Vanligt med språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning

Språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Det visar Nelli Kalnaks forskning. Problemen handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar. Studien visar också att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få svårigheter med läsning.

Nelli Kalnak
Nelli Kalnak

Född 1971
i Laholm

Disputerade 2014-10-10
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Family history, clinical marker and reading skills in children with specific language impairment

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är kliniskt verksam som barnlogoped och har ägnat mycket tid åt utredning av språkstörning hos barn och ungdomar. Svensk forskning om språkstörning hos skolbarn är mycket begränsad, trots att dessa barn utgör cirka 1-2 procent av alla skolbarn och att vi runt om i vårt land har specialskolor för barn med grav språkstörning. Med min forskning ville jag bidra till en ökad kunskap om dessa barns situation. Forskning om språkstörning ger oss även en inblick i vad som krävs i den typiska språkutvecklingen hos barn.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av tre delar. Den första delen handlar om förekomsten av språkrelaterade diagnoser och problem hos tre generationer släktingar till drygt 60 barn med grav språkstörning och 100 kontrollbarn i åldrarna 8-12 år. I den andra delen undersöks nonordsrepetition som en klinisk markör för specifik språkstörning hos svenska skolbarn. Den tredje delen fokuserar på läsförmågor hos barn som går i specialskola för elever med grav språkstörning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språkrelaterade problem förkommer i hög grad hos släktingar till barn med grav språkstörning. Vi fann att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

– Problem med nonordsrepetition visade sig vara en stark klinisk markör för språkstörning hos svenska skolbarn och var dessutom associerad med ärftlighet för språk- och lässvårigheter.

– Studien visar att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få svårigheter med läsning. De har i mycket hög grad bristande läsförståelse, dels på grund av nedsatt språklig förståelse, men också på grund av begränsad förmåga till avkodning av skriven text. Läsförmågan hos barnen med språkstörning var associerad med ärftlighet för lässvårigheter hos föräldrarna.

Vad överraskade dig?

– En hög andel av föräldrarna uppgavs ha svårigheter med social interaktion. Det förvånade mig att många av dessa hade erfarenhet av selektiv mutism som ju brukar anses vara ett mycket ovanligt tillstånd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att alla som kommer i kontakt med barn med språkstörning har glädje av att läsa min avhandling. Den är särskilt relevant för skolhälsovården där det ofta saknas experter i skollogopedi.

 

Sidan publicerades 2015-02-17 15:23 av John Miller


Relaterat

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Talhandikappade barn måste stärkas i sin uttrycksförmåga

I skolan finns en tendens att inte se barn med talhandikapp som potentiella läsare och därför sätter man inte igång med någon läs- och skrivträning för dem. – Men jag menar att de har möjlighet att förbättra sin fonologiska medvetenhet trots att de inte har något tal, säger forskaren Janna Ferreira.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats