2019-06-05 08:56  744 Dela:

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler, och mer kontrollerande. Det konstaterar Malin Benerdal som i sin avhandling synliggjort hur utvärderingen av skolan förändrats.

Malin Benerdal
Malin Benerdal

Född 1984
Bor i Vännäs

Disputerade 2019-04-13
vid Umeå universitet

 


AVHANDLING
Nationell utvärderingspolicy: utformning och förändring på grundskoleområdet 1988-2014

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För att jag tycker vi vet för lite om all den utvärdering och mätning som sker i samhället. Skolan brukar beskrivas som ett särskilt utsatt policyområde och vi behöver förstå vad det är som utvärderas och varför.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utvärdering på skolområdet och vad det är för värderingar som styr, hur utvärderingarna motiveras, vem som ska komma till tals och vad man frågar efter. I avhandlingen har jag analyserat utvärderingar och policydokument under två reformperioder, 1988 till 1994 och 2008 till 2014.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Viktigast är att jag tagit ett helhetsgrepp och synliggjort förändringarna och vad de inneburit. I slutet av 80-talet var till exempel syftet med utvärderingarna att stödja de reformer som gjordes, och de var ett viktigt verktyg vid kommunaliseringen av skolan. De skulle vara utvecklade för lärare och kommuner som skulle lära sig om sin verksamhet.

– Den andra perioden handlade var syftet snarare att styra upp systemet. Utvärderingarna blev mer kontrollerande och det kom krav på att agera utifrån andras utvärderingar, till exempel de som görs av myndigheterna och OECD. Men den tydligaste förändringen är omfattningen. Den andra perioden är de många, många fler. Nya läggs till men det är få som tas bort.

Vad överraskade dig?

– Att utvärdering som idé var så outmanad. Forskningen pratar om bieffekter men ändå kör vi på i samma upparbetade spår. Under den första perioden fanns en medvetenhet om att det inte skulle bli kontrollerande och att det inte skulle vara betungande. Det är inte alls synligt under andra perioden och det finns ingen diskussion om helheten i några av de dokument jag har läst. Jag tänker att när vi nu pratar så mycket om tillitsbaserad styrning kanske vi bör fundera över på vilket sätt skolan ska utvärderas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av skolans styrning och utvärdering på olika sätt. Och även de som jobbar i skolan som vill förstå vad som hänt. Den kan också underlätta för dem som vågar lyfta de här frågorna och vill diskutera förändringen eftersom de får lite mer på fötterna.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-06-05 08:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-12 10:39 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.