”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Politiska konflikter i historieklassrummet avbryts ofta av läraren. Det visar Andreas Mårdh som undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält.

Andreas Mårdh
Andreas Mårdh

Född 1987
Bor i Örebro

Disputerade 2019-10-11
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden lärare i historia och samhällskunskap på gymnasiet och har alltid haft ett stort personligt intresse för de här frågorna. Inte minst de didaktiska problem som kan uppstå när historieämnet leder till politiska konflikter i klassrummet. Det kan vara svårt att hantera – ska man som lärare avbryta diskussionen eller ta tillfället i akt och låta elever möta varandra som meningsmotståndare?

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling där jag undersökt historieämnets politiska dimension på två områden: I den högerpopulistiska offentliga debatten samt i historieklassrummet på gymnasiets studieförberedande program. Avhandlingens förstnämnda del bygger på textanalyser av debattinlägg om skolans historieundervisning på ett högeralternativt nätforum. Här har jag fokuserat på kommentarer som handlar om historieundervisningens syften och vad ämnet anses bör innehålla.

– Studien från gymnasieskolan baseras på observationer och videoinspelningar från historieundervisning vid de studieförberedande programmen. Fokus här är det språkliga samspelet mellan lärare och elever och vad som sker när konflikter på grund av olika politiska tolkningar av historien uppstår i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När konflikter uppstår mellan elever sker de på ett särskilt sätt. En sida betonar likheter över tid medan den andra sidan belyser olikheter över tid. I den här polariseringen skapas också ett ”vi-och-dem”. Ett tydligt exempel är när en grupp i klassen formulerar ett samhällspolitiskt krav om jämställdhet genom att peka på historien och visa på likhet över tid: ”Kvinnor kämpade för samma jämställdhetsfrågor förr som de gör i dag.” Delar av klassen hävdar motsatsen: ”samhället är redan jämställt, det går inte att jämföra dåtid med nutid”. Mitt i konflikten står läraren, och i studien agerar de på samma sätt varje gång – de avpolitiserar frågan och stänger ned diskussionen. Oftast genom att klä frågan i akademiska och tekniska termer. I det här fallet ledde läraren in samtalet på hur och var personliga åsikter bäst läggs fram i en text.

– Den offentliga debatten styrs av samma princip kring ”vi-och-dem” med två åsiktsläger. Debattörerna på dessa nätforum ansåg sig representera ”folket” som stred mot ”etablissemanget”, det vill säga politiker, akademiker och beslutsfattare. Kraven som framfördes handlade ofta om ”rätten till en objektiv historieundervisning” fri från värderingar kring exempelvis genus.

– Det problematiska med krav om objektivitet är att man i kommentarsfälten förbiser att historieundervisningen ofrånkomligen innehåller ett mått av politisk och moralisk fostran, oavsett hur pass ”objektiv” man hävdar undervisningen vara. Undervisningen är aldrig ”oskyldig” eller objektiv eftersom den med nödvändighet inbegriper en rad val gällande till exempel dess innehåll och syften.

Vad överraskade dig?

– Att en historieidealistisk syn var starkt framträdande och allmänt accepterad i klassrumssamtalen. Historiska framsteg förklarades alltid med mänskliga idéer och förändrade attityder, och mer sällan med exempelvis ekonomi eller ekologi. Jag blev överraskad, särskilt då det så kallade ”framstegsnarrativet” är mer återhållsamt i dagens läroböcker.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den empiriska delen tror jag att både lärare och lärarstudenter kan ha använda för att spegla sin egen praktik om hur frågor om historieämnets politiska dimensioner kan hanteras i klassrummet. Avhandlingens metodologiska bidrag riktas främst till andra historiedidaktiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-13 13:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-30 11:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.