Vardagsrutiner avslöjar könsstereotypa förväntningar

Christian Eidevald

Född 1973
i Göteborg

Disputerade
2009-02-27
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
<strong>Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek</strong>

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag blev inplockad som doktorand för att studera barns lärande i förskolan. När jag i analyserna såg hur olika pojkar och flickor bemöttes växte intresset för att studera detta på ett djupare plan.

Vad handlar avhandlingen om?

Min utgångspunkt är att förskolepersonalen gör skillnad på barn beroende på kön och min avhandling handlar om hur de här skillnaderna tar sig i uttryck. Jag försöker beskriva vad förskolans personal stör sig på och uppmuntrar hos pojkar respektive flickor. Vilka beteende som stimuleras, helt enkelt. Jag har filmat sammanlagt femtio timmar på två förskolor och försöker utifrån det materialet beskriva på vilket sätt som kön görs närvarande i helt vardagliga situationer.

Upplevdes din utgångspunkt som provocerande av personalen?

Jo, samtidigt som de flesta som arbetar inom förskolan är väl medvetna om att barn generellt behandlas olika beroende på kön, säger de att det gäller inte här . I avhandlingen ingår en förskola som ingår i ett jämställdhetsprojekt men det visade sig att personalen där handlade på liknande sätt som på förskolan där man inte hade några uttalade mål ring jämställdhet. När personalen fick se delar av mitt inspelade material var deras förklaringar att flera av dessa situationer var ett undantag mot hur de vanligtvis gör. På så vis kunde de ändå hålla kvar bilden av att de bemötte barn likvärdigt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Min avhandling handlar om att beskriva situationer, hur kön görs. På ett sätt är det väldigt konkret, samtidigt oerhört komplext. I min studie beskriver jag olika situationer från olika vinklar för att visa att man kan göra olika beskrivningar av en och samma situation. Med det försöker jag visa att jämställdhet kan tolkas på olika sätt beroende på vilka idéer vi har om vad kön är. Är en flicka högljudd så uppfattas hon oftare som mycket mer störande än en högljudd pojke. En pojke som ägnar sig åt lugna aktiviteter uppmuntras i högre grad än en flicka i samma situation till en aktivare lek.

Jag är själv förskollärare och har genom min avhandling också tvingats möta mig själv, vilket har varit fruktansvärt smärtsamt eftersom jag insåg att jag handlat på liknande sätt som den personal jag studerade. Det var en jobbig insikt.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Jag blev förvånad att det var så stora skillnader. Men jag blev också förvånad över mig själv, jag trodde att jag som förskollärare och med stort intresse för jämställdhetsfrågor hade jobbat på ett jämställt sätt men det hade jag kanske inte. Lite överraskande var också att det inte syntes tydlig skillnad mellan förskolan som arbetade aktivt med genusfrågor och den som inte gjorde det. Jag tror att det är viktigit att jobba med genusfrågor men det räcker inte med att bara läsa teori i ämnet. Man måste aktivt konfrontera sig själv och det görs bäst genom att filma vardagssituationer och analysera det man ser.

Vem har nytta av dina resultat?

Alla som arbetar inom förskolan. Det är viktigt att få alla att inse att vi inte jobbar jämställt. Därifrån kan man sedan gå vidare, jag ger en del förslag på hur man kan tänka kring de här frågorna.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Med tanke på hur mycket forskning det finns i ämnet så borde det redan ha hänt mer. Men det har det inte i den utsträckning som man skulle kunna tro, eller önska. De här är mönster som sitter väldigt djupt och är man pessimistisk tror jag inte att mitt bidrag kommer att ha någon större påverkan. Men kanske kan mina konkreta exempel och tydliga beskrivningar av situationer vara en hjälp för att öppna upp för diskussionen kring de här frågorna.

Sidan publicerades 2009-03-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 15:22 av


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.