Värderingar en del av lärandet

Värdeladdade begrepp som demokrati, makt och kön påverkar lärandeprocessen – mer än vi kanske är medvetna om. Det visar Linda Murstedts forskning.

Linda Murstedt
Linda Murstedt

Född 1977
i Stockholm

Disputerade 2014-06-10
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lärande, värderingar och statsvetenskap. Studenters tolkningar av genus- och nationsbegreppet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av begreppsbildning och individers lärande när jag skrev min magisteruppsats i pedagogik. Inom den forskningen har man mest koncentrerat sig på att beskriva vilken betydelse individers tidigare kunskap har för lärande.

– När det gäller politiska och värdeladdade begrepp, som demokrati, rättvisa, makt, kön och nation, som jag tittat på i avhandlingen, blir det uppenbart att det även kommer in andra aspekter som har med till exempel värderingar att göra. Det ville jag undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur värderingar kommer in i studenters lärandeprocesser. Jag har tittat på hur studenter som läser statsvetenskap löser olika seminarie- och examinationsuppgifter där de ombeds analysera och kritiskt granska hur köns- och nationsordningar kommer till uttryck i olika mediematerial.

– Jag har alltså inte intresserat mig för att genom exempelvis intervjuer ta reda på deras föreställningar och förkunskaper om genus- och nationsbegreppet utan har tittat på hur de talar om och använder begreppen i just detta undervisningssammanhang.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag såg tre stora områden där värderingar kom in på ett väldigt tydligt sätt. Det var värderingar kopplade till makt, vetenskap och identitet. Det var framför allt i relation till dessa områden som studenterna försökte hitta sätt att föra in och hålla fast vid andra idéer än vad som förespråkades i kurslitteraturen.

– När studenterna analyserade könsordningar blev det tydligt att de ofta talade om makt som något som bara finns mellan specifika individer och inte utifrån en strukturell maktförståelse, vilket uppgiften handlade om. Istället för att leta efter tecken på strukturer som har med köns- och nationsskapande att göra letade de efter tecken på individnivå, exempelvis om personen i mediematerialet påverkats att göra något mot sin vilja.

Vad överraskade dig?

– Jag tycker det är intressant att värderingarna inte i första hand handlade om ifall köns- och nationsordningar är bra, dåliga, viktiga, oviktiga utan om helt andra saker. Jag hade inte förväntat mig att studenterna skulle uttrycka så starka uppfattningar om vad som är rätt och fel sätt att förstå och tala om makt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Gymnasie- och universitetslärare som undervisar inom samhällskunskap och statsvetenskap. Jag tror att det är viktigt att vi lärare har en förståelse för att lärande inte bara handlar om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap, utan även att man som student faktiskt inte alltid är helt neutral gentemot den nya kunskapen.

– Som lärare kan man tydliggöra att det finns olika sätt att se på ett begrepp som exempelvis makt. Det kan studeras både på individnivå och på ett strukturellt plan.

– Jag skulle också vilja att man inom begreppsbildningsfältet öppnade upp lite mer för den här typen av frågeställningar, hur värderingar och känslor kommer in i studenters lärandeprocesser.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2014-10-30 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Lärande om mänskliga rättigheter i fokus

Kunskap om mänskliga rättigheter ska genomsyra alla samhällsämnen, enligt den nya läroplanen. Rebecca Adami vill med sin avhandling inspirera lärare i hur de kan tänka kring undervisningen om mänskliga rättigheter.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?