2016-09-20 08:34  1356 Dela:

Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Känslan av att skapa värde för andra är en snudd på oslagbar drivkraft för det egna lärandet. ”Elever lär sig både mer och bättre utifrån den tanken,” säger Martin Lackéus som menar att det handlar om en ny utbildningsfilosofi.

Martin Lackéus
Martin Lackéus

Född 1974
Bor i Göteborg

Disputerade 2016-06-13
vid Chalmers Tekniska Högskola


AVHANDLING
Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För att jag själv gick igenom en utbildningsupplevelse som förändrade mitt liv. Jag ville förstå vad som hände med mig och hur man kunde få fler att uppleva liknande saker. Jag ville helt enkelt försöka ”destillera fram den verksamma essensen” i den utbildning jag själv fick uppleva på Chalmers för 17 år sedan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi i forskargruppen har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap, vilket här menas med att skapa något nytt av värde för någon annan. Vi har betonat att entreprenörskap inte bara behöver handla om att skapa ekonomiskt värde för sig själv. I studien ingår cirka 2000 barn, unga och vuxna i tre länder och olika utbildningar, från förskola, skola till gymnasiet och högskola. Många har fått arbeta med frågan ”för vem och hur kan mina kunskaper vara till värde för någon annan i dag?” Dessa värden kunde handla om glädje, inflytande, delaktighet, behov men även ekonomiskt värde. Det sistnämnda var dock något vi la minst vikt vid. Eleverna fick fundera tillsammans, formulera sin idé och även realisera den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Roligast är att studien visar att elevernas motivation ökar väsentligt när de får jobba utifrån det här tankesättet. Dessutom leder det till fördjupade kunskaper och färdigheter.

– Att använda tanken om att skapa värde för någon annan som ett verktyg för det egna lärandet är också nytt. Vi har verkligen sökt med ljus och lykta efter utbildningspraktiker som bygger på värdeskapande utifrån vår värdemodell men inte hittat mer än några enstaka fall. Därför kan vi säga att det här nytt för de allra flesta lärmiljöer.

– Många av barnen, eleverna, studenterna och lärarna i studien vittnar om att när de väl börjat arbeta på det här sättet vill de inte göra på något annat sätt. Sammanfattningsvis visar resultaten att den här utbildningsfilosofin är ett sätt att få elever och studenter att lära sig mer på djupet men också att känna större engagemang, delaktighet och motivation i sin utbildning.

Vad överraskade dig?

– Att entreprenörskap som jag själv först tolkat som ett rätt smalt område kan vara så brett och relevant för all utbildning i hela världen och för alla åldrar. Tyvärr är det oerhört sällan som elever och studenter får använda sina kunskaper på ett sätt som kan vara värdefullt för någon annan än sig själva eller läraren under sin studietid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i hela världen. Alla som är elever och studenter idag eller kommer bli det i framtiden. Jag tänker att det här tankesättet är enkelt att använda om man som lärare utgår från kunskapsinnehållet: ”Detta ska vi lära oss den här terminen, hur kan den kunskapen användas för att skapa värde för någon annan idag?”.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 08:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”

Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom entreprenöriellt lärande. Men då krävs det stöd för att lärarna ska kunna fortsätta att utvecklas, menar Helena Sagar som forskat i ämnet.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.