Värdeskapande för andra stark drivkraft för elevers lärande

Känslan av att skapa värde för andra är en snudd på oslagbar drivkraft för det egna lärandet. ”Elever lär sig både mer och bättre utifrån den tanken,” säger Martin Lackéus som menar att det handlar om en ny utbildningsfilosofi.

Martin Lackéus
Martin Lackéus

Född 1974
Bor i Göteborg

Disputerade 2016-06-13
vid Chalmers Tekniska Högskola


AVHANDLING
Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För att jag själv gick igenom en utbildningsupplevelse som förändrade mitt liv. Jag ville förstå vad som hände med mig och hur man kunde få fler att uppleva liknande saker. Jag ville helt enkelt försöka ”destillera fram den verksamma essensen” i den utbildning jag själv fick uppleva på Chalmers för 17 år sedan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi i forskargruppen har forskat fram en ny utbildningsfilosofi med teoretisk grund i entreprenörskap, vilket här menas med att skapa något nytt av värde för någon annan. Vi har betonat att entreprenörskap inte bara behöver handla om att skapa ekonomiskt värde för sig själv. I studien ingår cirka 2000 barn, unga och vuxna i tre länder och olika utbildningar, från förskola, skola till gymnasiet och högskola. Många har fått arbeta med frågan ”för vem och hur kan mina kunskaper vara till värde för någon annan i dag?” Dessa värden kunde handla om glädje, inflytande, delaktighet, behov men även ekonomiskt värde. Det sistnämnda var dock något vi la minst vikt vid. Eleverna fick fundera tillsammans, formulera sin idé och även realisera den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Roligast är att studien visar att elevernas motivation ökar väsentligt när de får jobba utifrån det här tankesättet. Dessutom leder det till fördjupade kunskaper och färdigheter.

– Att använda tanken om att skapa värde för någon annan som ett verktyg för det egna lärandet är också nytt. Vi har verkligen sökt med ljus och lykta efter utbildningspraktiker som bygger på värdeskapande utifrån vår värdemodell men inte hittat mer än några enstaka fall. Därför kan vi säga att det här nytt för de allra flesta lärmiljöer.

– Många av barnen, eleverna, studenterna och lärarna i studien vittnar om att när de väl börjat arbeta på det här sättet vill de inte göra på något annat sätt. Sammanfattningsvis visar resultaten att den här utbildningsfilosofin är ett sätt att få elever och studenter att lära sig mer på djupet men också att känna större engagemang, delaktighet och motivation i sin utbildning.

Vad överraskade dig?

– Att entreprenörskap som jag själv först tolkat som ett rätt smalt område kan vara så brett och relevant för all utbildning i hela världen och för alla åldrar. Tyvärr är det oerhört sällan som elever och studenter får använda sina kunskaper på ett sätt som kan vara värdefullt för någon annan än sig själva eller läraren under sin studietid.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i hela världen. Alla som är elever och studenter idag eller kommer bli det i framtiden. Jag tänker att det här tankesättet är enkelt att använda om man som lärare utgår från kunskapsinnehållet: ”Detta ska vi lära oss den här terminen, hur kan den kunskapen användas för att skapa värde för någon annan idag?”.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 08:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Finländska lärare saknar utrymme för ämnesöverskridande undervisning

Allt större elevgrupper och färre elevassistenter i den finländska skolan har lett till att utrymmet för ämnesöverskridande undervisning minskar. Det säger Janne Elo, som forskat om lärares syn på företagsamhet i finsk skola.

”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”

Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom entreprenöriellt lärande. Men då krävs det stöd för att lärarna ska kunna fortsätta att utvecklas, menar Helena Sagar som forskat i ämnet.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.

”Skolan har tappat fokus på det sociala klimatet”

Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, arbetar med att utveckla ett verktyg för att kartlägga hur eleverna mår i klassrummet.