Värderingar viktiga i elevers lärprocesser

Jonas von Reybekiel Trostek har undersökt hur normer kommer till uttryck i lärprocesser. Han konstaterar att vi inte är programmerade för att söka sanningen, vi är snarare värderingsstyrda när det gäller lärande.

Jonas von Reybekiel Trostek
Jonas von Reybekiel Trostek

Född 1977
i Stockholm

Disputerade 2014-11-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Normativa aspekter av individers begreppsbildning. Hur gymnasieelever och studenter skapar och förhåller sig till idéer om genus och nation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bakgrunden finns i min egen undervisning. Jag tycker det var spännande med elever som vågade säga emot, som inte tyckte att det var självklart att allt som läraren säger är sant. Eleverna kom med andra vinklar och perspektiv, de delade inte mina intentioner om vad som skulle hända i klassrummet utan hade sina egna idéer.

– Då föddes idén att titta på hur värderingar kommer till uttryck i lärprocesser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är främst ett bidrag till forskningen om individers begreppsbildning och handlar om hur individer skapar sig en förståelse för vetenskapliga begrepp i den formella utbildningen.

– Tidigare teorier har kritiserats för att vara för kognitivt orienterade och att de förutsätter att lärande är en känslokall och rationell process. Jag vill i stället visa hur olika normer kommer till uttryck i lärprocessen. Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har studerat hur gymnasieelever och universitetsstudenter gör när de försöker skapa sig en uppfattning av vad genus och nation är. Jag valde att studera genus och nation eftersom det är ämnen som berör och som de är intresserade av att diskutera.

– Mina resultat visar att eleverna och studenterna förhåller sig till två huvudsakliga normsystem i sina resonemang: Det ena handlar om genus som något socialt konstruerat, det andra utgår från biologiska och psykologiska mekanismer där man tänker sig att genus handlar om nedärvda essenser som vi inte kan rubba på. Eleverna och studenterna lyckas på ett kreativt sätt kombinera de två systemen.

Vad överraskade dig?

– Hur fantastiskt kreativa både gymnasieeleverna och studenterna är i att kombinera normsystemen. Man kan tänka att det är två väsensskilda system men de kunde prata om nationen som en genuin känsla med något nedärvt mänskligt, samtidigt som de pratade om den konstruerade nationen – de lyckas få ihop det och det är intressant ur lärandesynpunkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst är avhandlingen ett bidrag till forskningen om begreppsbildning, där jag försöker visa att värderingar är involverade i det rent kognitiva. Men om jag hade läst avhandlingen när jag själv arbetade som lärare hade jag bättre kunnat förstå hur just emotioner och värderingar hänger ihop med det kognitiva, och bättre förstå vad som händer i min egen undervisning.

– Jag är övertygad om att lärare har sett detta i sin undervisning. Det här att någon börjar käfta emot, det kan man vända till något positivt och inte endast tänka att det är trots utan att det finns något som man kan ta tillvara som speglar elevernas lärprocesser. Se det som att det finns ett engagemang för något!

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-02-16 14:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Läraren har en viktig roll som vägledare”

Det är viktigt att lärare inte bara förmedlar kunskap, utan även ger praktisk övning i att bli en demokratisk medborgare. Det menar Sofia Sohl, som forskat om ungdomars samhällsengagemang.

Värderingar en del av lärandet

Lärande handlar inte bara om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap. Känslor och värderingar påverkar också lärandeprocessen, visar Linda Murstedts avhandling.

Studenterna efterfrågar undervisning om bevis

Kirsti Hemmi har studerat hur studenter möter bevis i den matematiska praktiken vid ett universitet. Hennes avhandling visar att över 80 % av nybörjarstudenterna i hennes studie ställer sig positiva till att lära sig mer om matematiska bevis. Samtidigt undviker de flesta matematikerna att ta upp bevis i undervisningen - bland annat för att de tror att studenterna inte är intresserade.

Olydnad är bra när elever lär sig matematik

Lil Engström har i sin avhandling "Möjligheter till lärande i matematik" studerat hur tre lärare arbetar med det dynamiska programmet Cabri Geometry i sin matematikundervisning. Hon säger att lärarens problemformuleringen är a och o - men också att man måste tillåta eleverna att vara olydiga och gå utanför gränserna i sitt lärande. Först då fortsätter de upptäcktsresan på egen hand.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens dito. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.