Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Känslan av att skapa värde för andra är en snudd på oslagbar drivkraft för det egna lärandet. ”Elever lär sig både mer och bättre utifrån den tanken,” säger Martin Lackéus som menar att det handlar om en ny utbildningsfilosofi.

Martin Lackéus
Martin Lackéus

Född 1974
Bor i Göteborg

Disputerade 2016-06-13
vid Chalmers Tekniska Högskola


AVHANDLING
Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För att jag själv gick igenom en utbildningsupplevelse som förändrade mitt liv. Jag ville förstå vad som hände med mig och hur man kunde få fler att uppleva liknande saker. Jag ville helt enkelt försöka ”destillera fram den verksamma essensen” i den utbildning jag själv fick uppleva på Chalmers för 17 år sedan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi i forskargruppen har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap, vilket här menas med att skapa något nytt av värde för någon annan. Vi har betonat att entreprenörskap inte bara behöver handla om att skapa ekonomiskt värde för sig själv. I studien ingår cirka 2000 barn, unga och vuxna i tre länder och olika utbildningar, från förskola, skola till gymnasiet och högskola. Många har fått arbeta med frågan ”för vem och hur kan mina kunskaper vara till värde för någon annan i dag?” Dessa värden kunde handla om glädje, inflytande, delaktighet, behov men även ekonomiskt värde. Det sistnämnda var dock något vi la minst vikt vid. Eleverna fick fundera tillsammans, formulera sin idé och även realisera den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Roligast är att studien visar att elevernas motivation ökar väsentligt när de får jobba utifrån det här tankesättet. Dessutom leder det till fördjupade kunskaper och färdigheter.

– Att använda tanken om att skapa värde för någon annan som ett verktyg för det egna lärandet är också nytt. Vi har verkligen sökt med ljus och lykta efter utbildningspraktiker som bygger på värdeskapande utifrån vår värdemodell men inte hittat mer än några enstaka fall. Därför kan vi säga att det här nytt för de allra flesta lärmiljöer.

– Många av barnen, eleverna, studenterna och lärarna i studien vittnar om att när de väl börjat arbeta på det här sättet vill de inte göra på något annat sätt. Sammanfattningsvis visar resultaten att den här utbildningsfilosofin är ett sätt att få elever och studenter att lära sig mer på djupet men också att känna större engagemang, delaktighet och motivation i sin utbildning.

Vad överraskade dig?

– Att entreprenörskap som jag själv först tolkat som ett rätt smalt område kan vara så brett och relevant för all utbildning i hela världen och för alla åldrar. Tyvärr är det oerhört sällan som elever och studenter får använda sina kunskaper på ett sätt som kan vara värdefullt för någon annan än sig själva eller läraren under sin studietid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i hela världen. Alla som är elever och studenter idag eller kommer bli det i framtiden. Jag tänker att det här tankesättet är enkelt att använda om man som lärare utgår från kunskapsinnehållet: ”Detta ska vi lära oss den här terminen, hur kan den kunskapen användas för att skapa värde för någon annan idag?”.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 08:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”

Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom entreprenöriellt lärande. Men då krävs det stöd för att lärarna ska kunna fortsätta att utvecklas, menar Helena Sagar som forskat i ämnet.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats