2015-12-15 14:28  537 Dela:

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Sofia Kvist Lindholm har studerat DISA och SET – två manualbaserade program som är vanliga i skolan mot psykisk ohälsa. Hennes forskning visar att programmen ger en förenklad bild av barns problem och skuldbelägger individen i stället för att synliggöra sociala och strukturella faktorer.

Sofia Kvist Lindholm
Sofia Kvist Lindholm

Född 1979
i Linköping

Disputerade 2015-11-27
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
The Paradoxes of Socio-Emotional Programmes in School: Young people’s perspectives and public health discourses

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med hälsofrämjande insatser för barn och unga under flera år. När jag påbörjade min forskning 2009 var det vanligt att skolor köpte in och började arbeta med manualbaserade program. Programmen marknadsfördes som evidensbaserade, att de skulle ge garanterad effekt och motverka psykisk ohälsa. Det saknades dock forskning som granskade programmens innehåll och vad de innebar i en skolkontext. Jag ville studera programmen utifrån vad de betyder för barn och unga i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två vanligt förekommande manualbaserade program som heter DISA och SET. Med hjälp av intervjuer och observationer har jag studerat hur barn och unga skapar mening kring programmen, använder sig av dem och vad de innebär i skolan. Jag har även studerat programmens teoretiska utgångspunkter och hur de marknadsförs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kan se att programmen inte är neutrala, de för med sig specifika praktiker, normer och värderingar in i skolan. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan. Eleverna får arbeta med fiktiva exempel och färdiga problembilder. Det skapar normer för hur de bör vara och agera utan att dessa normer grundas i de aktuella situationer och problem som barnen möter i den lokala skolkontexten. Programmen ger en förenklad bild av barns problem och skuldbelägger individen i stället för att synliggöra och jobba med sociala och strukturella faktorer som påverkar barnens välbefinnande i skolan.

– Min studie visar att programmen tränar barn och unga på att rikta blicken inåt. I DISA får flickor lära sig att söka efter negativa och irrationella tankar och försöka vända dessa till positiva tankar. Syftet är att de ska undvika att bli deprimerade. I SET får eleverna jobba med att hantera sin ilska, vilket antas motverka aggressivitet och förebygga att de utvecklar psykisk ohälsa. Problemet är att de får jobba med detta oavsett om de upplever problem med negativa tankar eller ilska.

– Dessutom får de jobba med detta frikopplat från de aktuella situationer och problem som de möter i skolan. Att ilska kan vara ett resultat av att till exempel bli utsatt för mobbning synliggörs inte. Samtliga elever som ingick i studien betonade betydelsen av sociala relationer för hur de mår och trivs i skolan. I studien kunde jag se hur programmens övningar och normer blev del av elevernas relationsarbete på ett sätt som gav oväntade konsekvenser. Exempelvis att de blev ett medel för att kategorisera och utesluta varandra från kamratgemenskapen.

Vad överraskade dig?

– Kontrasterna mellan den officiella bilden av programmen som skapas genom hur de marknadsförs till skolpersonal, föräldrar och barn, och den bilden jag fick av programmen då jag intervjuade eleverna, observerade praktiken och analyserade programmens innehåll. DISA marknadsförs som ett program som tar vara på den inre styrkan hos unga tjejer. Men när jag intervjuade flickorna som deltagit i programmet berättade de att de hela tiden får lära sig att de har dåligt självförtroende, negativa tankar och blir tillskrivna olika problem. SET marknadsförs som ett bra verktyg för att arbeta mot mobbning i skolan. Men mina resultat visar att programmet arbetar med fiktiva fall och missar att bemöta fall av mobbning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Personal i skolan som jobbar med att bemöta psykisk ohälsa och mobbning. Men även rektorer, skolhälsovården och folkhälsoplanerare som samordnar insatser och funderar på hur man ska göra för att motverka och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i skolan.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-15 14:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-01-21 13:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kunskap nyckel till samverkan

Förtroende och kunskap om varandras verksamhet är avgörande för en fungerande samverkan mellan professionella från skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar Catharina Widmark i sin avhandling.

Kroppsbaserad kurs hjälpte stressade unga kvinnor

Maria Strömbäcks avhandling visar att stressade unga kvinnor som söker sig till ungdomshälsan kan få hjälp av att delta i en kurs där de möter andra jämnåriga i samma situation och samtidigt får arbeta med olika typer av kroppsliga övningar.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)