Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 1-6

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Publicerad:2021-12-02
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Peter Vinnervik

Född 1971
Bor i Umeå

Disputerade 2021-09-24
vid Umeå universitet

Avhandling

När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan

Två år efter att programmering infördes i läroplanen saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks forskning om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag tillhör generationen som växte upp när hemdatorerna kom och jag minns också hur osäker och obekväm min mattelärare var när vi hade datalära som det hette på den tiden. Så småningom utbildade jag mig till lärare i ämnena matematik, NO och teknik, och sedan drygt tjugo år tillbaka arbetar jag med skoldigitalisering vid lärarutbildningen i Umeå.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare uppfattar uppdraget att införa programmering i undervisningen samt vilka förutsättningar de har för att göra det. Avhandlingen bygger både på intervjuer med lärare samt en analys av läroplanen. Programmering infördes i läroplanen hösten 2018 och på våren samma år intervjuade jag 19 grundskollärare i ämnena matematik och teknik om deras förväntningar och farhågor. En stor andel av de här lärarna var förstelärare och ämnesområdesansvariga, alltså lärare som förväntades leda sina kollegor. Två år senare, hösten 2020, då reformen hade varit igång ett par år intervjuades 10 tekniklärare om hur de uppfattade uppdraget med programmering i undervisningen, hur de formade sitt undervisningsinnehåll och vilka förutsättningar de hade för att utföra sitt uppdrag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande ger min avhandling en bild av hur en komplex reform kommuniceras och tas emot. Trots att det gått ett par år efter att reformen infördes visar intervjuerna från 2020 att många lärare fortfarande inte fått någon fortbildning i ämnet. Flera saknade undervisningsmaterial och strul med tekniken var vanligt förekommande. Lärarna saknade också tydliga riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig och när de ska lära sig det. Kort sagt, hur ser kunskapsprogressionen ut i ämnet? Läroplanen ger inga tydliga svar, vare sig på den frågan eller kring ämnessamverkan. Lärarna förstår att det finns en stor poäng med ämnessamverkan i programmering men de saknar vägledning hur detta kan göras.

– Ytterligare en svårighet för lärarna är att veta vilken kunskapsnivå eleverna befinner sig på när de kommer till högstadiet. Vissa lärare väljer att börja från början, med risken att en del elever får göra om samma sak. Lärarna efterfrågade också mer stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper i programmering. I teknikundervisningen valde lärarna att inrikta sin bedömning mot förståelsen av tekniska system och konstruktionsarbete i sin helhet, snarare än vid några programmeringstekniska problem.

– Svenska läroplaner ger av tradition lärare stort professionellt handlingsutrymme. En slutsats jag drar i avhandlingen är att vid komplexa reformer som den här, då många lärare saknar ämneskunskaper, bör läroplanen vara tydligare och ge lärarna mer stöd. I intervjuerna med förstelärare och ämnesområdesansvariga som gjordes inför reformen 2018 slogs jag av hur sena de var i sina förberedelser. Detta trots att den här gruppen var både förändringsbenägen och positiv till reformen. Ett skäl som sedan kom fram var att lärarna saknade tid för fortbildning, den var ”redan var intecknad för året”.

– Den politiska intentionen med att föra in programmering i undervisningen var att täppa till digitala klyftor. Jag stöder den tanken men att införa programmering i tre ämnen, teknik, matematik och samhällskunskap var en väldigt ambitiös förhoppning. I avhandlingen ger jag förslag på hur tydligheten i reformen kan förbättras, bland annat genom att samla läroplanens kommentarer om programmering på en och samma plats. Nu ligger de utspridda under de tre ämnena.

Vad överraskade dig?

– Främst hur vag läroplanen och kommentarmaterialen är i sina formuleringar, de är verkligen inte särskilt hjälpsamma för de lärare som behöver stöd. Det står exempelvis att eleverna ska lära sig ”programmeringens grunder”, men vad det innebär framgår inte. Fortbildningen går också på tok för långsamt. Här vill jag särskilt lyfta tekniklärarna som ofta kommer i kläm.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är riktad till framför allt skolledare, skolpolitiker och mina kollegor inom lärarutbildningen. Men kanske även lärare kan ha nytta av den, här finns forskningsstöd som belyser vilka förutsättningar som lärare har.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev