Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Växande antal utvärderingar av skolan

Publicerad:2019-06-05
Uppdaterad:2019-06-12
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Malin Benerdal

Född 1984
Bor i Vännäs

Disputerade 2019-04-13
vid Umeå universitet

 

Avhandling

Nationell utvärderingspolicy: utformning och förändring på grundskoleområdet 1988-2014

Utvärderingarna av skolan blir allt fler, och mer kontrollerande. Det konstaterar Malin Benerdal som i sin avhandling synliggjort hur utvärderingen av skolan förändrats.Varför blev du intresserad av ämnet? – För att jag tycker vi vet för lite om all den utvärdering och mätning som sker i samhället. Skolan brukar beskrivas som ett särskilt utsatt policyområde och vi behöver förstå vad det är som utvärderas och varför. Vad handlar avhandlingen om? – Om utvärdering på skolområdet och vad det är för värderingar som styr, hur utvärderingarna motiveras, vem som ska komma till tals och vad man frågar efter. I avhandlingen har jag analyserat utvärderingar och policydokument under två reformperioder, 1988 till 1994 och 2008 till 2014. Vilka är de viktigaste resultaten? – Viktigast är att jag tagit ett helhetsgrepp och synliggjort förändringarna och vad de inneburit. I slutet av 80-talet var till exempel syftet med utvärderingarna att stödja de reformer som gjordes, och de var ett viktigt verktyg vid kommunaliseringen av skolan. De skulle vara utvecklade för lärare och kommuner som skulle lära sig om sin verksamhet. – Den andra perioden handlade var syftet snarare att styra upp systemet. Utvärderingarna blev mer kontrollerande och det kom krav på att agera utifrån andras utvärderingar, till exempel de som görs av myndigheterna och OECD. Men den tydligaste förändringen är omfattningen. Den andra perioden är de många, många fler. Nya läggs till men det är få som tas bort. Vad överraskade dig? – Att utvärdering som idé var så outmanad. Forskningen pratar om bieffekter men ändå kör vi på i samma upparbetade spår. Under den första perioden fanns en medvetenhet om att det inte skulle bli kontrollerande och att det inte skulle vara betungande. Det är inte alls synligt under andra perioden och det finns ingen diskussion om helheten i några av de dokument jag har läst. Jag tänker att när vi nu pratar så mycket om tillitsbaserad styrning kanske vi bör fundera över på vilket sätt skolan ska utvärderas. Vem har nytta av dina resultat? – Alla som är intresserade av skolans styrning och utvärdering på olika sätt. Och även de som jobbar i skolan som vill förstå vad som hänt. Den kan också underlätta för dem som vågar lyfta de här frågorna och vill diskutera förändringen eftersom de får lite mer på fötterna. Annika Larsson Sjöberg

Relaterade länkar

IntervjuSkolreformerSkolpolitikMyndigheter
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som fördjupar din ämneskompetens som svensklärare. Delta på plats i Stockholm 29–30 januari eller på webbkonferensen 5 februari–5 mars. Missa inte att boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux
29–30 jan 2026

Tematiska projekt i fritidshemmet

I den här kursen som leds av Ann S. Pihlgren får du konkreta verktyg för att arbeta med tematiska projekt i fritidshemmet. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk F–6