Dela:

Vem styr över betygen?

Pär Widén

Född 1969
i Uppsala

Disputerade
2010-06-09

vid Linköpings universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
Bedömningsmakten - berättelser om stat, lärare och elev, 1960-1995

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var intresserad av ungdomsbegreppets omvandling i skolpolitiken, men det var för brett och jag avgränsade mig till maktaspekter i gymnasieskolans betygsättning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har analyserat debatten om gymnasieskolans betyg mellan 1960 95, med fokus på bedömning som en form av modern maktutövning. Materialet är riksdagstryck, remisser, riksdags- och samhällsdebatt och tidningen Skolvärlden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Berättelsen på 60-talet innebär att statmaktens förhållande till individen, läraren och eleven förändras. Dessutom förändras bedömningsteknikerna och idealen för en modern individ utifrån nya vetenskapliga kunskaper som legitimerar betyg. Fokus övergår från elevens yttre beteende och ordning, till att objektivt bedöma och dokumentera den inre intellektuella kapaciteten med ambitionen att demokratisera relationen lärare elev. Skolöverstyrelsen görs till en yttersta garant för detta, i kontrast till en alltför subjektiv lärarkår. På 90-talet skapas en ny berättelse om gymnasiets bedömning med större fokus på individen. Lärarna får ett starkare individuellt ansvar än tidigare.

Vad överraskade dig?

– I tidigare forskning har skeendet framställts som en renodlad demokratiseringsprocess. Visst syns demokratiska tendenser, men samtidigt omvandlas statens maktutövning gentemot lärarna och eleverna, och den regleras efter nya mönster.

Vem har nytta av dina resultat?

– De ger såväl lärare, skolledare och politiker ett historiskt perspektiv på betygsdiskussionen, och tydliggör att bedömning handlar om fler aspekter än om att vara för eller emot siffer- eller bokstavsbetyg.

Sidan publicerades 2010-06-21 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 09:50 av


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.