Dela:

Verksamheter har olika syn på kvalitetsarbete

Uppdraget med systematiskt kvalitetsarbete tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Det visar Karin Lager i sin avhandling om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med ämnet.

Karin Lager
Karin Lager

Född 1974
i Lidköping

Disputerade 2015-12-11
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som fritidspedagog och alltid varit intresserad av kvalitetsarbete, mål och utvärderingar av verksamheten. Ett uppdrag för Myndigheten för skolutveckling* där jag utvärderade kommuners kvalitetsarbete av skolan gav mig en djupare förståelse för vilken komplex process detta är.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur det nationella uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete genomförs i kommuner, förskolor och fritidshem. Jag har undersökt alla faser, från planering, genomförande till dokumentation och utvärdering. Fokus ligger på själva genomförandet, alltså hur kommun respektive förskolor och fritidshem gör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Målformuleringarna i läroplanerna med framför allt måluppfyllelse påverkar hur kommunen förväntar sig att förskolan ska dokumentera sitt kvalitetsarbete. På kommunnivå lägger man stor vikt vid att finna mallar och modeller för att mäta resultat i förskolan. Men den dokumentation förskolan gör är i regel mer en beskrivning av verksamhetens måluppfyllelse och saknar oftast just de konkreta och mätbara resultat på individnivå som ibland efterfrågas.

– Vad gäller fritidshemmen finns inte någon tydlig förväntning på hur dokumentationen ska se ut. Här utvecklas också många egna system och modeller för utvärdering med systematiskt kvalitetsarbetet. Arbetet med frågan tolkas, anpassas och omformuleras till praktikens specifika förutsättningar men också utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

– Tydligt är också förskolans respektive fritidshemmens olika synsätt. Kommuners arbete med förskolans systematiska kvalitetsarbete präglas av en mer individfokuserad skoldiskurs medan fritidshemmen har en tydlig inriktning mot arbete med barns sociala utveckling där lek, nya relationer och kollektiv verksamhet får mest plats.

Vad överraskade dig?

– Jag såg just inget av den så kallade skolifieringen av fritidshemmen som det diskuterats en hel del om. Jag hade förväntat mig mer att verksamheten innehöll exempelvis språkutveckling eller problemlösning som kan kopplas till matematik, men fann i stället en traditionell verksamhet med fokus på sociala relationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Min studie synliggör hur arbetet görs men också de förväntningar som finns på olika nivåer.

Susanne Sawander

Foto: Christian Werdinius

*Myndigheten för skolutveckling lades ner år 2008.

Sidan publicerades 2016-01-07 15:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-01-21 10:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Pedagogisk dokumentation möjliggör förändring i förskolan

Många blir lämnade ensamma med sitt utvecklingsarbete på förskolor. Cheferna behöver stötta pedagogerna genom att låta dem få läsa in sig på nya teorier och använda dem i sitt arbete, menar Ingela Elfström som forskat om pedagogisk dokumentation.

Lärarna var innovativa trots åtstramningar

Forskaren Lena Tyrén har undersökt ett skolutvecklingsprojekt och vad som händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet. ”Jag är intresserad av hur man kan använda IT som pedagogiskt verktyg med de yngsta barnen”, säger hon.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.