Välmenande skolsatsningar med paradoxala effekter
Ständiga avbrott och en oförutsägbar arbetsmiljö. Det är konsekvenser som lärare och elever tvingas hantera när nya reformer och satsningar införs i skolan, visar Isabella Strömberg i sin avhandling.
Född 1985
Bor i Stockholm
Disputerade 2025-02-07
vid Stockholms universitet
Uppbrott, avbrott, omstart. En etnografisk studie av disruptivitet i en svensk grundskola
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är socialantropolog i grunden och när jag skrev min masteruppsats arbetade jag som läxhjälpare på en skola. I den rollen insåg jag att många elever inte fick det stöd de behövde – inte på grund av bristande ambition, utan för att skolsystemets strukturer inte gav rätt förutsättningar. Detta väckte ett intresse för att förstå utbildningens roll i att forma social ojämlikhet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Övergripande om hur återkommande förändringar – som nationella skolreformer, kommunala satsningar och hög personalomsättning – påverkar skolans vardag och vilka konsekvenser det får för lärare och elever. Avhandlingen bygger på två års etnografiskt fältarbete i en kommunal grundskola i ett miljonprogramsområde. Här har jag observerat och intervjuat lärare, skolledare, elever, fritidsledare och även skolpolitiker och medarbetare inom socialtjänsten. De nationella reformer som var aktuella under tiden för studien var bland andra förstelärarreformen samt behörighetskravet för lärare. Lokala satsningar på skolan som gjorts på orten var en helt ny skolbyggnad, nya pedagogiska arbetssätt samt samverkansprojekt med lokalsamhället.
Vilka resultat har du sett?
– Ett centralt resultat är att välmenande reformer och skolsatsningar kan få paradoxala effekter. Exempelvis ledde behörighetskravet till ökad läraromsättning: redan behöriga lärare sökte nya jobb, obehöriga nyanställdes för att sedan ersättas med behöriga lärare. Följden blev en mindre stabil arbetsmiljö för såväl lärare som elever. I den nybyggda skolan hade man satsat på en arkitektur med stora öppna ytor, utan korridorer och traditionella klassrum. Intentionen var att skapa trygghet och samhörighet men effekten blev en miljö med många intryck, hög ljudnivå och ständiga störningar och avbrott i undervisningen.
– I avhandlingen introducerar jag begreppet disruptivitet för att analysera vad som händer när omvälvande förändringar kommer så tätt och i så många riktningar att verksamheten aldrig hinner landa. Det handlar om ett tillstånd av instabilitet och oförutsägbarhet – ett slags återkommande mellanläge där det gamla inte längre gäller, men det nya ännu inte tagit form. De avbrott som följde med förändringsprocesserna påverkade både relationer och arbetsmiljö, men var samtidigt normaliserande. Nya reformer, satsningar och pedagoger var något som både lärare och elever hela tiden förhöll sig till.
– Eleverna utvecklade olika sätt att hantera den oförutsägbara skolmiljön. En elev valde att gå hem för att undkomma ljudnivån, en annan sökte upp rektorn för att försöka få till en förändring. Strategierna varierade, men gemensamt var att eleverna behövde hitta sätt att navigera i en instabil vardag.
– Ett intressant resultat är att det hela tiden fanns en förhoppning om att de olika reformerna och satsningarna skulle leda till något positivt och stabilt. Förväntningar som sällan infriades. Istället upprepades ett mönster där varje ny åtgärd väckte engagemang och framtidstro, som sedan grusades när satsningen avbröts, konkurrerades ut eller inte fick önskad effekt. Det skapade en återkommande cykel av hopp och besvikelse – en dynamik jag analyserar som en del av skolans disruptivitet. Även om studien är lokal, belyser den mönster som sannolikt delas av många skolor som befinner sig i marginaliserade positioner i skolsystemet.
Vad överraskade dig?
– Det tog tid att sätta ord på vad jag såg. Något som slog mig var hur starkt dessa återkommande förändringsprocesser påverkade skolans inre liv – inte bara praktiskt, utan känslomässigt. Varje gång en ny lärare började, eller ett nytt projekt startade, väcktes hopp och förväntan hos både elever och personal. Men när läraren sedan slutade, eller satsningen rann ut i sanden, ersattes engagemanget av besvikelse. Något jag slogs av var också rektorns kommentar: ”Det pågår så många satsningar, det går inte att urskilja vad som ger effekt och inte”.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att resultaten kan vara till nytta för beslutsfattare, skolledare, lärare och andra som arbetar inom eller nära skolan. Just nu står skolväsendet inför en ny våg av reformer, och jag menar att det är avgörande att inte bara fokusera på vad som ska förändras – utan också hur, när och i vilket sammanhang. Avhandlingen visar vad som händer när förändringar genomförs utan att tidigare satsningar fått möjlighet att sätta sig. Den synliggör vikten av stabilitet, tillit och kontinuitet – särskilt i skolor som befinner sig i utsatta positioner i skolsystemet.