"Vi och dem"-tänkande dominerar kulturell fostran

Lotta Brantefors

Född 1952
i Skövde

Disputerade
2011-04-15

vid Uppsala universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid funderat och varit nyfiken på andra kulturer och på hur de här olika synsättenpå andra kulturer som man omges av har skapats.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur tänkandet om kulturella relationer har skapats över tid och hur kulturella relationerär skapade utifrån ett teoretiskt perspektiv. Jag har tittat på texter om skola och utbildning,dels teoretiska texter, men även statliga utbildningsdokument, som läroplaner, för att kommaåt hur det här tänkandet har växt fram i skola och utbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag visar på hur en andrafiering i skola och utbildning har kunnat växa fram. Trots olikarationalitet och synsätt över tid, och en ökad betoning på pluralism, så överskrids aldrig ett ”vi och dem”-tänkande. Det synsättet grundades tidigt, redan före grundskolestarten för drygt 50 årsedan. Inspirationen till det som som vuxit fram som minoriteternas undervisning, som vi idagkallar för mångfaldens undervisning, kommer från den samiska minoritetens skolgång.
– Det är en kraftig betoning på ömsesidiga relationer i diskussionen om skolan under 90- och00-talet och många dokument är explicit pluralistiska. Men vid en jämförelse framgår detatt skillnaderna endast ligger på ett ytligt plan och att förhållningssättet inte har förändratssärskilt mycket.

Vad överraskade dig?

– Det överraskade mig att synsättet på minoriteter och invandrare är väldigt positivt. Det finnsen starkt artig och schysst hållning till de människor som kommer till Sverige. Det byggerpå en tanke att vi har velat inlemma dem i det svenska samhället och det lyfts fram i enomfattning som är snudd på överdriven.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är en didaktisk studie och jag betraktar resultaten som ett didaktiskt verktyg för undervisningsplanering.

Sidan publicerades 2011-04-19 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:50 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer