Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Två år efter att programmering infördes i läroplanen saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks forskning om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Peter Vinnervik
Peter Vinnervik

Född 1971
Bor i Umeå

Disputerade 2021-09-24
vid Umeå universitet


AVHANDLING
När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag tillhör generationen som växte upp när hemdatorerna kom och jag minns också hur osäker och obekväm min mattelärare var när vi hade datalära som det hette på den tiden. Så småningom utbildade jag mig till lärare i ämnena matematik, NO och teknik, och sedan drygt tjugo år tillbaka arbetar jag med skoldigitalisering vid lärarutbildningen i Umeå.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare uppfattar uppdraget att införa programmering i undervisningen samt vilka förutsättningar de har för att göra det. Avhandlingen bygger både på intervjuer med lärare samt en analys av läroplanen. Programmering infördes i läroplanen hösten 2018 och på våren samma år intervjuade jag 19 grundskollärare i ämnena matematik och teknik om deras förväntningar och farhågor. En stor andel av de här lärarna var förstelärare och ämnesområdesansvariga, alltså lärare som förväntades leda sina kollegor. Två år senare, hösten 2020, då reformen hade varit igång ett par år intervjuades 10 tekniklärare om hur de uppfattade uppdraget med programmering i undervisningen, hur de formade sitt undervisningsinnehåll och vilka förutsättningar de hade för att utföra sitt uppdrag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande ger min avhandling en bild av hur en komplex reform kommuniceras och tas emot. Trots att det gått ett par år efter att reformen infördes visar intervjuerna från 2020 att många lärare fortfarande inte fått någon fortbildning i ämnet. Flera saknade undervisningsmaterial och strul med tekniken var vanligt förekommande. Lärarna saknade också tydliga riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig och när de ska lära sig det. Kort sagt, hur ser kunskapsprogressionen ut i ämnet? Läroplanen ger inga tydliga svar, vare sig på den frågan eller kring ämnessamverkan. Lärarna förstår att det finns en stor poäng med ämnessamverkan i programmering men de saknar vägledning hur detta kan göras.

– Ytterligare en svårighet för lärarna är att veta vilken kunskapsnivå eleverna befinner sig på när de kommer till högstadiet. Vissa lärare väljer att börja från början, med risken att en del elever får göra om samma sak. Lärarna efterfrågade också mer stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper i programmering. I teknikundervisningen valde lärarna att inrikta sin bedömning mot förståelsen av tekniska system och konstruktionsarbete i sin helhet, snarare än vid några programmeringstekniska problem.

– Svenska läroplaner ger av tradition lärare stort professionellt handlingsutrymme. En slutsats jag drar i avhandlingen är att vid komplexa reformer som den här, då många lärare saknar ämneskunskaper, bör läroplanen vara tydligare och ge lärarna mer stöd. I intervjuerna med förstelärare och ämnesområdesansvariga som gjordes inför reformen 2018 slogs jag av hur sena de var i sina förberedelser. Detta trots att den här gruppen var både förändringsbenägen och positiv till reformen. Ett skäl som sedan kom fram var att lärarna saknade tid för fortbildning, den var ”redan var intecknad för året”.

– Den politiska intentionen med att föra in programmering i undervisningen var att täppa till digitala klyftor. Jag stöder den tanken men att införa programmering i tre ämnen, teknik, matematik och samhällskunskap var en väldigt ambitiös förhoppning. I avhandlingen ger jag förslag på hur tydligheten i reformen kan förbättras, bland annat genom att samla läroplanens kommentarer om programmering på en och samma plats. Nu ligger de utspridda under de tre ämnena.

Vad överraskade dig?

– Främst hur vag läroplanen och kommentarmaterialen är i sina formuleringar, de är verkligen inte särskilt hjälpsamma för de lärare som behöver stöd. Det står exempelvis att eleverna ska lära sig ”programmeringens grunder”, men vad det innebär framgår inte. Fortbildningen går också på tok för långsamt. Här vill jag särskilt lyfta tekniklärarna som ofta kommer i kläm.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är riktad till framför allt skolledare, skolpolitiker och mina kollegor inom lärarutbildningen. Men kanske även lärare kan ha nytta av den, här finns forskningsstöd som belyser vilka förutsättningar som lärare har.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-12-02 16:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

Att i historieundervisningen jämföra olika folkmord ger eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Det visar Steven Dahl i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.

Här stöttar man skolorna för att främja närvaroarbetet

Att tidigt fånga upp elevers frånvaro är viktigt. På Pedagogiskt center arbetar personalen i nära samarbete med Elevhälsan med att stödja skolorna i Helsingborg i deras pedagogiska arbete. För att främja närvaro arbetar de bland annat med att utveckla och stärka mentorns roll, utveckla lärmiljöer och att stödja verksamheten med digitala system.

Innovation ger värde för undervisningen

Innovation är ett mindset där man testar sådant som man tror ökar undervisningens kvalitet, elevernas upplevelse eller sparar tid. Något som ger värde. Därför kan innovation också vara att sluta göra någonting, säger Leif Denti, som forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Göteborgs universitet.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.