Dela:

Verksamheter har olika syn på kvalitetsarbete

Uppdraget med systematiskt kvalitetsarbete tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Det visar Karin Lager i sin avhandling om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med ämnet.

Karin Lager
Karin Lager

Född 1974
i Lidköping

Disputerade 2015-12-11
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som fritidspedagog och alltid varit intresserad av kvalitetsarbete, mål och utvärderingar av verksamheten. Ett uppdrag för Myndigheten för skolutveckling* där jag utvärderade kommuners kvalitetsarbete av skolan gav mig en djupare förståelse för vilken komplex process detta är.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur det nationella uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete genomförs i kommuner, förskolor och fritidshem. Jag har undersökt alla faser, från planering, genomförande till dokumentation och utvärdering. Fokus ligger på själva genomförandet, alltså hur kommun respektive förskolor och fritidshem gör.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Målformuleringarna i läroplanerna med framför allt måluppfyllelse påverkar hur kommunen förväntar sig att förskolan ska dokumentera sitt kvalitetsarbete. På kommunnivå lägger man stor vikt vid att finna mallar och modeller för att mäta resultat i förskolan. Men den dokumentation förskolan gör är i regel mer en beskrivning av verksamhetens måluppfyllelse och saknar oftast just de konkreta och mätbara resultat på individnivå som ibland efterfrågas.

– Vad gäller fritidshemmen finns inte någon tydlig förväntning på hur dokumentationen ska se ut. Här utvecklas också många egna system och modeller för utvärdering med systematiskt kvalitetsarbetet. Arbetet med frågan tolkas, anpassas och omformuleras till praktikens specifika förutsättningar men också utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

– Tydligt är också förskolans respektive fritidshemmens olika synsätt. Kommuners arbete med förskolans systematiska kvalitetsarbete präglas av en mer individfokuserad skoldiskurs medan fritidshemmen har en tydlig inriktning mot arbete med barns sociala utveckling där lek, nya relationer och kollektiv verksamhet får mest plats.

Vad överraskade dig?

– Jag såg just inget av den så kallade skolifieringen av fritidshemmen som det diskuterats en hel del om. Jag hade förväntat mig mer att verksamheten innehöll exempelvis språkutveckling eller problemlösning som kan kopplas till matematik, men fann i stället en traditionell verksamhet med fokus på sociala relationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Min studie synliggör hur arbetet görs men också de förväntningar som finns på olika nivåer.

Susanne Sawander

Foto: Christian Werdinius

*Myndigheten för skolutveckling lades ner år 2008.

Sidan publicerades 2016-01-07 15:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-01-21 10:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Pedagogisk dokumentation möjliggör förändring i förskolan

Många blir lämnade ensamma med sitt utvecklingsarbete på förskolor. Cheferna behöver stötta pedagogerna genom att låta dem få läsa in sig på nya teorier och använda dem i sitt arbete, menar Ingela Elfström som forskat om pedagogisk dokumentation.

Lärarna var innovativa trots åtstramningar

Forskaren Lena Tyrén har undersökt ett skolutvecklingsprojekt och vad som händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet. ”Jag är intresserad av hur man kan använda IT som pedagogiskt verktyg med de yngsta barnen”, säger hon.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer