Dela:

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Sofia Kvist Lindholm har studerat DISA och SET – två manualbaserade program som är vanliga i skolan mot psykisk ohälsa. Hennes forskning visar att programmen ger en förenklad bild av barns problem och skuldbelägger individen i stället för att synliggöra sociala och strukturella faktorer.

Sofia Kvist Lindholm
Sofia Kvist Lindholm

Född 1979
i Linköping

Disputerade 2015-11-27
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
The Paradoxes of Socio-Emotional Programmes in School: Young people’s perspectives and public health discourses

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med hälsofrämjande insatser för barn och unga under flera år. När jag påbörjade min forskning 2009 var det vanligt att skolor köpte in och började arbeta med manualbaserade program. Programmen marknadsfördes som evidensbaserade, att de skulle ge garanterad effekt och motverka psykisk ohälsa. Det saknades dock forskning som granskade programmens innehåll och vad de innebar i en skolkontext. Jag ville studera programmen utifrån vad de betyder för barn och unga i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två vanligt förekommande manualbaserade program som heter DISA och SET. Med hjälp av intervjuer och observationer har jag studerat hur barn och unga skapar mening kring programmen, använder sig av dem och vad de innebär i skolan. Jag har även studerat programmens teoretiska utgångspunkter och hur de marknadsförs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kan se att programmen inte är neutrala, de för med sig specifika praktiker, normer och värderingar in i skolan. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan. Eleverna får arbeta med fiktiva exempel och färdiga problembilder. Det skapar normer för hur de bör vara och agera utan att dessa normer grundas i de aktuella situationer och problem som barnen möter i den lokala skolkontexten. Programmen ger en förenklad bild av barns problem och skuldbelägger individen i stället för att synliggöra och jobba med sociala och strukturella faktorer som påverkar barnens välbefinnande i skolan.

– Min studie visar att programmen tränar barn och unga på att rikta blicken inåt. I DISA får flickor lära sig att söka efter negativa och irrationella tankar och försöka vända dessa till positiva tankar. Syftet är att de ska undvika att bli deprimerade. I SET får eleverna jobba med att hantera sin ilska, vilket antas motverka aggressivitet och förebygga att de utvecklar psykisk ohälsa. Problemet är att de får jobba med detta oavsett om de upplever problem med negativa tankar eller ilska.

– Dessutom får de jobba med detta frikopplat från de aktuella situationer och problem som de möter i skolan. Att ilska kan vara ett resultat av att till exempel bli utsatt för mobbning synliggörs inte. Samtliga elever som ingick i studien betonade betydelsen av sociala relationer för hur de mår och trivs i skolan. I studien kunde jag se hur programmens övningar och normer blev del av elevernas relationsarbete på ett sätt som gav oväntade konsekvenser. Exempelvis att de blev ett medel för att kategorisera och utesluta varandra från kamratgemenskapen.

Vad överraskade dig?

– Kontrasterna mellan den officiella bilden av programmen som skapas genom hur de marknadsförs till skolpersonal, föräldrar och barn, och den bilden jag fick av programmen då jag intervjuade eleverna, observerade praktiken och analyserade programmens innehåll. DISA marknadsförs som ett program som tar vara på den inre styrkan hos unga tjejer. Men när jag intervjuade flickorna som deltagit i programmet berättade de att de hela tiden får lära sig att de har dåligt självförtroende, negativa tankar och blir tillskrivna olika problem. SET marknadsförs som ett bra verktyg för att arbeta mot mobbning i skolan. Men mina resultat visar att programmet arbetar med fiktiva fall och missar att bemöta fall av mobbning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Personal i skolan som jobbar med att bemöta psykisk ohälsa och mobbning. Men även rektorer, skolhälsovården och folkhälsoplanerare som samordnar insatser och funderar på hur man ska göra för att motverka och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i skolan.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-15 14:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-01-21 13:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kunskap nyckel till samverkan

Förtroende och kunskap om varandras verksamhet är avgörande för en fungerande samverkan mellan professionella från skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar Catharina Widmark i sin avhandling.

Kroppsbaserad kurs hjälpte stressade unga kvinnor

Maria Strömbäcks avhandling visar att stressade unga kvinnor som söker sig till ungdomshälsan kan få hjälp av att delta i en kurs där de möter andra jämnåriga i samma situation och samtidigt får arbeta med olika typer av kroppsliga övningar.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser