Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Trygghet, tillhörighet och trivsel är grundbulten tillbaka till skolan för elever med problematisk skolfrånvaro. Det visar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Tobias Forsell
Tobias Forsell

Född 1974
Bor i Skellefteå

Disputerade 2021-01-08
vid Umeå universitet


AVHANDLING
”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad specialpedagog och arbetade tidigare i ett närvaroteam med elever och frågor kring problematisk skolfrånvaro och har på nära håll sett de negativa konsekvenserna det här får. Problematisk skolfrånvaro är ett stort problem för hela samhället men forskningen i ämnet är knapphändig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på en intervjustudie med både elever, föräldrar samt skolpersonal om vilka faktorer som de anser vara centrala för uppkomsten av omfattande frånvaro men också om vilka faktorer som bidrar till att elever kan vända frånvaro till ökad närvaro i skolan.

– Totalt har 15 elever från 16 år och uppåt intervjuats. De har alla tidigare erfarenheter av problematisk skolfrånvaro men har samtliga hittat tillbaka till en normal fungerande skolgång. De 15 föräldrar som ingår i studien har ingen koppling till de intervjuade eleverna. Alla föräldrar har barn som haft problem med omfattande skolfrånvaro men som på olika sätt återvänt till skolan. Gruppen med skolpersonal, totalt 11 personer, består av såväl lärare, skolledare som personal från elevhälsan. Samtliga har intervjuats individuellt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingens resultat belyser vikten av att se lärande ur både ett socialt och ett utbildningsmässigt perspektiv. Problematisk skolfrånvaro byggs oftast upp en längre tid och en central bakomliggande faktor är sociala svårigheter eller ett upplevt negativt socialt klimat. Mer specifikt har elever med omfattande skolfrånvaro ofta svårigheter att hantera sociala relationer. inte sällan är de mobbade och i intervjuerna beskriver eleverna själva en känsla av utanförskap. Faktorer som vidmakthåller en redan uppstådd frånvaroproblematik är psykisk ohälsa, social sårbarhet, svag självbild där eleven ofta känner att av ”tåget har gått, det är ändå kört”. Flera av eleverna vittnar om besvikelse över att inte få stöd av vuxna, vilket bidrog till en känsla av maktlöshet.

– För att fånga upp elever som riskerar att hamna i omfattande frånvaro krävs samverkan och öppen kommunikation mellan hem och skola. I intervjuerna konstaterar både skolpersonal och föräldrar vikten av att kommunicera tidiga varningstecken som exempelvis motstånd till att gå till skolan, utanförskap och konflikter både hemma och i skolan. Min tolkning av föräldrarnas intervjusvar är att många barn upplever rasterna som socialt mer utmanande jämfört med klassrumsmiljön där läraren kan påverka aktiviteterna och interaktionsmönster.

– Resultaten visar att vägen tillbaka till skolan kräver någon form av förändrade förutsättningar, exempelvis skolpersonal som träder in och skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Stor betydelse har en nyckelperson i skolan som får mandat att fokusera på och på olika sätt hjälpa eleven. Det kan handla om extra samtal, telefonkontakt, träffas utanför skolan eller hemma hos eleven. Flera föräldrar och elever berättar om hur enkla empatiska handlingar kraftfullt medverkat till att skapa en tro på att kunna delta i skolan igen.

– För att vända frånvaro till närvaro behöver elever också vägledning om hur skolarbetet kan läggas upp på bästa sätt. Undervisningsformer och alternativa lärmiljöer som inte följer den typiska normen för hur skolgången vanligtvis ser ut har i flera fall varit vägen tillbaka till skolan. I intervjuerna pekar skolpersonal på att läroplanens kunskapsmål stundom är för hög och att det kan vara svårt att hitta lämpliga sätt att anpassa undervisningen på. Även om studien beskriver trettio unika fall och lika många vägar tillbaka till utbildning, finns det likheter dem emellan: Att vara närvarande i skolan och del av ett lärandesammanhang har varit en ambition för alla barn och elever i studien. Det är ingen som tycker att skolfrånvaro har varit positivt ur ett lärandeperspektiv. I intervjuerna framkommer det tydligt att frånvarande elever har en önskan om att vara som alla andra, det vill säga elev i skolan. Att bli benämnd som ”hemmasittare” skapar därmed ytterligare avstånd.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att jag skulle finna fler elever i studien med inlärningssvårigheter, men det var nästan ingen av eleverna som angav det som en bakomliggande faktor till skolfrånvaro. Istället pekade majoriteten av både elever och föräldrar på trygghet, tillhörighet och trivsel som de viktigaste faktorerna för att vilja vara i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt elever, föräldrar och skolpersonal. Men även aktörer inom socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. I avhandlingen ger jag en röst åt framför allt elever och föräldrar och belyser den komplexitet som ligger bakom varje enskilt fall av skolfrånvaro. Att jag inkluderade dessa informanter, tillsammans med skolpersonal, ser jag också som ett specifikt bidrag till skolfrånvaroforskning i svensk kontext.

Susanne Sawander
Foto: Mattias Pettersson

Sidan publicerades 2021-02-05 09:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-11 09:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och inte sällan är mobbning en bakomliggande faktor. Men det går att hitta en väg tillbaka till skolan, visar Tobias Forsells avhandling, som nu valts till Skolportens favorit.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Boosting young students’ emotional vocabulary

Teachers can help preschool and elementary students understand and express the connections between their sensations and emotions.

How have educators adapted distance learning for special education students?

Teaching special education online has its own unique challenges, but teachers have found ways to use educational technology to aid students.

Using outlines to support student note-taking

Taking notes on readings doesn’t always come naturally to students, and having a framework to follow helps them focus on what’s most important.