Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Genom att använda sig av videoanimationer när man introducerar kemi för förskolebarn kan man hjälpa barnen att föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler. Det visar Clara Vidal Carullas avhandling.

Clara Vidal Carulla
Clara Vidal Carulla

Född 1985
Bor i Kalmar

Disputerade 2020-09-11
vid Linnéuniversitetet

 


AVHANDLING
Children's emergent chemistry in the preschool

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag flyttade till Sverige från Spanien började jag jobba som förskollärare. Efter några år ville jag fortsätta inom förskolevärlden men från ett akademiskt håll. Jag läste ett masterprogram och fick sedan en tjänst som forskare på Linnéuniversitetet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om naturvetenskapsdidaktik. Vi ville undersöka hur förskollärare kan jobba med kemi i förskolan. Kemi är det som är minst utforskat i förskolan och det som förskollärare också har svårast att applicera i sin praktik, men metoden kan man applicera även på andra ämnen.

– Min handledare är kemist i grunden och har forskat om naturvetenskapsdidaktik med gymnasieelever. Hon upptäckte att det fanns brister på förskolenivå och ville samarbeta med någon som har erfarenhet av små barn. Vi arbetade tillsammans, hon som kemist och jag som förskollärare. I studien har vi designat kemiaktiviteter för förskolebarn och analyserat vad som händer när man introducerar kemi för barnen. Vi gjorde en videoetnografi där vi filmade alla tillfällen och analyserade filmerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnen som deltog i studien var tre år när vi startade och fem år när projektet var färdigt. Vi följde dem under två år och filmade alla tillfällen. Det viktigaste resultatet är att vi fick barnen att gå till en mikroskopisk nivå – den nivå som man inte kan se med hjälp av förstoringsglas eller bara ögat. Barnen kunde nå den här nivån när de fick någon form av erfarenhet av det, i vår studie fick barnen det genom videoanimationer. Vi visade dem videor som zoomade in vanliga objekt som exempelvis en fjäril eller ett löv. Animationerna gick in på mikroskopisk nivå och barnen kunde då se molekyler och atomer.

– Vi kan inte säga exakt vad barnen i forskningsprojektet kan om atomer, men de började sätta ord på det och blev medvetna om att det finns något pyttelitet överallt. De hade ingen tidigare erfarenhet av atomer och molekyler eftersom ingen har pratat med dem om det tidigare. De kände till virus och att det är viktigt att tvätta händerna för att inte blir sjuk. Men vi upptäckte att de har svårt att tänka på små saker som man inte kan se. Det viktigaste resultatet att videoanimationerna hjälpte dem med det. Det kan man generalisera till alla elever som pluggar kemi där det finns många abstrakta begrepp. När man har svårt att förstå begrepp hjälper det om man har en representation av det, exempelvis en videoanimation.

Vad överraskade dig?

– Att barnen kunde förklara saker tack vare atombegreppet. Det var väldigt många som ifrågasatte att vi skulle prata om atomer med så små barn. Men till slut efter två år började barnen ställa frågor kopplade till begreppet. Exempelvis om det gör ont när man dricker vatten, eftersom det finns vattenmolekyler i vattnet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att förskollärare kan få inspiration och vågar prova någonting som ligger utanför deras vanliga praktik. Vi har beskrivit aktiviteterna så de kan prova själva och se om det fungerar med barnen. Jag vill också lyfta fram att förskollärare måste få tid att planera för att kunna utforska nya saker och känna sig trygg att arbeta med barnen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-09-23 10:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-29 14:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer