”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Politiska konflikter i historieklassrummet avbryts ofta av läraren. Det visar Andreas Mårdh som undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält.

Andreas Mårdh
Andreas Mårdh

Född 1987
Bor i Örebro

Disputerade 2019-10-11
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden lärare i historia och samhällskunskap på gymnasiet och har alltid haft ett stort personligt intresse för de här frågorna. Inte minst de didaktiska problem som kan uppstå när historieämnet leder till politiska konflikter i klassrummet. Det kan vara svårt att hantera – ska man som lärare avbryta diskussionen eller ta tillfället i akt och låta elever möta varandra som meningsmotståndare?

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling där jag undersökt historieämnets politiska dimension på två områden: I den högerpopulistiska offentliga debatten samt i historieklassrummet på gymnasiets studieförberedande program. Avhandlingens förstnämnda del bygger på textanalyser av debattinlägg om skolans historieundervisning på ett högeralternativt nätforum. Här har jag fokuserat på kommentarer som handlar om historieundervisningens syften och vad ämnet anses bör innehålla.

– Studien från gymnasieskolan baseras på observationer och videoinspelningar från historieundervisning vid de studieförberedande programmen. Fokus här är det språkliga samspelet mellan lärare och elever och vad som sker när konflikter på grund av olika politiska tolkningar av historien uppstår i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När konflikter uppstår mellan elever sker de på ett särskilt sätt. En sida betonar likheter över tid medan den andra sidan belyser olikheter över tid. I den här polariseringen skapas också ett ”vi-och-dem”. Ett tydligt exempel är när en grupp i klassen formulerar ett samhällspolitiskt krav om jämställdhet genom att peka på historien och visa på likhet över tid: ”Kvinnor kämpade för samma jämställdhetsfrågor förr som de gör i dag.” Delar av klassen hävdar motsatsen: ”samhället är redan jämställt, det går inte att jämföra dåtid med nutid”. Mitt i konflikten står läraren, och i studien agerar de på samma sätt varje gång – de avpolitiserar frågan och stänger ned diskussionen. Oftast genom att klä frågan i akademiska och tekniska termer. I det här fallet ledde läraren in samtalet på hur och var personliga åsikter bäst läggs fram i en text.

– Den offentliga debatten styrs av samma princip kring ”vi-och-dem” med två åsiktsläger. Debattörerna på dessa nätforum ansåg sig representera ”folket” som stred mot ”etablissemanget”, det vill säga politiker, akademiker och beslutsfattare. Kraven som framfördes handlade ofta om ”rätten till en objektiv historieundervisning” fri från värderingar kring exempelvis genus.

– Det problematiska med krav om objektivitet är att man i kommentarsfälten förbiser att historieundervisningen ofrånkomligen innehåller ett mått av politisk och moralisk fostran, oavsett hur pass ”objektiv” man hävdar undervisningen vara. Undervisningen är aldrig ”oskyldig” eller objektiv eftersom den med nödvändighet inbegriper en rad val gällande till exempel dess innehåll och syften.

Vad överraskade dig?

– Att en historieidealistisk syn var starkt framträdande och allmänt accepterad i klassrumssamtalen. Historiska framsteg förklarades alltid med mänskliga idéer och förändrade attityder, och mer sällan med exempelvis ekonomi eller ekologi. Jag blev överraskad, särskilt då det så kallade ”framstegsnarrativet” är mer återhållsamt i dagens läroböcker.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den empiriska delen tror jag att både lärare och lärarstudenter kan ha använda för att spegla sin egen praktik om hur frågor om historieämnets politiska dimensioner kan hanteras i klassrummet. Avhandlingens metodologiska bidrag riktas främst till andra historiedidaktiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-13 13:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-30 11:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.