Vänskapande tar stor plats i skolan

Att få vara del av en gemenskap och att vänskapa kräver mycket tid och energi för högstadieelever. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars sociala relationer i skolan.

Lina Lundström
Lina Lundström

Född 1979
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-05-29
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att göra vänskap: En kultursociologisk analys av högstadieelevers sociala relationer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare och har under hela min karriär arbetat med barnrättsfrågor, bland annat för organisationen Friends. Mitt intresse bottnar i en vilja att förstå vad som är centralt för högstadieelever, vad de upplever som viktigt i sin vardag. Ofta ses tonåringar som en problemgrupp med beteenden som vuxenvärlden vill ändra på, och detta kan skapa hinder för att skapa en skola där alla trivs och vill lära.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på mitt fältarbete under tre terminer i en högstadieklass då jag filmade, intervjuade och observerade vad som hände bland eleverna. Fokus är vad elevernas skolvardag kretsar kring, främst i situationer där lärare eller andra vuxna inte är närvarande, som under grupparbeten, i korridorer, matsal och uppehållsrum. Utifrån skolans läroplan och ur ett vuxenperspektiv anses elevernas lärande ofta som det centrala i skolan. I min avhandling undersöker jag elevernas perspektiv, vad är viktigt för dem i skolvardagen?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För eleverna är vänskap centralt, att vara vän, ingå i en vänkrets och vara del av sammanhang. Dessa processer kräver engagemang och arbete och i avhandlingen gör jag om vänskap till ett verb – att göra vänskap. Vänskapandet pågår med klasskamraterna som ständig publik, vem som är vän med vem, vem som är utanför och vilka konsekvenser detta får påverkar hela klassen. Det finns elever som tillhör en konstellation med vänner och elever som är ofrivilligt ensamma men som kretsar i en omloppsbana runt klassens konstellationer. Övergripande handlar elevernas vänskapande om att dra gränser för vem som kan inkluderas i en gemenskap och utifrån vilka principer dessa gränser dras. Det krävs arbete för att upprätthålla sin position i en konstellation, likväl som att få tillträde till vänskapande. I den klass jag följde var det viktigt att de som blir vänner ska befinna sig på samma nivå i en popularitetshierarki. Om någon inte agerar i enlighet med denna vänskapskultur, exempelvis när en högstatuselev börjar umgås med en elev med lägre status uppstår spänningar och social oordning. Elever beskriver en ny oväntad vänskapsrelation som ”chockartad”.

– Resultaten visar också att vänskapsrelationer påverkas av skolans organisation och fysiska aspekter. Skolan delar upp elever utifrån var de bor, hur gamla de är, antal elever som får plats i ett klassrum och stundom utifrån skolprestationer. Vissa elever får då möjlighet att vänskapa och andra inte. Sammanfattningsvis visar resultaten att elevernas vänskapskultur påverkas av vad som i samhället anses vara rätt att göra som tjej eller kille, populär eller impopulär, av ett ouppnåeligt vänskapsideal och av skolans organisering. Vissa vänskapanden blir då möjliga och andra mer eller mindre omöjliga.

Vad överraskade dig?

– Eftersom jag jobbat i skolan och med skolfrågor i över 20 år trodde jag att jag hade lätt att anta ett elevperspektiv. Men jag överrumplades flera gånger över hur starkt mitt vuxenperspektiv faktiskt var – i början tänkte jag exempelvis att det var intressant att eleverna tittade så mycket på sina mobiltelefonskärmar. Men när jag observerade människor i tunnelbanan och på jobbet,  insåg jag att alla tittar på sin skärm, oavsett ålder och plats.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och andra vuxna i skolan. Men också skolpolitiker vars beslut påverkar elevernas skolvardag. Jag menar att vi vuxna behöver sätta oss in i vad som är betydelsefullt för elever för att kunna skapa en bra lärmiljö. Här kan min avhandling vara ett steg på vägen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-28 10:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-11 16:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Elevhälsa Webbkonferens

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till en webbkonferens med elevhälsoarbetet i fokus!

Goda samtal kräver medvetenhet

För att ett samarbete mellan personer med olika infallsvinklar ska kunna fungera krävs att de som deltar vet sin egen expertis, samtidigt som de är medvetna om gruppens gemensamma mål. Charlotte Lundgren har i sin avhandling tittat på samarbete mellan olika professioner.

Internationella kunskapsmätningar missbrukas

Med internationella kunskapsundersökningar går det att diskvalificera en förd skolpolitik och de kan användas som slagträ i en pågående politisk debatt. Daniel Pettersson har i sin avhandling tittat närmare på vad som händer när kunskapsmätningarna landar i Sverige.

Entreprenörskap i skolan gav ny form av lärande

Gudrun Svedberg har studerat hur två olika gymnasieprogram på två olika skolor har valt att arbeta med entreprenörskap. Hennes studie visar att båda skolorna förändrade undervisningen på ett sätt som påverkade elevernas möjlighet till lärande, men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.