”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Politiska konflikter i historieklassrummet avbryts ofta av läraren. Det visar Andreas Mårdh som undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält.

Andreas Mårdh
Andreas Mårdh

Född 1987
Bor i Örebro

Disputerade 2019-10-11
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden lärare i historia och samhällskunskap på gymnasiet och har alltid haft ett stort personligt intresse för de här frågorna. Inte minst de didaktiska problem som kan uppstå när historieämnet leder till politiska konflikter i klassrummet. Det kan vara svårt att hantera – ska man som lärare avbryta diskussionen eller ta tillfället i akt och låta elever möta varandra som meningsmotståndare?

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling där jag undersökt historieämnets politiska dimension på två områden: I den högerpopulistiska offentliga debatten samt i historieklassrummet på gymnasiets studieförberedande program. Avhandlingens förstnämnda del bygger på textanalyser av debattinlägg om skolans historieundervisning på ett högeralternativt nätforum. Här har jag fokuserat på kommentarer som handlar om historieundervisningens syften och vad ämnet anses bör innehålla.

– Studien från gymnasieskolan baseras på observationer och videoinspelningar från historieundervisning vid de studieförberedande programmen. Fokus här är det språkliga samspelet mellan lärare och elever och vad som sker när konflikter på grund av olika politiska tolkningar av historien uppstår i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När konflikter uppstår mellan elever sker de på ett särskilt sätt. En sida betonar likheter över tid medan den andra sidan belyser olikheter över tid. I den här polariseringen skapas också ett ”vi-och-dem”. Ett tydligt exempel är när en grupp i klassen formulerar ett samhällspolitiskt krav om jämställdhet genom att peka på historien och visa på likhet över tid: ”Kvinnor kämpade för samma jämställdhetsfrågor förr som de gör i dag.” Delar av klassen hävdar motsatsen: ”samhället är redan jämställt, det går inte att jämföra dåtid med nutid”. Mitt i konflikten står läraren, och i studien agerar de på samma sätt varje gång – de avpolitiserar frågan och stänger ned diskussionen. Oftast genom att klä frågan i akademiska och tekniska termer. I det här fallet ledde läraren in samtalet på hur och var personliga åsikter bäst läggs fram i en text.

– Den offentliga debatten styrs av samma princip kring ”vi-och-dem” med två åsiktsläger. Debattörerna på dessa nätforum ansåg sig representera ”folket” som stred mot ”etablissemanget”, det vill säga politiker, akademiker och beslutsfattare. Kraven som framfördes handlade ofta om ”rätten till en objektiv historieundervisning” fri från värderingar kring exempelvis genus.

– Det problematiska med krav om objektivitet är att man i kommentarsfälten förbiser att historieundervisningen ofrånkomligen innehåller ett mått av politisk och moralisk fostran, oavsett hur pass ”objektiv” man hävdar undervisningen vara. Undervisningen är aldrig ”oskyldig” eller objektiv eftersom den med nödvändighet inbegriper en rad val gällande till exempel dess innehåll och syften.

Vad överraskade dig?

– Att en historieidealistisk syn var starkt framträdande och allmänt accepterad i klassrumssamtalen. Historiska framsteg förklarades alltid med mänskliga idéer och förändrade attityder, och mer sällan med exempelvis ekonomi eller ekologi. Jag blev överraskad, särskilt då det så kallade ”framstegsnarrativet” är mer återhållsamt i dagens läroböcker.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den empiriska delen tror jag att både lärare och lärarstudenter kan ha använda för att spegla sin egen praktik om hur frågor om historieämnets politiska dimensioner kan hanteras i klassrummet. Avhandlingens metodologiska bidrag riktas främst till andra historiedidaktiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-13 13:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-30 11:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer