2015-12-15 14:28  539 Dela:

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Sofia Kvist Lindholm har studerat DISA och SET – två manualbaserade program som är vanliga i skolan mot psykisk ohälsa. Hennes forskning visar att programmen ger en förenklad bild av barns problem och skuldbelägger individen i stället för att synliggöra sociala och strukturella faktorer.

Sofia Kvist Lindholm
Sofia Kvist Lindholm

Född 1979
i Linköping

Disputerade 2015-11-27
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
The Paradoxes of Socio-Emotional Programmes in School: Young people’s perspectives and public health discourses

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med hälsofrämjande insatser för barn och unga under flera år. När jag påbörjade min forskning 2009 var det vanligt att skolor köpte in och började arbeta med manualbaserade program. Programmen marknadsfördes som evidensbaserade, att de skulle ge garanterad effekt och motverka psykisk ohälsa. Det saknades dock forskning som granskade programmens innehåll och vad de innebar i en skolkontext. Jag ville studera programmen utifrån vad de betyder för barn och unga i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två vanligt förekommande manualbaserade program som heter DISA och SET. Med hjälp av intervjuer och observationer har jag studerat hur barn och unga skapar mening kring programmen, använder sig av dem och vad de innebär i skolan. Jag har även studerat programmens teoretiska utgångspunkter och hur de marknadsförs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kan se att programmen inte är neutrala, de för med sig specifika praktiker, normer och värderingar in i skolan. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan. Eleverna får arbeta med fiktiva exempel och färdiga problembilder. Det skapar normer för hur de bör vara och agera utan att dessa normer grundas i de aktuella situationer och problem som barnen möter i den lokala skolkontexten. Programmen ger en förenklad bild av barns problem och skuldbelägger individen i stället för att synliggöra och jobba med sociala och strukturella faktorer som påverkar barnens välbefinnande i skolan.

– Min studie visar att programmen tränar barn och unga på att rikta blicken inåt. I DISA får flickor lära sig att söka efter negativa och irrationella tankar och försöka vända dessa till positiva tankar. Syftet är att de ska undvika att bli deprimerade. I SET får eleverna jobba med att hantera sin ilska, vilket antas motverka aggressivitet och förebygga att de utvecklar psykisk ohälsa. Problemet är att de får jobba med detta oavsett om de upplever problem med negativa tankar eller ilska.

– Dessutom får de jobba med detta frikopplat från de aktuella situationer och problem som de möter i skolan. Att ilska kan vara ett resultat av att till exempel bli utsatt för mobbning synliggörs inte. Samtliga elever som ingick i studien betonade betydelsen av sociala relationer för hur de mår och trivs i skolan. I studien kunde jag se hur programmens övningar och normer blev del av elevernas relationsarbete på ett sätt som gav oväntade konsekvenser. Exempelvis att de blev ett medel för att kategorisera och utesluta varandra från kamratgemenskapen.

Vad överraskade dig?

– Kontrasterna mellan den officiella bilden av programmen som skapas genom hur de marknadsförs till skolpersonal, föräldrar och barn, och den bilden jag fick av programmen då jag intervjuade eleverna, observerade praktiken och analyserade programmens innehåll. DISA marknadsförs som ett program som tar vara på den inre styrkan hos unga tjejer. Men när jag intervjuade flickorna som deltagit i programmet berättade de att de hela tiden får lära sig att de har dåligt självförtroende, negativa tankar och blir tillskrivna olika problem. SET marknadsförs som ett bra verktyg för att arbeta mot mobbning i skolan. Men mina resultat visar att programmet arbetar med fiktiva fall och missar att bemöta fall av mobbning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Personal i skolan som jobbar med att bemöta psykisk ohälsa och mobbning. Men även rektorer, skolhälsovården och folkhälsoplanerare som samordnar insatser och funderar på hur man ska göra för att motverka och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i skolan.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-15 14:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-01-21 13:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kunskap nyckel till samverkan

Förtroende och kunskap om varandras verksamhet är avgörande för en fungerande samverkan mellan professionella från skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar Catharina Widmark i sin avhandling.

Kroppsbaserad kurs hjälpte stressade unga kvinnor

Maria Strömbäcks avhandling visar att stressade unga kvinnor som söker sig till ungdomshälsan kan få hjälp av att delta i en kurs där de möter andra jämnåriga i samma situation och samtidigt får arbeta med olika typer av kroppsliga övningar.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.