Dela:

Värderingar viktiga i elevers lärprocesser

Jonas von Reybekiel Trostek har undersökt hur normer kommer till uttryck i lärprocesser. Han konstaterar att vi inte är programmerade för att söka sanningen, vi är snarare värderingsstyrda när det gäller lärande.

Jonas von Reybekiel Trostek
Jonas von Reybekiel Trostek

Född 1977
i Stockholm

Disputerade 2014-11-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Normativa aspekter av individers begreppsbildning. Hur gymnasieelever och studenter skapar och förhåller sig till idéer om genus och nation

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bakgrunden finns i min egen undervisning. Jag tycker det var spännande med elever som vågade säga emot, som inte tyckte att det var självklart att allt som läraren säger är sant. Eleverna kom med andra vinklar och perspektiv, de delade inte mina intentioner om vad som skulle hända i klassrummet utan hade sina egna idéer.

– Då föddes idén att titta på hur värderingar kommer till uttryck i lärprocesser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den är främst ett bidrag till forskningen om individers begreppsbildning och handlar om hur individer skapar sig en förståelse för vetenskapliga begrepp i den formella utbildningen.

– Tidigare teorier har kritiserats för att vara för kognitivt orienterade och att de förutsätter att lärande är en känslokall och rationell process. Jag vill i stället visa hur olika normer kommer till uttryck i lärprocessen. Vi är inte som robotar som är programmerade att söka sanningen – vi är värderingsstyrda även när det gäller lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har studerat hur gymnasieelever och universitetsstudenter gör när de försöker skapa sig en uppfattning av vad genus och nation är. Jag valde att studera genus och nation eftersom det är ämnen som berör och som de är intresserade av att diskutera.

– Mina resultat visar att eleverna och studenterna förhåller sig till två huvudsakliga normsystem i sina resonemang: Det ena handlar om genus som något socialt konstruerat, det andra utgår från biologiska och psykologiska mekanismer där man tänker sig att genus handlar om nedärvda essenser som vi inte kan rubba på. Eleverna och studenterna lyckas på ett kreativt sätt kombinera de två systemen.

Vad överraskade dig?

– Hur fantastiskt kreativa både gymnasieeleverna och studenterna är i att kombinera normsystemen. Man kan tänka att det är två väsensskilda system men de kunde prata om nationen som en genuin känsla med något nedärvt mänskligt, samtidigt som de pratade om den konstruerade nationen – de lyckas få ihop det och det är intressant ur lärandesynpunkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst är avhandlingen ett bidrag till forskningen om begreppsbildning, där jag försöker visa att värderingar är involverade i det rent kognitiva. Men om jag hade läst avhandlingen när jag själv arbetade som lärare hade jag bättre kunnat förstå hur just emotioner och värderingar hänger ihop med det kognitiva, och bättre förstå vad som händer i min egen undervisning.

– Jag är övertygad om att lärare har sett detta i sin undervisning. Det här att någon börjar käfta emot, det kan man vända till något positivt och inte endast tänka att det är trots utan att det finns något som man kan ta tillvara som speglar elevernas lärprocesser. Se det som att det finns ett engagemang för något!

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-02-16 14:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Läraren har en viktig roll som vägledare”

Det är viktigt att lärare inte bara förmedlar kunskap, utan även ger praktisk övning i att bli en demokratisk medborgare. Det menar Sofia Sohl, som forskat om ungdomars samhällsengagemang.

Värderingar en del av lärandet

Lärande handlar inte bara om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap. Känslor och värderingar påverkar också lärandeprocessen, visar Linda Murstedts avhandling.

Studenterna efterfrågar undervisning om bevis

Kirsti Hemmi har studerat hur studenter möter bevis i den matematiska praktiken vid ett universitet. Hennes avhandling visar att över 80 % av nybörjarstudenterna i hennes studie ställer sig positiva till att lära sig mer om matematiska bevis. Samtidigt undviker de flesta matematikerna att ta upp bevis i undervisningen - bland annat för att de tror att studenterna inte är intresserade.

Olydnad är bra när elever lär sig matematik

Lil Engström har i sin avhandling "Möjligheter till lärande i matematik" studerat hur tre lärare arbetar med det dynamiska programmet Cabri Geometry i sin matematikundervisning. Hon säger att lärarens problemformuleringen är a och o - men också att man måste tillåta eleverna att vara olydiga och gå utanför gränserna i sitt lärande. Först då fortsätter de upptäcktsresan på egen hand.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser