Varför väljer en lärare i fysik att undervisa som den gör?

Susanne Engström

Född 1962

Disputerade
2011-06-10

vid Mälardalens högskola

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa - gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Fysikämnet har intresserat mig, varför så många elever tycker att det är svårt och tråkigt när jag själv tycker att det innehåller så många fantastiska förklaringar av det vi ser i livet. Jag fokuserade på energiundervisning eftersom kunskaper om energi är så viktiga för vår mänskliga existens och att fysikkunskaper kan vara viktiga att relatera till en hållbar energiutveckling. Ju mer jag har undersökte energiundervisningen inom fysikämnet desto mer fascinerad blev jag av fysiklärarens val av ämnesinnehåll och arbetssätt. Jag övergick till att undersöka varför fysikläraren väljer att undervisa som han/hon gör.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om vad energiundervisningen inom första fysikkursen på gymnasiet tar upp, hur fysiklärare undervisar och varför. Alltså hur skolfysiken som undervisningspraktik ser ut. När jag studerat varför har jag använt mig av ett utbildningssociologiskt perspektiv genom att jag använt Pierre Bourdieus habitusbegrepp för att förklara de val som fysiklärare gör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att en fysiklärares sociala bakgrund, hans/hennes erfarenheter och värderingar har betydelse för hur han eller hon väljer att undervisa, i detta fall energi inom fysikämnet och att fysikämnet i skolan befinner sig i ett gränsland mellan politik och naturvetenskap när det gäller synsätt och vad som värderas högt, vad som ska tas upp och hur man bör göra det.
– Att det är viktigt att både verksamma lärare och lärarstudenter reflekterar över hur de ser på fysikämnet som sådant och varför de tar ställning som de gör samt hur deras syn och ställningstaganden påverkar undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Först och främst att så stor del av de undersökta fysiklärarna väljer att undervisa genom att strikt följa en lärobok, förklara basfakta och låta elever genomföra beräkningsuppgifter, utan att lyfta fram aktuella frågeställningar inom energi eller relatera till elevers egen verklighet. Men även att det i det habitusrekonstruktioner som jag gör kan se förklaringar till att olika lärartyper väljer att undervisa olika och att olikheterna kan förklaras av deras erfarenheter och livsbakgrund.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningar och lärarfortbildningar, där det är möjligt att lyfta fram olika skolämnens högt värderande ställningstaganden och hur dessa har vuxit fram samt där låta studenter och lärare reflektera över sina egna ställningstaganden i relation till allt detta.

Sidan publicerades 2011-08-15 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:17 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.