Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Trygghet, tillhörighet och trivsel är grundbulten tillbaka till skolan för elever med problematisk skolfrånvaro. Det visar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Tobias Forsell
Tobias Forsell

Född 1974
Bor i Skellefteå

Disputerade 2021-01-08
vid Umeå universitet


AVHANDLING
”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad specialpedagog och arbetade tidigare i ett närvaroteam med elever och frågor kring problematisk skolfrånvaro och har på nära håll sett de negativa konsekvenserna det här får. Problematisk skolfrånvaro är ett stort problem för hela samhället men forskningen i ämnet är knapphändig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på en intervjustudie med både elever, föräldrar samt skolpersonal om vilka faktorer som de anser vara centrala för uppkomsten av omfattande frånvaro men också om vilka faktorer som bidrar till att elever kan vända frånvaro till ökad närvaro i skolan.

– Totalt har 15 elever från 16 år och uppåt intervjuats. De har alla tidigare erfarenheter av problematisk skolfrånvaro men har samtliga hittat tillbaka till en normal fungerande skolgång. De 15 föräldrar som ingår i studien har ingen koppling till de intervjuade eleverna. Alla föräldrar har barn som haft problem med omfattande skolfrånvaro men som på olika sätt återvänt till skolan. Gruppen med skolpersonal, totalt 11 personer, består av såväl lärare, skolledare som personal från elevhälsan. Samtliga har intervjuats individuellt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingens resultat belyser vikten av att se lärande ur både ett socialt och ett utbildningsmässigt perspektiv. Problematisk skolfrånvaro byggs oftast upp en längre tid och en central bakomliggande faktor är sociala svårigheter eller ett upplevt negativt socialt klimat. Mer specifikt har elever med omfattande skolfrånvaro ofta svårigheter att hantera sociala relationer. inte sällan är de mobbade och i intervjuerna beskriver eleverna själva en känsla av utanförskap. Faktorer som vidmakthåller en redan uppstådd frånvaroproblematik är psykisk ohälsa, social sårbarhet, svag självbild där eleven ofta känner att av ”tåget har gått, det är ändå kört”. Flera av eleverna vittnar om besvikelse över att inte få stöd av vuxna, vilket bidrog till en känsla av maktlöshet.

– För att fånga upp elever som riskerar att hamna i omfattande frånvaro krävs samverkan och öppen kommunikation mellan hem och skola. I intervjuerna konstaterar både skolpersonal och föräldrar vikten av att kommunicera tidiga varningstecken som exempelvis motstånd till att gå till skolan, utanförskap och konflikter både hemma och i skolan. Min tolkning av föräldrarnas intervjusvar är att många barn upplever rasterna som socialt mer utmanande jämfört med klassrumsmiljön där läraren kan påverka aktiviteterna och interaktionsmönster.

– Resultaten visar att vägen tillbaka till skolan kräver någon form av förändrade förutsättningar, exempelvis skolpersonal som träder in och skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Stor betydelse har en nyckelperson i skolan som får mandat att fokusera på och på olika sätt hjälpa eleven. Det kan handla om extra samtal, telefonkontakt, träffas utanför skolan eller hemma hos eleven. Flera föräldrar och elever berättar om hur enkla empatiska handlingar kraftfullt medverkat till att skapa en tro på att kunna delta i skolan igen.

– För att vända frånvaro till närvaro behöver elever också vägledning om hur skolarbetet kan läggas upp på bästa sätt. Undervisningsformer och alternativa lärmiljöer som inte följer den typiska normen för hur skolgången vanligtvis ser ut har i flera fall varit vägen tillbaka till skolan. I intervjuerna pekar skolpersonal på att läroplanens kunskapsmål stundom är för hög och att det kan vara svårt att hitta lämpliga sätt att anpassa undervisningen på. Även om studien beskriver trettio unika fall och lika många vägar tillbaka till utbildning, finns det likheter dem emellan: Att vara närvarande i skolan och del av ett lärandesammanhang har varit en ambition för alla barn och elever i studien. Det är ingen som tycker att skolfrånvaro har varit positivt ur ett lärandeperspektiv. I intervjuerna framkommer det tydligt att frånvarande elever har en önskan om att vara som alla andra, det vill säga elev i skolan. Att bli benämnd som ”hemmasittare” skapar därmed ytterligare avstånd.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att jag skulle finna fler elever i studien med inlärningssvårigheter, men det var nästan ingen av eleverna som angav det som en bakomliggande faktor till skolfrånvaro. Istället pekade majoriteten av både elever och föräldrar på trygghet, tillhörighet och trivsel som de viktigaste faktorerna för att vilja vara i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt elever, föräldrar och skolpersonal. Men även aktörer inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. I avhandlingen ger jag en röst åt framför allt elever och föräldrar och belyser den komplexitet som ligger bakom varje enskilt fall av skolfrånvaro. Att jag inkluderade dessa informanter, tillsammans med skolpersonal, ser jag också som ett specifikt bidrag till skolfrånvaroforskning i svensk kontext.

Susanne Sawander
Foto: Mattias Pettersson

Sidan publicerades 2021-02-05 09:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-11 09:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.