Dela:

Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Känslan av att skapa värde för andra är en snudd på oslagbar drivkraft för det egna lärandet. ”Elever lär sig både mer och bättre utifrån den tanken,” säger Martin Lackéus som menar att det handlar om en ny utbildningsfilosofi.

Martin Lackéus
Martin Lackéus

Född 1974
Bor i Göteborg

Disputerade 2016-06-13
vid Chalmers Tekniska Högskola


AVHANDLING
Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För att jag själv gick igenom en utbildningsupplevelse som förändrade mitt liv. Jag ville förstå vad som hände med mig och hur man kunde få fler att uppleva liknande saker. Jag ville helt enkelt försöka ”destillera fram den verksamma essensen” i den utbildning jag själv fick uppleva på Chalmers för 17 år sedan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi i forskargruppen har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap, vilket här menas med att skapa något nytt av värde för någon annan. Vi har betonat att entreprenörskap inte bara behöver handla om att skapa ekonomiskt värde för sig själv. I studien ingår cirka 2000 barn, unga och vuxna i tre länder och olika utbildningar, från förskola, skola till gymnasiet och högskola. Många har fått arbeta med frågan ”för vem och hur kan mina kunskaper vara till värde för någon annan i dag?” Dessa värden kunde handla om glädje, inflytande, delaktighet, behov men även ekonomiskt värde. Det sistnämnda var dock något vi la minst vikt vid. Eleverna fick fundera tillsammans, formulera sin idé och även realisera den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Roligast är att studien visar att elevernas motivation ökar väsentligt när de får jobba utifrån det här tankesättet. Dessutom leder det till fördjupade kunskaper och färdigheter.

– Att använda tanken om att skapa värde för någon annan som ett verktyg för det egna lärandet är också nytt. Vi har verkligen sökt med ljus och lykta efter utbildningspraktiker som bygger på värdeskapande utifrån vår värdemodell men inte hittat mer än några enstaka fall. Därför kan vi säga att det här nytt för de allra flesta lärmiljöer.

– Många av barnen, eleverna, studenterna och lärarna i studien vittnar om att när de väl börjat arbeta på det här sättet vill de inte göra på något annat sätt. Sammanfattningsvis visar resultaten att den här utbildningsfilosofin är ett sätt att få elever och studenter att lära sig mer på djupet men också att känna större engagemang, delaktighet och motivation i sin utbildning.

Vad överraskade dig?

– Att entreprenörskap som jag själv först tolkat som ett rätt smalt område kan vara så brett och relevant för all utbildning i hela världen och för alla åldrar. Tyvärr är det oerhört sällan som elever och studenter får använda sina kunskaper på ett sätt som kan vara värdefullt för någon annan än sig själva eller läraren under sin studietid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i hela världen. Alla som är elever och studenter idag eller kommer bli det i framtiden. Jag tänker att det här tankesättet är enkelt att använda om man som lärare utgår från kunskapsinnehållet: ”Detta ska vi lära oss den här terminen, hur kan den kunskapen användas för att skapa värde för någon annan idag?”.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 08:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”

Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom entreprenöriellt lärande. Men då krävs det stöd för att lärarna ska kunna fortsätta att utvecklas, menar Helena Sagar som forskat i ämnet.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)