Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Trygghet, tillhörighet och trivsel är grundbulten tillbaka till skolan för elever med problematisk skolfrånvaro. Det visar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Tobias Forsell
Tobias Forsell

Född 1974
Bor i Skellefteå

Disputerade 2021-01-08
vid Umeå universitet


AVHANDLING
”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad specialpedagog och arbetade tidigare i ett närvaroteam med elever och frågor kring problematisk skolfrånvaro och har på nära håll sett de negativa konsekvenserna det här får. Problematisk skolfrånvaro är ett stort problem för hela samhället men forskningen i ämnet är knapphändig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på en intervjustudie med både elever, föräldrar samt skolpersonal om vilka faktorer som de anser vara centrala för uppkomsten av omfattande frånvaro men också om vilka faktorer som bidrar till att elever kan vända frånvaro till ökad närvaro i skolan.

– Totalt har 15 elever från 16 år och uppåt intervjuats. De har alla tidigare erfarenheter av problematisk skolfrånvaro men har samtliga hittat tillbaka till en normal fungerande skolgång. De 15 föräldrar som ingår i studien har ingen koppling till de intervjuade eleverna. Alla föräldrar har barn som haft problem med omfattande skolfrånvaro men som på olika sätt återvänt till skolan. Gruppen med skolpersonal, totalt 11 personer, består av såväl lärare, skolledare som personal från elevhälsan. Samtliga har intervjuats individuellt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingens resultat belyser vikten av att se lärande ur både ett socialt och ett utbildningsmässigt perspektiv. Problematisk skolfrånvaro byggs oftast upp en längre tid och en central bakomliggande faktor är sociala svårigheter eller ett upplevt negativt socialt klimat. Mer specifikt har elever med omfattande skolfrånvaro ofta svårigheter att hantera sociala relationer. inte sällan är de mobbade och i intervjuerna beskriver eleverna själva en känsla av utanförskap. Faktorer som vidmakthåller en redan uppstådd frånvaroproblematik är psykisk ohälsa, social sårbarhet, svag självbild där eleven ofta känner att av ”tåget har gått, det är ändå kört”. Flera av eleverna vittnar om besvikelse över att inte få stöd av vuxna, vilket bidrog till en känsla av maktlöshet.

– För att fånga upp elever som riskerar att hamna i omfattande frånvaro krävs samverkan och öppen kommunikation mellan hem och skola. I intervjuerna konstaterar både skolpersonal och föräldrar vikten av att kommunicera tidiga varningstecken som exempelvis motstånd till att gå till skolan, utanförskap och konflikter både hemma och i skolan. Min tolkning av föräldrarnas intervjusvar är att många barn upplever rasterna som socialt mer utmanande jämfört med klassrumsmiljön där läraren kan påverka aktiviteterna och interaktionsmönster.

– Resultaten visar att vägen tillbaka till skolan kräver någon form av förändrade förutsättningar, exempelvis skolpersonal som träder in och skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Stor betydelse har en nyckelperson i skolan som får mandat att fokusera på och på olika sätt hjälpa eleven. Det kan handla om extra samtal, telefonkontakt, träffas utanför skolan eller hemma hos eleven. Flera föräldrar och elever berättar om hur enkla empatiska handlingar kraftfullt medverkat till att skapa en tro på att kunna delta i skolan igen.

– För att vända frånvaro till närvaro behöver elever också vägledning om hur skolarbetet kan läggas upp på bästa sätt. Undervisningsformer och alternativa lärmiljöer som inte följer den typiska normen för hur skolgången vanligtvis ser ut har i flera fall varit vägen tillbaka till skolan. I intervjuerna pekar skolpersonal på att läroplanens kunskapsmål stundom är för hög och att det kan vara svårt att hitta lämpliga sätt att anpassa undervisningen på. Även om studien beskriver trettio unika fall och lika många vägar tillbaka till utbildning, finns det likheter dem emellan: Att vara närvarande i skolan och del av ett lärandesammanhang har varit en ambition för alla barn och elever i studien. Det är ingen som tycker att skolfrånvaro har varit positivt ur ett lärandeperspektiv. I intervjuerna framkommer det tydligt att frånvarande elever har en önskan om att vara som alla andra, det vill säga elev i skolan. Att bli benämnd som ”hemmasittare” skapar därmed ytterligare avstånd.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att jag skulle finna fler elever i studien med inlärningssvårigheter, men det var nästan ingen av eleverna som angav det som en bakomliggande faktor till skolfrånvaro. Istället pekade majoriteten av både elever och föräldrar på trygghet, tillhörighet och trivsel som de viktigaste faktorerna för att vilja vara i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt elever, föräldrar och skolpersonal. Men även aktörer inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. I avhandlingen ger jag en röst åt framför allt elever och föräldrar och belyser den komplexitet som ligger bakom varje enskilt fall av skolfrånvaro. Att jag inkluderade dessa informanter, tillsammans med skolpersonal, ser jag också som ett specifikt bidrag till skolfrånvaroforskning i svensk kontext.

Susanne Sawander
Foto: Mattias Pettersson

Sidan publicerades 2021-02-05 09:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-11 09:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.