Dela:

Värderingar präglar program mot psykisk ohälsa för unga

Sofia Kvist Lindholm har studerat DISA och SET – två manualbaserade program som är vanliga i skolan mot psykisk ohälsa. Hennes forskning visar att programmen ger en förenklad bild av barns problem och skuldbelägger individen i stället för att synliggöra sociala och strukturella faktorer.

Sofia Kvist Lindholm
Sofia Kvist Lindholm

Född 1979
i Linköping

Disputerade 2015-11-27
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
The Paradoxes of Socio-Emotional Programmes in School: Young people’s perspectives and public health discourses

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med hälsofrämjande insatser för barn och unga under flera år. När jag påbörjade min forskning 2009 var det vanligt att skolor köpte in och började arbeta med manualbaserade program. Programmen marknadsfördes som evidensbaserade, att de skulle ge garanterad effekt och motverka psykisk ohälsa. Det saknades dock forskning som granskade programmens innehåll och vad de innebar i en skolkontext. Jag ville studera programmen utifrån vad de betyder för barn och unga i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två vanligt förekommande manualbaserade program som heter DISA och SET. Med hjälp av intervjuer och observationer har jag studerat hur barn och unga skapar mening kring programmen, använder sig av dem och vad de innebär i skolan. Jag har även studerat programmens teoretiska utgångspunkter och hur de marknadsförs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kan se att programmen inte är neutrala, de för med sig specifika praktiker, normer och värderingar in i skolan. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan. Eleverna får arbeta med fiktiva exempel och färdiga problembilder. Det skapar normer för hur de bör vara och agera utan att dessa normer grundas i de aktuella situationer och problem som barnen möter i den lokala skolkontexten. Programmen ger en förenklad bild av barns problem och skuldbelägger individen i stället för att synliggöra och jobba med sociala och strukturella faktorer som påverkar barnens välbefinnande i skolan.

– Min studie visar att programmen tränar barn och unga på att rikta blicken inåt. I DISA får flickor lära sig att söka efter negativa och irrationella tankar och försöka vända dessa till positiva tankar. Syftet är att de ska undvika att bli deprimerade. I SET får eleverna jobba med att hantera sin ilska, vilket antas motverka aggressivitet och förebygga att de utvecklar psykisk ohälsa. Problemet är att de får jobba med detta oavsett om de upplever problem med negativa tankar eller ilska.

– Dessutom får de jobba med detta frikopplat från de aktuella situationer och problem som de möter i skolan. Att ilska kan vara ett resultat av att till exempel bli utsatt för mobbning synliggörs inte. Samtliga elever som ingick i studien betonade betydelsen av sociala relationer för hur de mår och trivs i skolan. I studien kunde jag se hur programmens övningar och normer blev del av elevernas relationsarbete på ett sätt som gav oväntade konsekvenser. Exempelvis att de blev ett medel för att kategorisera och utesluta varandra från kamratgemenskapen.

Vad överraskade dig?

– Kontrasterna mellan den officiella bilden av programmen som skapas genom hur de marknadsförs till skolpersonal, föräldrar och barn, och den bilden jag fick av programmen då jag intervjuade eleverna, observerade praktiken och analyserade programmens innehåll. DISA marknadsförs som ett program som tar vara på den inre styrkan hos unga tjejer. Men när jag intervjuade flickorna som deltagit i programmet berättade de att de hela tiden får lära sig att de har dåligt självförtroende, negativa tankar och blir tillskrivna olika problem. SET marknadsförs som ett bra verktyg för att arbeta mot mobbning i skolan. Men mina resultat visar att programmet arbetar med fiktiva fall och missar att bemöta fall av mobbning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Personal i skolan som jobbar med att bemöta psykisk ohälsa och mobbning. Men även rektorer, skolhälsovården och folkhälsoplanerare som samordnar insatser och funderar på hur man ska göra för att motverka och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i skolan.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-12-15 14:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-01-21 13:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kunskap nyckel till samverkan

Förtroende och kunskap om varandras verksamhet är avgörande för en fungerande samverkan mellan professionella från skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar Catharina Widmark i sin avhandling.

Kroppsbaserad kurs hjälpte stressade unga kvinnor

Maria Strömbäcks avhandling visar att stressade unga kvinnor som söker sig till ungdomshälsan kan få hjälp av att delta i en kurs där de möter andra jämnåriga i samma situation och samtidigt får arbeta med olika typer av kroppsliga övningar.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser