2015-02-16 14:41  1512 Dela:

Värderingar viktiga i elevers lärprocesser

Jonas von Reybekiel Trostek har undersökt hur normer kommer till uttryck i lärprocesser. Han konstaterar att vi inte är programmerade för att söka sanningen, vi är snarare värderingsstyrda när det gäller lärande.

Jonas von Reybekiel Trostek
Jonas von Reybekiel Trostek

Född 1977
i Stockholm

Disputerade 2014-11-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Normativa aspekter av individers begreppsbildning. Hur gymnasieelever och studenter skapar och förhåller sig till idéer om genus och nation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bakgrunden finns i min egen undervisning. Jag tycker det var spännande med elever som vågade säga emot, som inte tyckte att det var självklart att allt som läraren säger är sant. Eleverna kom med andra vinklar och perspektiv, de delade inte mina intentioner om vad som skulle hända i klassrummet utan hade sina egna idéer.

– Då föddes idén att titta på hur värderingar kommer till uttryck i lärprocesser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är främst ett bidrag till forskningen om individers begreppsbildning och handlar om hur individer skapar sig en förståelse för vetenskapliga begrepp i den formella utbildningen.

– Tidigare teorier har kritiserats för att vara för kognitivt orienterade och att de förutsätter att lärande är en känslokall och rationell process. Jag vill i stället visa hur olika normer kommer till uttryck i lärprocessen. Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har studerat hur gymnasieelever och universitetsstudenter gör när de försöker skapa sig en uppfattning av vad genus och nation är. Jag valde att studera genus och nation eftersom det är ämnen som berör och som de är intresserade av att diskutera.

– Mina resultat visar att eleverna och studenterna förhåller sig till två huvudsakliga normsystem i sina resonemang: Det ena handlar om genus som något socialt konstruerat, det andra utgår från biologiska och psykologiska mekanismer där man tänker sig att genus handlar om nedärvda essenser som vi inte kan rubba på. Eleverna och studenterna lyckas på ett kreativt sätt kombinera de två systemen.

Vad överraskade dig?

– Hur fantastiskt kreativa både gymnasieeleverna och studenterna är i att kombinera normsystemen. Man kan tänka att det är två väsensskilda system men de kunde prata om nationen som en genuin känsla med något nedärvt mänskligt, samtidigt som de pratade om den konstruerade nationen – de lyckas få ihop det och det är intressant ur lärandesynpunkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst är avhandlingen ett bidrag till forskningen om begreppsbildning, där jag försöker visa att värderingar är involverade i det rent kognitiva. Men om jag hade läst avhandlingen när jag själv arbetade som lärare hade jag bättre kunnat förstå hur just emotioner och värderingar hänger ihop med det kognitiva, och bättre förstå vad som händer i min egen undervisning.

– Jag är övertygad om att lärare har sett detta i sin undervisning. Det här att någon börjar käfta emot, det kan man vända till något positivt och inte endast tänka att det är trots utan att det finns något som man kan ta tillvara som speglar elevernas lärprocesser. Se det som att det finns ett engagemang för något!

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-02-16 14:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Läraren har en viktig roll som vägledare”

Det är viktigt att lärare inte bara förmedlar kunskap, utan även ger praktisk övning i att bli en demokratisk medborgare. Det menar Sofia Sohl, som forskat om ungdomars samhällsengagemang.

Värderingar en del av lärandet

Lärande handlar inte bara om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap. Känslor och värderingar påverkar också lärandeprocessen, visar Linda Murstedts avhandling.

Studenterna efterfrågar undervisning om bevis

Kirsti Hemmi har studerat hur studenter möter bevis i den matematiska praktiken vid ett universitet. Hennes avhandling visar att över 80 % av nybörjarstudenterna i hennes studie ställer sig positiva till att lära sig mer om matematiska bevis. Samtidigt undviker de flesta matematikerna att ta upp bevis i undervisningen - bland annat för att de tror att studenterna inte är intresserade.

Olydnad är bra när elever lär sig matematik

Lil Engström har i sin avhandling "Möjligheter till lärande i matematik" studerat hur tre lärare arbetar med det dynamiska programmet Cabri Geometry i sin matematikundervisning. Hon säger att lärarens problemformuleringen är a och o - men också att man måste tillåta eleverna att vara olydiga och gå utanför gränserna i sitt lärande. Först då fortsätter de upptäcktsresan på egen hand.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.