2015-02-19 11:21  1457 Dela:

Vardagsspråk dominerar i klassrummet

I klassrummet används vardagsspråket. Detta trots att kunskaper i ämnesspråk har stor betydelse för elevernas resultat. ”Det här är ett problem”, säger Anna Maria Hipkiss som forskat i hur lärare och elever kommunicerar i undervisningen.

Anna Maria Hipkiss
Anna Maria Hipkiss

Född 1973
i Borås

Disputerade 2014-11-21
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnena Hem- och konsumentkunskap, Biologi och Kemi

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Med en bakgrund som grundskollärare och lärarutbildare har jag själv erfarenheter av hur centralt språket är i undervisningen. Jag ville med min forskning titta närmare på språkets roll i klassrummet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt undervisningen i tre ämnen, kemi, biolog och hem- och konsumentkunskap på två skolor i årskurs 8-9 och studerat hur lärare och elever pratar kring ämnet. Jag har också studerat klassrummens design, hur det är möblerat, vilka saker som finns och hur de används. Den underliggande frågeställningen är hur och om olika ämnesspråk används i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vardagsspråket präglar undervisningen oavsett ämne. Det är i princip bara i skolböckerna och på tavlan som eleverna kommer i kontakt med varje ämnes specifika språkbruk. Det här är ett problem då behärskning av ämnesspråken är avgörande för elevers skolframgång. Lärarna ”packar upp” ämnesspråket utifrån texten i läroböckerna, begrepp förklaras men används inte i den fortsatta kommunikationen i klassrummet. Det gäller samtliga ämnen i min studie. Enda gången eleverna använde ämnesspråk var då de i hem- och konsumentkunskap fick en muntlig och skriftlig redovisningsuppgift som uppmuntrade till att använda ämnesspråket.

– I andra övningar och uppgifter ställdes inte det kravet. Det märktes skillnad i undervisningen och kommunikationen beroende på hur klassrummen såg ut och var möblerade. NO-lärare uttryckte önskan om mer gruppdiskussioner men hade svårt att få till det då eleverna satt parvis vända mot läraren. I den hemkunskapssal med hemtrevlig inredning och öppna kök kommunicerade och relaterade eleverna i betydligt högre utsträckning jämfört i de klasser där hemkunskapssalen bestod av åtskilda kök och mer steril inredning.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna inte gick igenom lärobokstexterna tillsammans med eleverna. Eleverna fick därmed på egen hand tyda de ämnesspecifika texterna i läroböckerna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, blivande lärare och lärarutbildare. Jag hoppas att min studie kan bidra till en diskussion om vikten att inkorporera lärobokstexten i undervisningen.

Sidan publicerades 2015-02-19 11:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-23 21:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Motstridiga normer kring fusk i skolan

Lars Fonseca konstaterar i sin avhandling att både lärare och elever upplever att det i grunden är fel att fusk förekommer i skolan. Normen att man inte bör fuska står dock i konflikt med andra normer som säger att andra viktigare mål kan uppnås om fusk tolereras.

Ökad förståelse i SO med visuella berättelser

När statistik kopplas till visuella berättelser, där eleverna via kartor och bubblor själva kan analysera och dra slutsatser av information, ger det helt nya interaktiva lärprocesser. Det visar Linnéa Stenlidens forskning.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.