Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Trygghet, tillhörighet och trivsel är grundbulten tillbaka till skolan för elever med problematisk skolfrånvaro. Det visar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Tobias Forsell
Tobias Forsell

Född 1974
Bor i Skellefteå

Disputerade 2021-01-08
vid Umeå universitet


AVHANDLING
”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad specialpedagog och arbetade tidigare i ett närvaroteam med elever och frågor kring problematisk skolfrånvaro och har på nära håll sett de negativa konsekvenserna det här får. Problematisk skolfrånvaro är ett stort problem för hela samhället men forskningen i ämnet är knapphändig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på en intervjustudie med både elever, föräldrar samt skolpersonal om vilka faktorer som de anser vara centrala för uppkomsten av omfattande frånvaro men också om vilka faktorer som bidrar till att elever kan vända frånvaro till ökad närvaro i skolan.

– Totalt har 15 elever från 16 år och uppåt intervjuats. De har alla tidigare erfarenheter av problematisk skolfrånvaro men har samtliga hittat tillbaka till en normal fungerande skolgång. De 15 föräldrar som ingår i studien har ingen koppling till de intervjuade eleverna. Alla föräldrar har barn som haft problem med omfattande skolfrånvaro men som på olika sätt återvänt till skolan. Gruppen med skolpersonal, totalt 11 personer, består av såväl lärare, skolledare som personal från elevhälsan. Samtliga har intervjuats individuellt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingens resultat belyser vikten av att se lärande ur både ett socialt och ett utbildningsmässigt perspektiv. Problematisk skolfrånvaro byggs oftast upp en längre tid och en central bakomliggande faktor är sociala svårigheter eller ett upplevt negativt socialt klimat. Mer specifikt har elever med omfattande skolfrånvaro ofta svårigheter att hantera sociala relationer. inte sällan är de mobbade och i intervjuerna beskriver eleverna själva en känsla av utanförskap. Faktorer som vidmakthåller en redan uppstådd frånvaroproblematik är psykisk ohälsa, social sårbarhet, svag självbild där eleven ofta känner att av ”tåget har gått, det är ändå kört”. Flera av eleverna vittnar om besvikelse över att inte få stöd av vuxna, vilket bidrog till en känsla av maktlöshet.

– För att fånga upp elever som riskerar att hamna i omfattande frånvaro krävs samverkan och öppen kommunikation mellan hem och skola. I intervjuerna konstaterar både skolpersonal och föräldrar vikten av att kommunicera tidiga varningstecken som exempelvis motstånd till att gå till skolan, utanförskap och konflikter både hemma och i skolan. Min tolkning av föräldrarnas intervjusvar är att många barn upplever rasterna som socialt mer utmanande jämfört med klassrumsmiljön där läraren kan påverka aktiviteterna och interaktionsmönster.

– Resultaten visar att vägen tillbaka till skolan kräver någon form av förändrade förutsättningar, exempelvis skolpersonal som träder in och skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Stor betydelse har en nyckelperson i skolan som får mandat att fokusera på och på olika sätt hjälpa eleven. Det kan handla om extra samtal, telefonkontakt, träffas utanför skolan eller hemma hos eleven. Flera föräldrar och elever berättar om hur enkla empatiska handlingar kraftfullt medverkat till att skapa en tro på att kunna delta i skolan igen.

– För att vända frånvaro till närvaro behöver elever också vägledning om hur skolarbetet kan läggas upp på bästa sätt. Undervisningsformer och alternativa lärmiljöer som inte följer den typiska normen för hur skolgången vanligtvis ser ut har i flera fall varit vägen tillbaka till skolan. I intervjuerna pekar skolpersonal på att läroplanens kunskapsmål stundom är för hög och att det kan vara svårt att hitta lämpliga sätt att anpassa undervisningen på. Även om studien beskriver trettio unika fall och lika många vägar tillbaka till utbildning, finns det likheter dem emellan: Att vara närvarande i skolan och del av ett lärandesammanhang har varit en ambition för alla barn och elever i studien. Det är ingen som tycker att skolfrånvaro har varit positivt ur ett lärandeperspektiv. I intervjuerna framkommer det tydligt att frånvarande elever har en önskan om att vara som alla andra, det vill säga elev i skolan. Att bli benämnd som ”hemmasittare” skapar därmed ytterligare avstånd.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att jag skulle finna fler elever i studien med inlärningssvårigheter, men det var nästan ingen av eleverna som angav det som en bakomliggande faktor till skolfrånvaro. Istället pekade majoriteten av både elever och föräldrar på trygghet, tillhörighet och trivsel som de viktigaste faktorerna för att vilja vara i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt elever, föräldrar och skolpersonal. Men även aktörer inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. I avhandlingen ger jag en röst åt framför allt elever och föräldrar och belyser den komplexitet som ligger bakom varje enskilt fall av skolfrånvaro. Att jag inkluderade dessa informanter, tillsammans med skolpersonal, ser jag också som ett specifikt bidrag till skolfrånvaroforskning i svensk kontext.

Susanne Sawander
Foto: Mattias Pettersson

Sidan publicerades 2021-02-05 09:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-11 09:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)