Val av gymnasieskola speglar segregation

Gymnasieskolan är en viktig plats i unga tjejers liv och val av skola görs utifrån en informell men samstämmig rangordning av stadens skolor. Det visar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv i Malmö.

Johanna Sixtensson
Johanna Sixtensson

Bor i Malmö

Disputerade 2018-02-16
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Kvinnors livsvillkor har alltid intresserat mig. Det finns väldigt lite forskning som utforskar tonårstjejers vardagsliv så jag ville fylla en kunskapslucka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tonårstjejers vardagsliv i Malmö. Mer specifikt om hur deras liv ter sig, på fritid och i skolan, vilka drömmar de har, syn på framtiden. Min intention har varit att bredda kunskapen och förståelsen för unga tjejers livsvillkor. I studien ingår 22 tjejer mellan 16-19 år, alla boende i Malmö men från olika områden, med olika bakgrunder i fråga om socioekonomiska aspekter och etnicitet. Avhandlingen bygger på samtal från fokusgrupper samt intervjuer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Bland annat att skolan är en viktig plats i unga tjejers vardagsliv. Skolan erbjuder gemenskap och här har de sina vänner. Gymnasieskolorna i Malmö har en tydlig rangordning och här är tjejerna oerhört samstämmiga. Skolorna kategoriseras utifrån epitet som exempelvis snobbskola, invandrarskola, flyktingskola eller lekstuga. I berättelserna om deras val till gymnasieskolan hamnar betyg och intagningspoäng i bakgrunden.  De här uppfattningarna tycks florera runt gymnasieungdomarna, som en slags informell kunskap. Men valen styrs också av skolornas profileringar. Men den här bilden förstärks också av att en del skolor profilerar sig på liknande sätt.

– Tjejerna tycks söka sig tills skolor där de känner tillhörighet och där de känner sig hemma, snarare än utifrån program eller betyg. Några av dem hade gjort flera skolbyten innan det kände att de hamnade rätt.

– I min avhandling gör jag en poäng av hur elevernas skolval tydligt speglar men också reproducerar segregationen i Malmö i stort. Ytterligare en aspekt är att gymnasiet kan erbjuda en nystart för de som har dåliga erfarenheter från grundskolan.

Vad överraskade dig?

– Att tjejerna var så eniga i hur de rangordnade gymnasieskolorna. De här tjejerna kom från olika områden i Malmö, med olika bakgrunder och erfarenheter. Likväl var de helt samstämmiga i hur de uppfattade och kategoriserade om gymnasieskolorna i staden.

Vem har nytta av dina resultat?

– De riktar sig till en bred målgrupp, från forskare till studenter. Men givetvis skolledare och -politiker, och då tänker jag främst på resultaten om hur segregationsmönster reproduceras i skolan. Jag tror att min avhandling synliggör något som sker på många håll, inte bara i Malmö.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-11 08:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-20 15:37 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.