Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

För tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än olika beteendeproblem. Det visar Anna Karin Anderssons forskning om sexåriga barn som är födda för tidigt.

Anna Karin Andersson
Anna Karin Andersson

Född 1964
Bor i Västerås

Disputerade 2017-10-20
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Everyday functioning in six year-old children born preterm: From a child perspective towards the child's perspective

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i många år med barn med funktionsnedsättningar. Min önskan är att alla barn får lika möjligheter att vara delaktiga i sitt vardagsliv och att de får uttrycka tankar och åsikter och vara med och påverka sådant som rör dem själva. Jag fascineras av att små barn har stor kompetens och förmåga att uttrycka sig och reflektera.

– Den grupp som jag har fokuserat på, barn som är födda för tidigt, löper ökad risk att utveckla funktionsnedsättningar eller andra svårigheter. Det har skett en stor utveckling i det initiala omhändertagandet. Allt fler barn överlever och växer upp och vi måste följa dem och se hur det går för dem. Jag var intresserad av att ta reda på vad vi inom vård och skola, men också föräldrar, kan göra för att främja de här barnens delaktighet och deras fungerande i vardagen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vardagsfungerande hos sexåriga barn som är födda för tidigt. Vardagslivet för barn är väldigt komplext och består av olika situationer och aktiviteter som att exempelvis leka med kompisar, äta middag med familjen och vara i skolan. För att fungera i de olika situationerna behöver barn utveckla färdigheter. Men de behöver också fungera i interaktion med andra och uppfylla de olika sociala roller som kan förväntas utifrån ålder och mognad.

– I avhandlingen har jag använt mig av två perspektiv för att fånga upp det här. Dels föräldrars perspektiv, hur de tycker att deras barn fungerar i olika vardagssituationer. Jag tror att föräldrar som ser sitt barn i många olika situationer och kan följa dem över tid har väldigt mycket att delge oss. Vi inom vården ser oftast bara en liten del av hur barnet fungerar i sin vardagssituation.

– Kanske ännu viktigare är att jag också har velat fånga barnens perspektiv. Barn har fått vara med i två av fyra studier och bidragit med sin kompetens och sina tankar. Jag har tittat på hur de tycker att deras vardag fungerar och vad de tycker är viktigt i olika vardagssituationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta barn i min studie uppfattades av sina föräldrar ha ett gott vardagsfungerande, både de barn som var för tidigt födda men också fullgånget födda barn. Jag jämförde grupperna och då såg jag att barn som är mycket för tidig födda, före vecka 32, har mer svårigheter i sitt vardagsfungerande än barn födda i fullgången tid. Trots det visar mina resultat att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

– Jag tittade också på olika mönster av vardagsfungerande och då kunde jag se att barn som är för tidigt födda varierar i sina mönster av vardagsfungerande precis som barn som är fullgånget födda. Det var interaktionen mellan färdigheter, olika beteendefaktorer och kontextuella faktorer som tillsammans spelade den största rollen för vardagsfungerande. Vi kan inte se att det är en faktor som är avgörande.

– Det tredje som jag vill lyfta fram är att barn i studien som är för tidigt födda överlag tycker att de är bra och duktiga i de flesta olika vardagsaktiviteter. De kan också reflektera över sitt eget fungerande och uttrycka behov och önskningar och reflektera både bakåt och framåt i tiden. Därför bör även unga barn tillfrågas och inkluderas i planering och uppföljning i det som rör vardagslivet.

Vad överraskade dig?

– Jag blev återigen överväldigad över att små barn kan reflektera så väl och att de har så mycket att berätta för oss. Det är viktigt. Jag blev också glad över att det går så pass bra för de flesta barn som är födda för tidigt. För de barn som har svårigheter i sitt vardagsfungerande handlar det om beteendeproblematik och framför allt hyperaktivitet. Det viktiga är hur vi kan ta hand om det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan vara betryggande resultat för föräldrar som får barn som är för tidigt födda – att de får se att det går ganska bra för det stora flertalet. Det är också viktigt att vårdpersonal inkluderar information kring vardagsfungerandet när vi följer barn som är för tidigt födda – för att få med hela bilden. Jag tänker också att resultaten är intressanta för förskolor och skolpersonal.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-12-19 07:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Förskolan, 13-14 mars i Malmö

Vad innebär undervisning i förskolan och hur kan vi bemöta barn som ställer extra krav på verksamheten? Vi fokuserar även på digital kompetens, barnkonventionen som konkret redskap och sambanden mellan hjärnans utveckling och barnens språkutveckling samt mycket mer. Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i förskolan!

Förskolechef – nu både i Stockholm och Göteborg!

Skolportens årliga konferens, 3-4 maj i Stockholm och 16-17 maj i Göteborg. Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet. Välkommen!

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Både i Sverige och Frankrike kämpar lärarna med uppdraget att även fostra eleverna till goda medborgare. Hindren är främst hög arbetsbelastning och allt fler uppgifter som inte har med skolan att göra, menar Jannete Hentati som forskat om hur lärare i båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

Johannes Rytzler vill lyfta fram att uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Detta som en motbild till den pedagogiska praktik där begreppet kopplas till elevers brist på uppmärksamhet.

Högskolans språkverkstäder viktig resurs för både studenter och lärare

Högskolans språkverkstäder har stor potential men deras position behöver stärkas och handledaruppdraget professionaliseras. Det anser Ingrid Lennartson-Hokkanen som forskat i ämnet.

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Köttets makt stark i hem- och konsumentkunskap

Krocken mellan fysisk hälsa och kulturell bakgrund i relation till mat är tydlig men outtalad i ämnet hem- och konsumentkunskap. Lärarna borde belysa konflikten och låta eleverna diskutera ämnet, tycker Ingela Bohm.

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Möjligheter och begränsningar i lärares arbete med montessoripedagogik i praktiken

Montessorilärare som arbetar med pedagogiken som en modell att utgå från har större möjligheter till att utvecklas professionellt jämfört med kollegor som använder montessoripedagogiken som en metod. Det visar Per Gynther i sin avhandling.

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

Tillgången till olika språk gör eleverna till mer flexibla språkanvändare. Det konstaterar Annaliina Gynne som forskat om språkande hos elever i en tvåspråkig, bikulturell, sverigefinsk skola.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!