Vardagsrutiner avslöjar könsstereotypa förväntningar

Christian Eidevald

Född 1973
i Göteborg

Disputerade
2009-02-27
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
<strong>Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek</strong>

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag blev inplockad som doktorand för att studera barns lärande i förskolan. När jag i analyserna såg hur olika pojkar och flickor bemöttes växte intresset för att studera detta på ett djupare plan.

Vad handlar avhandlingen om?

Min utgångspunkt är att förskolepersonalen gör skillnad på barn beroende på kön och min avhandling handlar om hur de här skillnaderna tar sig i uttryck. Jag försöker beskriva vad förskolans personal stör sig på och uppmuntrar hos pojkar respektive flickor. Vilka beteende som stimuleras, helt enkelt. Jag har filmat sammanlagt femtio timmar på två förskolor och försöker utifrån det materialet beskriva på vilket sätt som kön görs närvarande i helt vardagliga situationer.

Upplevdes din utgångspunkt som provocerande av personalen?

Jo, samtidigt som de flesta som arbetar inom förskolan är väl medvetna om att barn generellt behandlas olika beroende på kön, säger de att det gäller inte här . I avhandlingen ingår en förskola som ingår i ett jämställdhetsprojekt men det visade sig att personalen där handlade på liknande sätt som på förskolan där man inte hade några uttalade mål ring jämställdhet. När personalen fick se delar av mitt inspelade material var deras förklaringar att flera av dessa situationer var ett undantag mot hur de vanligtvis gör. På så vis kunde de ändå hålla kvar bilden av att de bemötte barn likvärdigt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Min avhandling handlar om att beskriva situationer, hur kön görs. På ett sätt är det väldigt konkret, samtidigt oerhört komplext. I min studie beskriver jag olika situationer från olika vinklar för att visa att man kan göra olika beskrivningar av en och samma situation. Med det försöker jag visa att jämställdhet kan tolkas på olika sätt beroende på vilka idéer vi har om vad kön är. Är en flicka högljudd så uppfattas hon oftare som mycket mer störande än en högljudd pojke. En pojke som ägnar sig åt lugna aktiviteter uppmuntras i högre grad än en flicka i samma situation till en aktivare lek.

Jag är själv förskollärare och har genom min avhandling också tvingats möta mig själv, vilket har varit fruktansvärt smärtsamt eftersom jag insåg att jag handlat på liknande sätt som den personal jag studerade. Det var en jobbig insikt.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Jag blev förvånad att det var så stora skillnader. Men jag blev också förvånad över mig själv, jag trodde att jag som förskollärare och med stort intresse för jämställdhetsfrågor hade jobbat på ett jämställt sätt men det hade jag kanske inte. Lite överraskande var också att det inte syntes tydlig skillnad mellan förskolan som arbetade aktivt med genusfrågor och den som inte gjorde det. Jag tror att det är viktigit att jobba med genusfrågor men det räcker inte med att bara läsa teori i ämnet. Man måste aktivt konfrontera sig själv och det görs bäst genom att filma vardagssituationer och analysera det man ser.

Vem har nytta av dina resultat?

Alla som arbetar inom förskolan. Det är viktigt att få alla att inse att vi inte jobbar jämställt. Därifrån kan man sedan gå vidare, jag ger en del förslag på hur man kan tänka kring de här frågorna.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Med tanke på hur mycket forskning det finns i ämnet så borde det redan ha hänt mer. Men det har det inte i den utsträckning som man skulle kunna tro, eller önska. De här är mönster som sitter väldigt djupt och är man pessimistisk tror jag inte att mitt bidrag kommer att ha någon större påverkan. Men kanske kan mina konkreta exempel och tydliga beskrivningar av situationer vara en hjälp för att öppna upp för diskussionen kring de här frågorna.

Sidan publicerades 2009-03-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 15:22 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.