Vänskapande tar stor plats i skolan

Att få vara del av en gemenskap och att vänskapa kräver mycket tid och energi för högstadieelever. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars sociala relationer i skolan.

Lina Lundström
Lina Lundström

Född 1979
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-05-29
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att göra vänskap: En kultursociologisk analys av högstadieelevers sociala relationer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare och har under hela min karriär arbetat med barnrättsfrågor, bland annat för organisationen Friends. Mitt intresse bottnar i en vilja att förstå vad som är centralt för högstadieelever, vad de upplever som viktigt i sin vardag. Ofta ses tonåringar som en problemgrupp med beteenden som vuxenvärlden vill ändra på, och detta kan skapa hinder för att skapa en skola där alla trivs och vill lära.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på mitt fältarbete under tre terminer i en högstadieklass då jag filmade, intervjuade och observerade vad som hände bland eleverna. Fokus är vad elevernas skolvardag kretsar kring, främst i situationer där lärare eller andra vuxna inte är närvarande, som under grupparbeten, i korridorer, matsal och uppehållsrum. Utifrån skolans läroplan och ur ett vuxenperspektiv anses elevernas lärande ofta som det centrala i skolan. I min avhandling undersöker jag elevernas perspektiv, vad är viktigt för dem i skolvardagen?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För eleverna är vänskap centralt, att vara vän, ingå i en vänkrets och vara del av sammanhang. Dessa processer kräver engagemang och arbete och i avhandlingen gör jag om vänskap till ett verb – att göra vänskap. Vänskapandet pågår med klasskamraterna som ständig publik, vem som är vän med vem, vem som är utanför och vilka konsekvenser detta får påverkar hela klassen. Det finns elever som tillhör en konstellation med vänner och elever som är ofrivilligt ensamma men som kretsar i en omloppsbana runt klassens konstellationer. Övergripande handlar elevernas vänskapande om att dra gränser för vem som kan inkluderas i en gemenskap och utifrån vilka principer dessa gränser dras. Det krävs arbete för att upprätthålla sin position i en konstellation, likväl som att få tillträde till vänskapande. I den klass jag följde var det viktigt att de som blir vänner ska befinna sig på samma nivå i en popularitetshierarki. Om någon inte agerar i enlighet med denna vänskapskultur, exempelvis när en högstatuselev börjar umgås med en elev med lägre status uppstår spänningar och social oordning. Elever beskriver en ny oväntad vänskapsrelation som ”chockartad”.

– Resultaten visar också att vänskapsrelationer påverkas av skolans organisation och fysiska aspekter. Skolan delar upp elever utifrån var de bor, hur gamla de är, antal elever som får plats i ett klassrum och stundom utifrån skolprestationer. Vissa elever får då möjlighet att vänskapa och andra inte. Sammanfattningsvis visar resultaten att elevernas vänskapskultur påverkas av vad som i samhället anses vara rätt att göra som tjej eller kille, populär eller impopulär, av ett ouppnåeligt vänskapsideal och av skolans organisering. Vissa vänskapanden blir då möjliga och andra mer eller mindre omöjliga.

Vad överraskade dig?

– Eftersom jag jobbat i skolan och med skolfrågor i över 20 år trodde jag att jag hade lätt att anta ett elevperspektiv. Men jag överrumplades flera gånger över hur starkt mitt vuxenperspektiv faktiskt var – i början tänkte jag exempelvis att det var intressant att eleverna tittade så mycket på sina mobiltelefonskärmar. Men när jag observerade människor i tunnelbanan och på jobbet,  insåg jag att alla tittar på sin skärm, oavsett ålder och plats.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och andra vuxna i skolan. Men också skolpolitiker vars beslut påverkar elevernas skolvardag. Jag menar att vi vuxna behöver sätta oss in i vad som är betydelsefullt för elever för att kunna skapa en bra lärmiljö. Här kan min avhandling vara ett steg på vägen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-28 10:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-11 16:50 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser