positiv till reformen. Ett skäl som sedan kom fram var att lärarna saknade tid för fortbildning, den var ”redan var intecknad för året”.

– Den politiska intentionen med att föra in programmering i undervisningen var att täppa till digitala klyftor. Jag stöder den tanken men att införa programmering i tre ämnen, teknik, matematik och samhällskunskap var en väldigt ambitiös förhoppning. I avhandlingen ger jag förslag på hur tydligheten i reformen kan förbättras, bland annat genom att samla läroplanens kommentarer om programmering på en och samma plats. Nu ligger de utspridda under de tre ämnena.

Vad överraskade dig?

– Främst hur vag läroplanen och kommentarmaterialen är i sina formuleringar, de är verkligen inte särskilt hjälpsamma för de lärare som behöver stöd. Det står exempelvis att eleverna ska lära sig ”programmeringens grunder”, men vad det innebär framgår inte. Fortbildningen går också på tok för långsamt. Här vill jag särskilt lyfta tekniklärarna som ofta kommer i kläm.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är riktad till framför allt skolledare, skolpolitiker och mina kollegor inom lärarutbildningen. Men kanske även lärare kan ha nytta av den, här finns forskningsstöd som belyser vilka förutsättningar som lärare har.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-12-02 16:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

DIGITAL KURS – Programmering i matematik

Kursledare Mikael Tylmad ger dig i denna kurs grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidas du genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start, tydligt upplägg, kursintyg och tillgång till kursen i 6 månader. JUST NU! Kampanjpris 749 kr ex. moms (ord.pris 996 kr ex. moms).

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser