2015-02-20 11:42  983 Dela:

Vikten av att tro på personer med rörelsehinder

Vad främjar och hämmar personer med rörelsehinder när det gäller karriärval? Det har Elisabet Söderberg tittat på i sin avhandling. Resultat visar att bemötandet är avgörande, och att överbeskyddande inställningar och låga förväntningar stjälper eleverna.

Elisabet Söderberg
Elisabet Söderberg

Född 1975
i Flen

Disputerade 2014-12-16
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen. Unga med rörelsehinder och deras handlingsutrymme

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv ett rörelsehinder och har under min uppväxt reflekterat över hur lite man pratar om den diskriminering som personer med rörelsehinder utsätts för. När jag som forskare skulle undersöka karriärval inför gymnasiet insåg jag att det inte fanns några undersökningar som tittade på hur hindren ser ut för personer med rörelsehinder när det gäller karriärval. Då bestämde jag mig för att undersöka det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som hämmar och främjar personer med rörelsehinder i deras karriärval. Jag har låtit tretton personer med rörelsehinder berätta fritt om deras uppväxt, utifrån temat karriärval. Personerna har varit från 18 till fyrtio år, en del har varit arbetslösa, en grupp har varit studerande och en tredje har arbetat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Faktorer som hämmar är sociala och materiella. Sociala kan vara överbeskyddande föräldrar, kamrater och lärare, exempelvis lärare som inte berättat för föräldrar och elever att eleven ligger efter i skolarbetet utan har sagt att det går bra och att eleven kämpar på, när betygen sedan kommer blir föräldrarna och eleven chockade. En annan faktor är att lärare och föräldrar har för låga förväntningarna, eleven har fått lättare uppgifter än sina klasskamrater. Mobbning, som ett återkommande tema i berättelserna, är en faktor som hämmar, eleven får låg självtillit och tror sig inte kunna klara exempelvis gymnasiet. Materiella faktorer är bland annat att lokaler inte är anpassade, vilket gör att eleven inte kan komma in i lektionssalen. Det skapar mycket stress eftersom eleven inte kan vara trygg med att hen kommer fram överallt.

– Faktorer som främjar karriärvalsprocessen är föräldrar och lärare som tillåtit barn/elev att prova och även få misslyckas, att tro på individens kraft. Att individen känner att hen själv får vara med och bestämma vad hen behöver hjälp med. Att ha ett mål var även mycket främjande. Alla mina respondenter hade ett mål och det var att få ett riktigt arbete, inte en omsorgskarriär som exempelvis Samhall.

Vad överraskade dig?

– Hur osynliga studie- och yrkesvägledare var i respondenternas berättelser. De flesta kom inte ihåg att de träffat någon eller så hade studie- och yrkesvägledaren inte gjort något större intryck.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare och studie-och yrkesvägledare. Det är viktigt att synliggöra vilka låga krav som generellt ställs på personer med rörelsehinder, de kan mycket mer än vad samhället tror att de kan. Hur viktigt det är att tro på att dessa personer kan, att som lärare och förälder pusha och stötta istället för att hålla tillbaka dessa personer.

Sidan publicerades 2015-02-20 11:42 av John Miller


Relaterat

Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Cecilia Nakeva von Mentzer har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat. Hennes avhandling visar att barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud.

Genusrelaterade skillnader i gymnasiesärskolan

Fler flickor än pojkar är negativt inställda till att vara elev i särskolan, eftersom särskolan upplevs som en stämpel. De genusrelaterade skillnaderna i gymnasiesärskolan överraskade forskaren Therése Mineur.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.