Vardagsrutiner formar elevers integration

Fakta

Anneli Marceteau

Bor i Kalmar
Född år 1978

Disputerade 2026-09-11
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Villkorad skolvardag. En etnografisk studie om social och pedagogisk integration på ett kulturellt blandat högstadium

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som lärare i svenska som andraspråk och även som specialpedagog, vilket gör frågor om integration väldigt intressanta för mig. När det gäller skolsegregation talas det ofta om att elever med olika bakgrund behöver mötas i samma skola. Det har gjort mig nyfiken på vad som händer när de faktiskt gör det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förutsättningar för social och pedagogisk integration formas i skolans vardag och vilken betydelse det har för elevers möjligheter att delta och känna tillhörighet i skolans olika praktiker. Jag har följt en kulturellt blandad niondeklass under ett helt läsår – både i och utanför klassrummet – samt intervjuat elever, lärare och rektorn på skolan. Som teoretisk ingång har jag framför allt använt praktikteori, som utgår från att människors liv organiseras i praktiker som formas av olika normer.

På lektionerna erbjöds inte heller särskilt många möjligheter för eleverna att blanda sig kulturellt – det var mycket individuellt arbete och inga grupparbeten.

Anneli Marceteau

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas möjligheter till deltagande varierade väldigt mycket mellan olika praktiker. I vissa klassrumspraktiker fanns det snäva normer: eleverna förväntades enbart tala svenska, arbeta självständigt, förstå instruktioner och ta eget ansvar. För elever som kunde leva upp till detta var vägen till ett erkännande mycket kortare. I praktisk-estetiska ämnen hamnade däremot språknormerna i bakgrunden, vilket gav elever med andra modersmål än svenska större möjligheter att delta. Praktikernas utformning gör alltså stor skillnad.

– Skolan jag var på hade en enorm integrationspotential, eftersom det inte fanns några friskolealternativ och pendlingsavståndet till andra kommunala högstadieskolor var för långt. Ändå såg jag hur eleverna spontant grupperade sig efter framför allt etnicitet och kön. På lektionerna erbjöds inte heller särskilt många möjligheter för eleverna att blanda sig kulturellt – det var mycket individuellt arbete och inga grupparbeten.

Vad överraskade dig?

– Hur stor betydelse vardagliga och till synes obetydliga mönster kan få över tid – till exempel hur eleverna grupperar sig i korridoren, vilka de arbetar med på lektionerna och hur lärare reagerar när de använder andra språk än svenska. När man talar om integration blir det lätt fokus på stora frågor som elevsammansättning eller språkpolitik, men jag såg att även de små och återkommande vardagssituationerna är viktiga.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och skolledare, men även lärarutbildningarna. Jag tror att mina resultat kan hjälpa dem att flytta blicken från enskilda elevers brister till hur praktiken är organiserad: Vilka erfarenheter och resurser får ett värde här och vilka får det inte? Min avhandling innehåller också etnografiska beskrivningar av scener som kan fungera som utgångspunkt för diskussioner både i skolan och på lärarutbildningen.