Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Två år efter att programmering infördes i läroplanen saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks forskning om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Peter Vinnervik
Peter Vinnervik

Född 1971
Bor i Umeå

Disputerade 2021-09-24
vid Umeå universitet


AVHANDLING
När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag tillhör generationen som växte upp när hemdatorerna kom och jag minns också hur osäker och obekväm min mattelärare var när vi hade datalära som det hette på den tiden. Så småningom utbildade jag mig till lärare i ämnena matematik, NO och teknik, och sedan drygt tjugo år tillbaka arbetar jag med skoldigitalisering vid lärarutbildningen i Umeå.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare uppfattar uppdraget att införa programmering i undervisningen samt vilka förutsättningar de har för att göra det. Avhandlingen bygger både på intervjuer med lärare samt en analys av läroplanen. Programmering infördes i läroplanen hösten 2018 och på våren samma år intervjuade jag 19 grundskollärare i ämnena matematik och teknik om deras förväntningar och farhågor. En stor andel av de här lärarna var förstelärare och ämnesområdesansvariga, alltså lärare som förväntades leda sina kollegor. Två år senare, hösten 2020, då reformen hade varit igång ett par år intervjuades 10 tekniklärare om hur de uppfattade uppdraget med programmering i undervisningen, hur de formade sitt undervisningsinnehåll och vilka förutsättningar de hade för att utföra sitt uppdrag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande ger min avhandling en bild av hur en komplex reform kommuniceras och tas emot. Trots att det gått ett par år efter att reformen infördes visar intervjuerna från 2020 att många lärare fortfarande inte fått någon fortbildning i ämnet. Flera saknade undervisningsmaterial och strul med tekniken var vanligt förekommande. Lärarna saknade också tydliga riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig och när de ska lära sig det. Kort sagt, hur ser kunskapsprogressionen ut i ämnet? Läroplanen ger inga tydliga svar, vare sig på den frågan eller kring ämnessamverkan. Lärarna förstår att det finns en stor poäng med ämnessamverkan i programmering men de saknar vägledning hur detta kan göras.

– Ytterligare en svårighet för lärarna är att veta vilken kunskapsnivå eleverna befinner sig på när de kommer till högstadiet. Vissa lärare väljer att börja från början, med risken att en del elever får göra om samma sak. Lärarna efterfrågade också mer stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper i programmering. I teknikundervisningen valde lärarna att inrikta sin bedömning mot förståelsen av tekniska system och konstruktionsarbete i sin helhet, snarare än vid några programmeringstekniska problem.

– Svenska läroplaner ger av tradition lärare stort professionellt handlingsutrymme. En slutsats jag drar i avhandlingen är att vid komplexa reformer som den här, då många lärare saknar ämneskunskaper, bör läroplanen vara tydligare och ge lärarna mer stöd. I intervjuerna med förstelärare och ämnesområdesansvariga som gjordes inför reformen 2018 slogs jag av hur sena de var i sina förberedelser. Detta trots att den här gruppen var både förändringsbenägen och positiv till reformen. Ett skäl som sedan kom fram var att lärarna saknade tid för fortbildning, den var ”redan var intecknad för året”.

– Den politiska intentionen med att föra in programmering i undervisningen var att täppa till digitala klyftor. Jag stöder den tanken men att införa programmering i tre ämnen, teknik, matematik och samhällskunskap var en väldigt ambitiös förhoppning. I avhandlingen ger jag förslag på hur tydligheten i reformen kan förbättras, bland annat genom att samla läroplanens kommentarer om programmering på en och samma plats. Nu ligger de utspridda under de tre ämnena.

Vad överraskade dig?

– Främst hur vag läroplanen och kommentarmaterialen är i sina formuleringar, de är verkligen inte särskilt hjälpsamma för de lärare som behöver stöd. Det står exempelvis att eleverna ska lära sig ”programmeringens grunder”, men vad det innebär framgår inte. Fortbildningen går också på tok för långsamt. Här vill jag särskilt lyfta tekniklärarna som ofta kommer i kläm.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är riktad till framför allt skolledare, skolpolitiker och mina kollegor inom lärarutbildningen. Men kanske även lärare kan ha nytta av den, här finns forskningsstöd som belyser vilka förutsättningar som lärare har.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-12-02 16:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs – Programmering i matematik!

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.

Framgångsrika skolbibliotekarier – så tar de plats och gör skillnad

Skolbibliotek kan spela en mycket viktig roll för elever, lärare och hela skolans utveckling. Så, hur gör de bibliotekarier som är särskilt framgångsrika? Det visar Ulrika Centerwall i sin doktorsavhandling.