Vanligt med språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning

Språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Det visar Nelli Kalnaks forskning. Problemen handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar. Studien visar också att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få svårigheter med läsning.

Nelli Kalnak
Nelli Kalnak

Född 1971
i Laholm

Disputerade 2014-10-10
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Family history, clinical marker and reading skills in children with specific language impairment

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är kliniskt verksam som barnlogoped och har ägnat mycket tid åt utredning av språkstörning hos barn och ungdomar. Svensk forskning om språkstörning hos skolbarn är mycket begränsad, trots att dessa barn utgör cirka 1-2 procent av alla skolbarn och att vi runt om i vårt land har specialskolor för barn med grav språkstörning. Med min forskning ville jag bidra till en ökad kunskap om dessa barns situation. Forskning om språkstörning ger oss även en inblick i vad som krävs i den typiska språkutvecklingen hos barn.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av tre delar. Den första delen handlar om förekomsten av språkrelaterade diagnoser och problem hos tre generationer släktingar till drygt 60 barn med grav språkstörning och 100 kontrollbarn i åldrarna 8-12 år. I den andra delen undersöks nonordsrepetition som en klinisk markör för specifik språkstörning hos svenska skolbarn. Den tredje delen fokuserar på läsförmågor hos barn som går i specialskola för elever med grav språkstörning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språkrelaterade problem förkommer i hög grad hos släktingar till barn med grav språkstörning. Vi fann att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

– Problem med nonordsrepetition visade sig vara en stark klinisk markör för språkstörning hos svenska skolbarn och var dessutom associerad med ärftlighet för språk- och lässvårigheter.

– Studien visar att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få svårigheter med läsning. De har i mycket hög grad bristande läsförståelse, dels på grund av nedsatt språklig förståelse, men också på grund av begränsad förmåga till avkodning av skriven text. Läsförmågan hos barnen med språkstörning var associerad med ärftlighet för lässvårigheter hos föräldrarna.

Vad överraskade dig?

– En hög andel av föräldrarna uppgavs ha svårigheter med social interaktion. Det förvånade mig att många av dessa hade erfarenhet av selektiv mutism som ju brukar anses vara ett mycket ovanligt tillstånd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att alla som kommer i kontakt med barn med språkstörning har glädje av att läsa min avhandling. Den är särskilt relevant för skolhälsovården där det ofta saknas experter i skollogopedi.

 

Sidan publicerades 2015-02-17 15:23 av John Miller


Relaterat

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Talhandikappade barn måste stärkas i sin uttrycksförmåga

I skolan finns en tendens att inte se barn med talhandikapp som potentiella läsare och därför sätter man inte igång med någon läs- och skrivträning för dem. – Men jag menar att de har möjlighet att förbättra sin fonologiska medvetenhet trots att de inte har något tal, säger forskaren Janna Ferreira.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter i inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!