Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

För tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än olika beteendeproblem. Det visar Anna Karin Anderssons forskning om sexåriga barn som är födda för tidigt.

Anna Karin Andersson

Född 1964
Bor i Västerås

Disputerade 2017-10-20
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Everyday functioning in six year-old children born preterm: From a child perspective towards the child's perspective

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i många år med barn med funktionsnedsättningar. Min önskan är att alla barn får lika möjligheter att vara delaktiga i sitt vardagsliv och att de får uttrycka tankar och åsikter och vara med och påverka sådant som rör dem själva. Jag fascineras av att små barn har stor kompetens och förmåga att uttrycka sig och reflektera.

– Den grupp som jag har fokuserat på, barn som är födda för tidigt, löper ökad risk att utveckla funktionsnedsättningar eller andra svårigheter. Det har skett en stor utveckling i det initiala omhändertagandet. Allt fler barn överlever och växer upp och vi måste följa dem och se hur det går för dem. Jag var intresserad av att ta reda på vad vi inom vård och skola, men också föräldrar, kan göra för att främja de här barnens delaktighet och deras fungerande i vardagen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vardagsfungerande hos sexåriga barn som är födda för tidigt. Vardagslivet för barn är väldigt komplext och består av olika situationer och aktiviteter som att exempelvis leka med kompisar, äta middag med familjen och vara i skolan. För att fungera i de olika situationerna behöver barn utveckla färdigheter. Men de behöver också fungera i interaktion med andra och uppfylla de olika sociala roller som kan förväntas utifrån ålder och mognad.

– I avhandlingen har jag använt mig av två perspektiv för att fånga upp det här. Dels föräldrars perspektiv, hur de tycker att deras barn fungerar i olika vardagssituationer. Jag tror att föräldrar som ser sitt barn i många olika situationer och kan följa dem över tid har väldigt mycket att delge oss. Vi inom vården ser oftast bara en liten del av hur barnet fungerar i sin vardagssituation.

– Kanske ännu viktigare är att jag också har velat fånga barnens perspektiv. Barn har fått vara med i två av fyra studier och bidragit med sin kompetens och sina tankar. Jag har tittat på hur de tycker att deras vardag fungerar och vad de tycker är viktigt i olika vardagssituationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta barn i min studie uppfattades av sina föräldrar ha ett gott vardagsfungerande, både de barn som var för tidigt födda men också fullgånget födda barn. Jag jämförde grupperna och då såg jag att barn som är mycket för tidig födda, före vecka 32, har mer svårigheter i sitt vardagsfungerande än barn födda i fullgången tid. Trots det visar mina resultat att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

– Jag tittade också på olika mönster av vardagsfungerande och då kunde jag se att barn som är för tidigt födda varierar i sina mönster av vardagsfungerande precis som barn som är fullgånget födda. Det var interaktionen mellan färdigheter, olika beteendefaktorer och kontextuella faktorer som tillsammans spelade den största rollen för vardagsfungerande. Vi kan inte se att det är en faktor som är avgörande.

– Det tredje som jag vill lyfta fram är att barn i studien som är för tidigt födda överlag tycker att de är bra och duktiga i de flesta olika vardagsaktiviteter. De kan också reflektera över sitt eget fungerande och uttrycka behov och önskningar och reflektera både bakåt och framåt i tiden. Därför bör även unga barn tillfrågas och inkluderas i planering och uppföljning i det som rör vardagslivet.

Vad överraskade dig?

– Jag blev återigen överväldigad över att små barn kan reflektera så väl och att de har så mycket att berätta för oss. Det är viktigt. Jag blev också glad över att det går så pass bra för de flesta barn som är födda för tidigt. För de barn som har svårigheter i sitt vardagsfungerande handlar det om beteendeproblematik och framför allt hyperaktivitet. Det viktiga är hur vi kan ta hand om det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan vara betryggande resultat för föräldrar som får barn som är för tidigt födda – att de får se att det går ganska bra för det stora flertalet. Det är också viktigt att vårdpersonal inkluderar information kring vardagsfungerandet när vi följer barn som är för tidigt födda – för att få med hela bilden. Jag tänker också att resultaten är intressanta för förskolor och skolpersonal.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-12-19 07:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Förskolechef, 3-4 maj i Stockholm

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet. Välkommen!

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Begränsad effekt av förebyggande program mot psykisk ohälsa i skolan

Manualiserade program mot ångest och depression hos skolbarn som genomförs av lärare har ganska liten effekt, visar Johan Åhléns avhandling. För att ge resultat måste lärarna få mer stöd.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?