Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Känslan av att skapa värde för andra är en snudd på oslagbar drivkraft för det egna lärandet. ”Elever lär sig både mer och bättre utifrån den tanken,” säger Martin Lackéus som menar att det handlar om en ny utbildningsfilosofi.

Martin Lackéus
Martin Lackéus

Född 1974
Bor i Göteborg

Disputerade 2016-06-13
vid Chalmers Tekniska Högskola


AVHANDLING
Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För att jag själv gick igenom en utbildningsupplevelse som förändrade mitt liv. Jag ville förstå vad som hände med mig och hur man kunde få fler att uppleva liknande saker. Jag ville helt enkelt försöka ”destillera fram den verksamma essensen” i den utbildning jag själv fick uppleva på Chalmers för 17 år sedan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi i forskargruppen har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap, vilket här menas med att skapa något nytt av värde för någon annan. Vi har betonat att entreprenörskap inte bara behöver handla om att skapa ekonomiskt värde för sig själv. I studien ingår cirka 2000 barn, unga och vuxna i tre länder och olika utbildningar, från förskola, skola till gymnasiet och högskola. Många har fått arbeta med frågan ”för vem och hur kan mina kunskaper vara till värde för någon annan i dag?” Dessa värden kunde handla om glädje, inflytande, delaktighet, behov men även ekonomiskt värde. Det sistnämnda var dock något vi la minst vikt vid. Eleverna fick fundera tillsammans, formulera sin idé och även realisera den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Roligast är att studien visar att elevernas motivation ökar väsentligt när de får jobba utifrån det här tankesättet. Dessutom leder det till fördjupade kunskaper och färdigheter.

– Att använda tanken om att skapa värde för någon annan som ett verktyg för det egna lärandet är också nytt. Vi har verkligen sökt med ljus och lykta efter utbildningspraktiker som bygger på värdeskapande utifrån vår värdemodell men inte hittat mer än några enstaka fall. Därför kan vi säga att det här nytt för de allra flesta lärmiljöer.

– Många av barnen, eleverna, studenterna och lärarna i studien vittnar om att när de väl börjat arbeta på det här sättet vill de inte göra på något annat sätt. Sammanfattningsvis visar resultaten att den här utbildningsfilosofin är ett sätt att få elever och studenter att lära sig mer på djupet men också att känna större engagemang, delaktighet och motivation i sin utbildning.

Vad överraskade dig?

– Att entreprenörskap som jag själv först tolkat som ett rätt smalt område kan vara så brett och relevant för all utbildning i hela världen och för alla åldrar. Tyvärr är det oerhört sällan som elever och studenter får använda sina kunskaper på ett sätt som kan vara värdefullt för någon annan än sig själva eller läraren under sin studietid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i hela världen. Alla som är elever och studenter idag eller kommer bli det i framtiden. Jag tänker att det här tankesättet är enkelt att använda om man som lärare utgår från kunskapsinnehållet: ”Detta ska vi lära oss den här terminen, hur kan den kunskapen användas för att skapa värde för någon annan idag?”.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 08:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”

Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom entreprenöriellt lärande. Men då krävs det stöd för att lärarna ska kunna fortsätta att utvecklas, menar Helena Sagar som forskat i ämnet.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta  gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. Det visar Monica Egelström som forskat om skolämnets betydelse för elevers meningsskapande.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

Mot en skapande förskola

För en lyckad digitalisering i förskolan är det avgörande att pedagogerna är engagerade och låter barnen skapa. Då kan barnen ta sin kreativitet med sig hem och risken minskar att plattor blir till digitala barnvakter, menar didaktikforskaren Susanne Kjällander.

Stöttar lärare i dagliga konfliktsituationer

Hallå Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som tillsammans med Agneta Lundström vid Umeå universitet är aktuell med boken ”Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus”.

Pedro De Bruyckere: Det finns ett korn av sanning i varje lögn – Om “digitala infödingar”

Pedro de Bruyckere, utbildningsforskare och lärarutbildare från Gent, Belgien, tar sig an en av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning: den om Digitala infödingar.

How do we get middle school students excited about science? Make it hands-0n

The inquiry-based science curriculum at this middle school has students embracing a growth mindset, using technology purposefully and exploring their identities as scientists.