Vanligt med språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning

Språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Det visar Nelli Kalnaks forskning. Problemen handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar. Studien visar också att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få svårigheter med läsning.

Nelli Kalnak

Född 1971
i Laholm

Disputerade 2014-10-10
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Family history, clinical marker and reading skills in children with specific language impairment

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är kliniskt verksam som barnlogoped och har ägnat mycket tid åt utredning av språkstörning hos barn och ungdomar. Svensk forskning om språkstörning hos skolbarn är mycket begränsad, trots att dessa barn utgör cirka 1-2 procent av alla skolbarn och att vi runt om i vårt land har specialskolor för barn med grav språkstörning. Med min forskning ville jag bidra till en ökad kunskap om dessa barns situation. Forskning om språkstörning ger oss även en inblick i vad som krävs i den typiska språkutvecklingen hos barn.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av tre delar. Den första delen handlar om förekomsten av språkrelaterade diagnoser och problem hos tre generationer släktingar till drygt 60 barn med grav språkstörning och 100 kontrollbarn i åldrarna 8-12 år. I den andra delen undersöks nonordsrepetition som en klinisk markör för specifik språkstörning hos svenska skolbarn. Den tredje delen fokuserar på läsförmågor hos barn som går i specialskola för elever med grav språkstörning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språkrelaterade problem förkommer i hög grad hos släktingar till barn med grav språkstörning. Vi fann att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

– Problem med nonordsrepetition visade sig vara en stark klinisk markör för språkstörning hos svenska skolbarn och var dessutom associerad med ärftlighet för språk- och lässvårigheter.

– Studien visar att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få svårigheter med läsning. De har i mycket hög grad bristande läsförståelse, dels på grund av nedsatt språklig förståelse, men också på grund av begränsad förmåga till avkodning av skriven text. Läsförmågan hos barnen med språkstörning var associerad med ärftlighet för lässvårigheter hos föräldrarna.

Vad överraskade dig?

– En hög andel av föräldrarna uppgavs ha svårigheter med social interaktion. Det förvånade mig att många av dessa hade erfarenhet av selektiv mutism som ju brukar anses vara ett mycket ovanligt tillstånd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att alla som kommer i kontakt med barn med språkstörning har glädje av att läsa min avhandling. Den är särskilt relevant för skolhälsovården där det ofta saknas experter i skollogopedi.

 

Sidan publicerades 2015-02-17 15:23 av John Miller


Relaterat

Mer kunskap krävs om dyslexi och andraspråksutveckling

Det är svårt för lärarna att göra bedömningar när det gäller tvåspråkiga ungdomars läs- och skrivsvårigheter, det vill säga om de bottnar i dyslexi eller beror på att det är ett andraspråk som de ska tillägna sig. Om detta skriver Christina Hedman i sin avhandling Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

Talhandikappade barn måste stärkas i sin uttrycksförmåga

I skolan finns en tendens att inte se barn med talhandikapp som potentiella läsare och därför sätter man inte igång med någon läs- och skrivträning för dem. – Men jag menar att de har möjlighet att förbättra sin fonologiska medvetenhet trots att de inte har något tal, säger forskaren Janna Ferreira.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?