Värderingar viktiga i elevers lärprocesser

Jonas von Reybekiel Trostek har undersökt hur normer kommer till uttryck i lärprocesser. Han konstaterar att vi inte är programmerade för att söka sanningen, vi är snarare värderingsstyrda när det gäller lärande.

Jonas von Reybekiel Trostek
Jonas von Reybekiel Trostek

Född 1977
i Stockholm

Disputerade 2014-11-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Normativa aspekter av individers begreppsbildning. Hur gymnasieelever och studenter skapar och förhåller sig till idéer om genus och nation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bakgrunden finns i min egen undervisning. Jag tycker det var spännande med elever som vågade säga emot, som inte tyckte att det var självklart att allt som läraren säger är sant. Eleverna kom med andra vinklar och perspektiv, de delade inte mina intentioner om vad som skulle hända i klassrummet utan hade sina egna idéer.

– Då föddes idén att titta på hur värderingar kommer till uttryck i lärprocesser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är främst ett bidrag till forskningen om individers begreppsbildning och handlar om hur individer skapar sig en förståelse för vetenskapliga begrepp i den formella utbildningen.

– Tidigare teorier har kritiserats för att vara för kognitivt orienterade och att de förutsätter att lärande är en känslokall och rationell process. Jag vill i stället visa hur olika normer kommer till uttryck i lärprocessen. Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har studerat hur gymnasieelever och universitetsstudenter gör när de försöker skapa sig en uppfattning av vad genus och nation är. Jag valde att studera genus och nation eftersom det är ämnen som berör och som de är intresserade av att diskutera.

– Mina resultat visar att eleverna och studenterna förhåller sig till två huvudsakliga normsystem i sina resonemang: Det ena handlar om genus som något socialt konstruerat, det andra utgår från biologiska och psykologiska mekanismer där man tänker sig att genus handlar om nedärvda essenser som vi inte kan rubba på. Eleverna och studenterna lyckas på ett kreativt sätt kombinera de två systemen.

Vad överraskade dig?

– Hur fantastiskt kreativa både gymnasieeleverna och studenterna är i att kombinera normsystemen. Man kan tänka att det är två väsensskilda system men de kunde prata om nationen som en genuin känsla med något nedärvt mänskligt, samtidigt som de pratade om den konstruerade nationen – de lyckas få ihop det och det är intressant ur lärandesynpunkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst är avhandlingen ett bidrag till forskningen om begreppsbildning, där jag försöker visa att värderingar är involverade i det rent kognitiva. Men om jag hade läst avhandlingen när jag själv arbetade som lärare hade jag bättre kunnat förstå hur just emotioner och värderingar hänger ihop med det kognitiva, och bättre förstå vad som händer i min egen undervisning.

– Jag är övertygad om att lärare har sett detta i sin undervisning. Det här att någon börjar käfta emot, det kan man vända till något positivt och inte endast tänka att det är trots utan att det finns något som man kan ta tillvara som speglar elevernas lärprocesser. Se det som att det finns ett engagemang för något!

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-02-16 14:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Läraren har en viktig roll som vägledare”

Det är viktigt att lärare inte bara förmedlar kunskap, utan även ger praktisk övning i att bli en demokratisk medborgare. Det menar Sofia Sohl, som forskat om ungdomars samhällsengagemang.

Värderingar en del av lärandet

Lärande handlar inte bara om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap. Känslor och värderingar påverkar också lärandeprocessen, visar Linda Murstedts avhandling.

Studenterna efterfrågar undervisning om bevis

Kirsti Hemmi har studerat hur studenter möter bevis i den matematiska praktiken vid ett universitet. Hennes avhandling visar att över 80 % av nybörjarstudenterna i hennes studie ställer sig positiva till att lära sig mer om matematiska bevis. Samtidigt undviker de flesta matematikerna att ta upp bevis i undervisningen - bland annat för att de tror att studenterna inte är intresserade.

Olydnad är bra när elever lär sig matematik

Lil Engström har i sin avhandling "Möjligheter till lärande i matematik" studerat hur tre lärare arbetar med det dynamiska programmet Cabri Geometry i sin matematikundervisning. Hon säger att lärarens problemformuleringen är a och o - men också att man måste tillåta eleverna att vara olydiga och gå utanför gränserna i sitt lärande. Först då fortsätter de upptäcktsresan på egen hand.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands,   visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser