"Vi och dem"-tänkande dominerar kulturell fostran

Lotta Brantefors

Född 1952
i Skövde

Disputerade
2011-04-15

vid Uppsala universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid funderat och varit nyfiken på andra kulturer och på hur de här olika synsättenpå andra kulturer som man omges av har skapats.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur tänkandet om kulturella relationer har skapats över tid och hur kulturella relationerär skapade utifrån ett teoretiskt perspektiv. Jag har tittat på texter om skola och utbildning,dels teoretiska texter, men även statliga utbildningsdokument, som läroplaner, för att kommaåt hur det här tänkandet har växt fram i skola och utbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag visar på hur en andrafiering i skola och utbildning har kunnat växa fram. Trots olikarationalitet och synsätt över tid, och en ökad betoning på pluralism, så överskrids aldrig ett ”vi och dem”-tänkande. Det synsättet grundades tidigt, redan före grundskolestarten för drygt 50 årsedan. Inspirationen till det som som vuxit fram som minoriteternas undervisning, som vi idagkallar för mångfaldens undervisning, kommer från den samiska minoritetens skolgång.
– Det är en kraftig betoning på ömsesidiga relationer i diskussionen om skolan under 90- och00-talet och många dokument är explicit pluralistiska. Men vid en jämförelse framgår detatt skillnaderna endast ligger på ett ytligt plan och att förhållningssättet inte har förändratssärskilt mycket.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att synsättet på minoriteter och invandrare är väldigt positivt. Det finnsen starkt artig och schysst hållning till de människor som kommer till Sverige. Det byggerpå en tanke att vi har velat inlemma dem i det svenska samhället och det lyfts fram i enomfattning som är snudd på överdriven.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är en didaktisk studie och jag betraktar resultaten som ett didaktiskt verktyg för undervisningsplanering.

Sidan publicerades 2011-04-19 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:50 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer