Val av gymnasieskola speglar segregation

Gymnasieskolan är en viktig plats i unga tjejers liv och val av skola görs utifrån en informell men samstämmig rangordning av stadens skolor. Det visar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv i Malmö.

Johanna Sixtensson
Johanna Sixtensson

Bor i Malmö

Disputerade 2018-02-16
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Kvinnors livsvillkor har alltid intresserat mig. Det finns väldigt lite forskning som utforskar tonårstjejers vardagsliv så jag ville fylla en kunskapslucka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tonårstjejers vardagsliv i Malmö. Mer specifikt om hur deras liv ter sig, på fritid och i skolan, vilka drömmar de har, syn på framtiden. Min intention har varit att bredda kunskapen och förståelsen för unga tjejers livsvillkor. I studien ingår 22 tjejer mellan 16-19 år, alla boende i Malmö men från olika områden, med olika bakgrunder i fråga om socioekonomiska aspekter och etnicitet. Avhandlingen bygger på samtal från fokusgrupper samt intervjuer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Bland annat att skolan är en viktig plats i unga tjejers vardagsliv. Skolan erbjuder gemenskap och här har de sina vänner. Gymnasieskolorna i Malmö har en tydlig rangordning och här är tjejerna oerhört samstämmiga. Skolorna kategoriseras utifrån epitet som exempelvis snobbskola, invandrarskola, flyktingskola eller lekstuga. I berättelserna om deras val till gymnasieskolan hamnar betyg och intagningspoäng i bakgrunden.  De här uppfattningarna tycks florera runt gymnasieungdomarna, som en slags informell kunskap. Men valen styrs också av skolornas profileringar. Men den här bilden förstärks också av att en del skolor profilerar sig på liknande sätt.

– Tjejerna tycks söka sig tills skolor där de känner tillhörighet och där de känner sig hemma, snarare än utifrån program eller betyg. Några av dem hade gjort flera skolbyten innan det kände att de hamnade rätt.

– I min avhandling gör jag en poäng av hur elevernas skolval tydligt speglar men också reproducerar segregationen i Malmö i stort. Ytterligare en aspekt är att gymnasiet kan erbjuda en nystart för de som har dåliga erfarenheter från grundskolan.

Vad överraskade dig?

– Att tjejerna var så eniga i hur de rangordnade gymnasieskolorna. De här tjejerna kom från olika områden i Malmö, med olika bakgrunder och erfarenheter. Likväl var de helt samstämmiga i hur de uppfattade och kategoriserade om gymnasieskolorna i staden.

Vem har nytta av dina resultat?

– De riktar sig till en bred målgrupp, från forskare till studenter. Men givetvis skolledare och -politiker, och då tänker jag främst på resultaten om hur segregationsmönster reproduceras i skolan. Jag tror att min avhandling synliggör något som sker på många håll, inte bara i Malmö.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-11 08:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-20 15:37 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.