Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Viktigt att fråga på rätt sätt när det gäller självskadebeteende

Publicerad:2015-02-16
John Miller
Skribent:John Miller
Maria Zetterqvist
Maria Zetterqvist

Född 1970
i Gävle

Disputerade 2014-10-04
vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet

 

Avhandling

Non-suicidal self-injury in Swedish adolescents. Prevalence, characteristics, functions and associations with childhood adversities

Hur vanligt är det med självskadebeteenden bland ungdomar och vad fyller beteendet för funktion? Det har Maria Zetterqvist undersökt, och kommit fram till att hur man frågar är avgörande för att kunna fånga upp dessa ungdomar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar som psykolog inom barn och ungdomspsykiatrin och på slutet av 90-talet och i början på 2000-talet mötte jag många unga med självskadebeteenden. Då visste man inte så mycket om det och jag ville lära mig mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur utbrett självskadebeteenden är bland ungdomar. Det är den största undersökningen som är gjord i Sverige: 3 000 ungdomar i årskurs ett på gymnasiet har besvarat enkätfrågor som handlar om hur vanligt självskadebeteende är, vilken metod som används och vilken funktion det har.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Självskadebeteende är vanligt, visade resultaten. Men det spelade stor roll hur frågan ställdes: När eleverna fick svara på frågan om de har använt sig av självskadebeteenden svarade 17 procent ja. Men när vi gav exempel på självskadebeteenden, som att sudda sin hud, bränna huden, slå sig själv eller skära sig själv vid åtminstone ett tillfälle – så svarade var tredje ja. Det är viktigt att som exempelvis skolsköterska eller kurator vara ganska specifik i sina frågor till ungdomar för att kunna fånga upp de som har ett självskadebeteende.

– Undersökningen visar också att de som säger att de har självskadebeteenden även rapporterar om flera negativa upplevelse i livet.

– När det gäller vilken funktion beteendet har så var det vanligaste svaret att man reglerade känslor med det, exempelvis framkallade känslor om man kände tomhet, eller för att motverka ångest. En funktion var att straffa sig själv, och en annan funktion var social – att man använde beteendet för att påkalla uppmärksamhet för att få hjälp. Det är viktigt att veta vilken funktion självskadebeteendet har för att kunna ge ungdomarna rätt hjälp, hjälpa dem att hitta andra strategier.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad att självskadebeteenden var så vanligt bland ungdomar.

Vem har nytta av dina resultat?

– All personal som arbetar med elevvård och inom sjukvård.

Hanna Nolin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev