2018-04-11 08:16  1304 Dela:

Val av gymnasieskola speglar segregation

Gymnasieskolan är en viktig plats i unga tjejers liv och val av skola görs utifrån en informell men samstämmig rangordning av stadens skolor. Det visar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv i Malmö.

Johanna Sixtensson
Johanna Sixtensson

Bor i Malmö

Disputerade 2018-02-16
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Kvinnors livsvillkor har alltid intresserat mig. Det finns väldigt lite forskning som utforskar tonårstjejers vardagsliv så jag ville fylla en kunskapslucka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tonårstjejers vardagsliv i Malmö. Mer specifikt om hur deras liv ter sig, på fritid och i skolan, vilka drömmar de har, syn på framtiden. Min intention har varit att bredda kunskapen och förståelsen för unga tjejers livsvillkor. I studien ingår 22 tjejer mellan 16-19 år, alla boende i Malmö men från olika områden, med olika bakgrunder i fråga om socioekonomiska aspekter och etnicitet. Avhandlingen bygger på samtal från fokusgrupper samt intervjuer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Bland annat att skolan är en viktig plats i unga tjejers vardagsliv. Skolan erbjuder gemenskap och här har de sina vänner. Gymnasieskolorna i Malmö har en tydlig rangordning och här är tjejerna oerhört samstämmiga. Skolorna kategoriseras utifrån epitet som exempelvis snobbskola, invandrarskola, flyktingskola eller lekstuga. I berättelserna om deras val till gymnasieskolan hamnar betyg och intagningspoäng i bakgrunden.  De här uppfattningarna tycks florera runt gymnasieungdomarna, som en slags informell kunskap. Men valen styrs också av skolornas profileringar. Men den här bilden förstärks också av att en del skolor profilerar sig på liknande sätt.

– Tjejerna tycks söka sig tills skolor där de känner tillhörighet och där de känner sig hemma, snarare än utifrån program eller betyg. Några av dem hade gjort flera skolbyten innan det kände att de hamnade rätt.

– I min avhandling gör jag en poäng av hur elevernas skolval tydligt speglar men också reproducerar segregationen i Malmö i stort. Ytterligare en aspekt är att gymnasiet kan erbjuda en nystart för de som har dåliga erfarenheter från grundskolan.

Vad överraskade dig?

– Att tjejerna var så eniga i hur de rangordnade gymnasieskolorna. De här tjejerna kom från olika områden i Malmö, med olika bakgrunder och erfarenheter. Likväl var de helt samstämmiga i hur de uppfattade och kategoriserade om gymnasieskolorna i staden.

Vem har nytta av dina resultat?

– De riktar sig till en bred målgrupp, från forskare till studenter. Men givetvis skolledare och -politiker, och då tänker jag främst på resultaten om hur segregationsmönster reproduceras i skolan. Jag tror att min avhandling synliggör något som sker på många håll, inte bara i Malmö.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-11 08:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-20 15:37 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.