Val av gymnasieskola speglar segregation

Gymnasieskolan är en viktig plats i unga tjejers liv och val av skola görs utifrån en informell men samstämmig rangordning av stadens skolor. Det visar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv i Malmö.

Johanna Sixtensson

Bor i Malmö

Disputerade 2018-02-16
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Kvinnors livsvillkor har alltid intresserat mig. Det finns väldigt lite forskning som utforskar tonårstjejers vardagsliv så jag ville fylla en kunskapslucka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om tonårstjejers vardagsliv i Malmö. Mer specifikt om hur deras liv ter sig, på fritid och i skolan, vilka drömmar de har, syn på framtiden. Min intention har varit att bredda kunskapen och förståelsen för unga tjejers livsvillkor. I studien ingår 22 tjejer mellan 16-19 år, alla boende i Malmö men från olika områden, med olika bakgrunder i fråga om socioekonomiska aspekter och etnicitet. Avhandlingen bygger på samtal från fokusgrupper samt intervjuer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Bland annat att skolan är en viktig plats i unga tjejers vardagsliv. Skolan erbjuder gemenskap och här har de sina vänner. Gymnasieskolorna i Malmö har en tydlig rangordning och här är tjejerna oerhört samstämmiga. Skolorna kategoriseras utifrån epitet som exempelvis snobbskola, invandrarskola, flyktingskola eller lekstuga. I berättelserna om deras val till gymnasieskolan hamnar betyg och intagningspoäng i bakgrunden.  De här uppfattningarna tycks florera runt gymnasieungdomarna, som en slags informell kunskap. Men valen styrs också av skolornas profileringar. Men den här bilden förstärks också av att en del skolor profilerar sig på liknande sätt.

– Tjejerna tycks söka sig tills skolor där de känner tillhörighet och där de känner sig hemma, snarare än utifrån program eller betyg. Några av dem hade gjort flera skolbyten innan det kände att de hamnade rätt.

– I min avhandling gör jag en poäng av hur elevernas skolval tydligt speglar men också reproducerar segregationen i Malmö i stort. Ytterligare en aspekt är att gymnasiet kan erbjuda en nystart för de som har dåliga erfarenheter från grundskolan.

Vad överraskade dig?

– Att tjejerna var så eniga i hur de rangordnade gymnasieskolorna. De här tjejerna kom från olika områden i Malmö, med olika bakgrunder och erfarenheter. Likväl var de helt samstämmiga i hur de uppfattade och kategoriserade om gymnasieskolorna i staden.

Vem har nytta av dina resultat?

– De riktar sig till en bred målgrupp, från forskare till studenter. Men givetvis skolledare och -politiker, och då tänker jag främst på resultaten om hur segregationsmönster reproduceras i skolan. Jag tror att min avhandling synliggör något som sker på många håll, inte bara i Malmö.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-11 08:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-20 15:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Begränsad effekt av förebyggande program mot psykisk ohälsa i skolan

Manualiserade program mot ångest och depression hos skolbarn som genomförs av lärare har ganska liten effekt, visar Johan Åhléns avhandling. För att ge resultat måste lärarna få mer stöd.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?