Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler, och mer kontrollerande. Det konstaterar Malin Benerdal som i sin avhandling synliggjort hur utvärderingen av skolan förändrats.

Malin Benerdal
Malin Benerdal

Född 1984
Bor i Vännäs

Disputerade 2019-04-13
vid Umeå universitet

 


AVHANDLING
Nationell utvärderingspolicy: utformning och förändring på grundskoleområdet 1988-2014

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För att jag tycker vi vet för lite om all den utvärdering och mätning som sker i samhället. Skolan brukar beskrivas som ett särskilt utsatt policyområde och vi behöver förstå vad det är som utvärderas och varför.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utvärdering på skolområdet och vad det är för värderingar som styr, hur utvärderingarna motiveras, vem som ska komma till tals och vad man frågar efter. I avhandlingen har jag analyserat utvärderingar och policydokument under två reformperioder, 1988 till 1994 och 2008 till 2014.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Viktigast är att jag tagit ett helhetsgrepp och synliggjort förändringarna och vad de inneburit. I slutet av 80-talet var till exempel syftet med utvärderingarna att stödja de reformer som gjordes, och de var ett viktigt verktyg vid kommunaliseringen av skolan. De skulle vara utvecklade för lärare och kommuner som skulle lära sig om sin verksamhet.

– Den andra perioden handlade var syftet snarare att styra upp systemet. Utvärderingarna blev mer kontrollerande och det kom krav på att agera utifrån andras utvärderingar, till exempel de som görs av myndigheterna och OECD. Men den tydligaste förändringen är omfattningen. Den andra perioden är de många, många fler. Nya läggs till men det är få som tas bort.

Vad överraskade dig?

– Att utvärdering som idé var så outmanad. Forskningen pratar om bieffekter men ändå kör vi på i samma upparbetade spår. Under den första perioden fanns en medvetenhet om att det inte skulle bli kontrollerande och att det inte skulle vara betungande. Det är inte alls synligt under andra perioden och det finns ingen diskussion om helheten i några av de dokument jag har läst. Jag tänker att när vi nu pratar så mycket om tillitsbaserad styrning kanske vi bör fundera över på vilket sätt skolan ska utvärderas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av skolans styrning och utvärdering på olika sätt. Och även de som jobbar i skolan som vill förstå vad som hänt. Den kan också underlätta för dem som vågar lyfta de här frågorna och vill diskutera förändringen eftersom de får lite mer på fötterna.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-06-05 08:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-12 10:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Modersmål i fokus, 24 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag för dig som är modersmålslärare! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a. hur hjärnan bearbetar modersmål och andraspråk, resultatet från den nya statliga utredningen om modersmål och studiehandling på modersmål samt exempel på vad i modersmålsundervisningen som kan bidra till att stärka elevens övergripande skolprestation. Missa inte en skräddarsydd dag för dig!

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)