Värderingar en del av lärandet

Värdeladdade begrepp som demokrati, makt och kön påverkar lärandeprocessen – mer än vi kanske är medvetna om. Det visar Linda Murstedts forskning.

Linda Murstedt
Linda Murstedt

Född 1977
i Stockholm

Disputerade 2014-06-10
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lärande, värderingar och statsvetenskap. Studenters tolkningar av genus- och nationsbegreppet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av begreppsbildning och individers lärande när jag skrev min magisteruppsats i pedagogik. Inom den forskningen har man mest koncentrerat sig på att beskriva vilken betydelse individers tidigare kunskap har för lärande.

– När det gäller politiska och värdeladdade begrepp, som demokrati, rättvisa, makt, kön och nation, som jag tittat på i avhandlingen, blir det uppenbart att det även kommer in andra aspekter som har med till exempel värderingar att göra. Det ville jag undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur värderingar kommer in i studenters lärandeprocesser. Jag har tittat på hur studenter som läser statsvetenskap löser olika seminarie- och examinationsuppgifter där de ombeds analysera och kritiskt granska hur köns- och nationsordningar kommer till uttryck i olika mediematerial.

– Jag har alltså inte intresserat mig för att genom exempelvis intervjuer ta reda på deras föreställningar och förkunskaper om genus- och nationsbegreppet utan har tittat på hur de talar om och använder begreppen i just detta undervisningssammanhang.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag såg tre stora områden där värderingar kom in på ett väldigt tydligt sätt. Det var värderingar kopplade till makt, vetenskap och identitet. Det var framför allt i relation till dessa områden som studenterna försökte hitta sätt att föra in och hålla fast vid andra idéer än vad som förespråkades i kurslitteraturen.

– När studenterna analyserade könsordningar blev det tydligt att de ofta talade om makt som något som bara finns mellan specifika individer och inte utifrån en strukturell maktförståelse, vilket uppgiften handlade om. Istället för att leta efter tecken på strukturer som har med köns- och nationsskapande att göra letade de efter tecken på individnivå, exempelvis om personen i mediematerialet påverkats att göra något mot sin vilja.

Vad överraskade dig?

– Jag tycker det är intressant att värderingarna inte i första hand handlade om ifall köns- och nationsordningar är bra, dåliga, viktiga, oviktiga utan om helt andra saker. Jag hade inte förväntat mig att studenterna skulle uttrycka så starka uppfattningar om vad som är rätt och fel sätt att förstå och tala om makt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Gymnasie- och universitetslärare som undervisar inom samhällskunskap och statsvetenskap. Jag tror att det är viktigt att vi lärare har en förståelse för att lärande inte bara handlar om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap, utan även att man som student faktiskt inte alltid är helt neutral gentemot den nya kunskapen.

– Som lärare kan man tydliggöra att det finns olika sätt att se på ett begrepp som exempelvis makt. Det kan studeras både på individnivå och på ett strukturellt plan.

– Jag skulle också vilja att man inom begreppsbildningsfältet öppnade upp lite mer för den här typen av frågeställningar, hur värderingar och känslor kommer in i studenters lärandeprocesser.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2014-10-30 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Lärande om mänskliga rättigheter i fokus

Kunskap om mänskliga rättigheter ska genomsyra alla samhällsämnen, enligt den nya läroplanen. Rebecca Adami vill med sin avhandling inspirera lärare i hur de kan tänka kring undervisningen om mänskliga rättigheter.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.