Varierad matteundervisning gynnar lärande

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig. Det konstaterar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

Margareta Engvall
Margareta Engvall

Född 1955
i Stockholm

Disputerade 2013-11-29
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Handlingar i matematikklassrummet. En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har många års erfarenhet som lågstadielärare och har alltid brunnit lite extra för just matematik. Det finns en utbredd och rätt onyanserad bild av att matematikundervisningen för det mesta innebär enskilt arbete. Jag ville undersöka hur det faktiskt ser ut i några klassrum under matematiklektionerna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det här är klassrumsforskning där jag under två terminer följt matteundervisningen i fem klasser med början årskurs två i fyra olika skolor. Genom att videofilma har jag studerat vad lärare och elever gör under lektionerna. Alla lektioner har haft samma innehåll, addition, subtraktioner med tiotalsövergång. Jag har intresserat mig för vilka metoder och verktyg som används i undervisningen, om eleverna jobbar enskilt, par eller i grupp. Om de redovisar, laborerar och hur lärare och elever använder språket i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har kunnat urskilja fyra olika typer av undervisningsverksamhet, vilka jag relaterat till kompetenser som finns beskrivna i kursplanen. Den första är procedurinriktad med fokus på att eleverna ska lära sig matematiska regler. I de här klassrummen trivdes ofta eleverna, det var tydligt vad som skulle göras och stämningen var god. I den mer begreppsmässigt inriktade undervisningen ligger fokus på att eleverna ska förstå innebörden av matematiken. Här får eleverna förklara och resonera kring ämnet. Den tredje typen är kommunikationsinriktad där mycket ansvar lämnades över till eleverna att kommunicera kring uppgifterna. I den fjärde undervisningsformen blandas alla dessa olika undervisningsmetoder. Ett tydligt resultat är att den sistnämnda typen skapar goda förutsättningar för elever att utveckla olika matematiska förmågor.

Vad överraskade dig?

– Att matematikundervisningen kan vara så olika i olika klassrum, trots att det kan verka ganska lika! Överraskande var också att den kommunikationsinriktade undervisningen blev procedurinriktad. Eftersom läraren inte kan vara helt förberedd på elevernas tankesätt är jag övertygad om att den kommunikationsinriktade undervisningen kräver oerhört inlyssnande och kunniga lärare för att ge goda resultat. Är inte läraren det tycks undervisningen bli mer procedurinriktad.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Forskare som intresserar sig för processer i matematikundervisningen förstås. Men framför allt lärare, många känner nog igen sig och jag hoppas att min studie väcker funderingar kring den egna undervisningen.

 

 

Sidan publicerades 2014-02-26 17:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 23:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.

Skolan där trygghet, trivsel och relationer står i fokus

Ekhamraskolan i Mariestad är en högstadieskola med spännande syn på extra anpassningar. Alla pedagoger ska ha en god relation till alla elever. Aktiva pedagoger skapar trygghet. Visionen är att extra anpassningar och särskilt stöd hör till det dagliga arbetet.