Dela:

Värderingar en del av lärandet

Värdeladdade begrepp som demokrati, makt och kön påverkar lärandeprocessen – mer än vi kanske är medvetna om. Det visar Linda Murstedts forskning.

Linda Murstedt
Linda Murstedt

Född 1977
i Stockholm

Disputerade 2014-06-10
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lärande, värderingar och statsvetenskap. Studenters tolkningar av genus- och nationsbegreppet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av begreppsbildning och individers lärande när jag skrev min magisteruppsats i pedagogik. Inom den forskningen har man mest koncentrerat sig på att beskriva vilken betydelse individers tidigare kunskap har för lärande.

– När det gäller politiska och värdeladdade begrepp, som demokrati, rättvisa, makt, kön och nation, som jag tittat på i avhandlingen, blir det uppenbart att det även kommer in andra aspekter som har med till exempel värderingar att göra. Det ville jag undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur värderingar kommer in i studenters lärandeprocesser. Jag har tittat på hur studenter som läser statsvetenskap löser olika seminarie- och examinationsuppgifter där de ombeds analysera och kritiskt granska hur köns- och nationsordningar kommer till uttryck i olika mediematerial.

– Jag har alltså inte intresserat mig för att genom exempelvis intervjuer ta reda på deras föreställningar och förkunskaper om genus- och nationsbegreppet utan har tittat på hur de talar om och använder begreppen i just detta undervisningssammanhang.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag såg tre stora områden där värderingar kom in på ett väldigt tydligt sätt. Det var värderingar kopplade till makt, vetenskap och identitet. Det var framför allt i relation till dessa områden som studenterna försökte hitta sätt att föra in och hålla fast vid andra idéer än vad som förespråkades i kurslitteraturen.

– När studenterna analyserade könsordningar blev det tydligt att de ofta talade om makt som något som bara finns mellan specifika individer och inte utifrån en strukturell maktförståelse, vilket uppgiften handlade om. Istället för att leta efter tecken på strukturer som har med köns- och nationsskapande att göra letade de efter tecken på individnivå, exempelvis om personen i mediematerialet påverkats att göra något mot sin vilja.

Vad överraskade dig?

– Jag tycker det är intressant att värderingarna inte i första hand handlade om ifall köns- och nationsordningar är bra, dåliga, viktiga, oviktiga utan om helt andra saker. Jag hade inte förväntat mig att studenterna skulle uttrycka så starka uppfattningar om vad som är rätt och fel sätt att förstå och tala om makt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Gymnasie- och universitetslärare som undervisar inom samhällskunskap och statsvetenskap. Jag tror att det är viktigt att vi lärare har en förståelse för att lärande inte bara handlar om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap, utan även att man som student faktiskt inte alltid är helt neutral gentemot den nya kunskapen.

– Som lärare kan man tydliggöra att det finns olika sätt att se på ett begrepp som exempelvis makt. Det kan studeras både på individnivå och på ett strukturellt plan.

– Jag skulle också vilja att man inom begreppsbildningsfältet öppnade upp lite mer för den här typen av frågeställningar, hur värderingar och känslor kommer in i studenters lärandeprocesser.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2014-10-30 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Lärande om mänskliga rättigheter i fokus

Kunskap om mänskliga rättigheter ska genomsyra alla samhällsämnen, enligt den nya läroplanen. Rebecca Adami vill med sin avhandling inspirera lärare i hur de kan tänka kring undervisningen om mänskliga rättigheter.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.