Varför arbeta ämnesintegrerat?

Helena Persson

Född 1967
i Umeå

Disputerade
2011-12-02

vid Umeå universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av NO. I mitten av 90-talet arbetade jag på Komvux och fick en klass som skulle läsa in både A och B-kursen på en termin. Jag var tvungen att tänka i andra banor och gjorde ett ämnesintegrerat upplägg. Jag har under årens lopp mött kollegor som är både för och emot att arbeta ämnesintegrerat och på så sätt har frågan om vad det egentligen innebär att arbeta ämnesintegrerat vuxit fram.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på lärares intentioner och kunskapsfokus när de arbetar ämnesintegrerat i NO i årskurs 7-9. När jag intervjuade lärare som har arbetat ämnesintegrerat och de berättade hur de organiserar, och hur de tänker kring sin undervisning visade det sig att det såg väldigt olika ut.I avhandlingen har jag följt två lärare som arbetar ämnesintegrerat under ett arbetsområde i årskurs 9. Jag tittade på vad de hade för intentioner med undervisningen, hur det ser ut i handling, och var kunskapsbetoningen ligger. En viktig aspekt i min avhandling har varit elevernas syn på den ämnesintegrerade undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare ser olika på vad man vill uppnå med ett ämnesintegrerat arbetssätt, det finns ingen samsyn. Det uttalade syftet med den ämnesintegrerade undervisningen är att eleverna ska få en helhetssyn på det naturvetenskapliga innehållet och att de ska få tillämpa och vardagsanknyta sina kunskaper. Men det är inte endast för elevernas skull man undervisar ämnesintegrerat, det visade sig att det är ett stimulerande arbetssätt för lärare. I analysen såg jag att lärare kunde vardagsanknyta undervisningen oavsett om de arbetade ämnesintegrerat eller ämnesspecifikt. Kunskapsbetoningen i ämnesintegrerade sammanhang respektive i ämnesspecifika sammanhang betonas på olika sätt. I de ämnesintegrerade sammanhangen låg fokus på att värdera och analysera fakta och begreppskunskap i större utsträckning.

Vad överraskade dig?

– Det framkom att flickor och pojkar har olika uppfattning om ämnesintegrering. Båda grupperna tycker det är viktigt att få tillämpa och få en vardagsanknytning till sina kunskaper. Pojkarna ansåg däremot att arbetssättet kräver mer av dem, och de var rädda för att de skulle få mindre teoretiska kunskaper än i den ämnesspecifika undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns få svenska studier gjorda på området och jag hoppas att forskningen kan ha nytta av mina resultat. Men avhandlingen är viktig för lärare och skolledare eftersom den visar att det finns både inre drivkrafter och förmågor hos lärare och yttre drivkrafter som organisation och styrdokument som har betydelse för utfallet av undervisningen. Det är viktigt att man få en samsyn om man vill ha alla lärare med sig.

Sidan publicerades 2012-01-18 00:00 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2021-10-26 14:07 av Ebba Reinolf


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser