Viktigt att fråga på rätt sätt när det gäller självskadebeteende

Hur vanligt är det med självskadebeteenden bland ungdomar och vad fyller beteendet för funktion? Det har Maria Zetterqvist undersökt, och kommit fram till att hur man frågar är avgörande för att kunna fånga upp dessa ungdomar.

Maria Zetterqvist
Maria Zetterqvist

Född 1970
i Gävle

Disputerade 2014-10-04
vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet

 


AVHANDLING
Non-suicidal self-injury in Swedish adolescents. Prevalence, characteristics, functions and associations with childhood adversities

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar som psykolog inom barn och ungdomspsykiatrin och på slutet av 90-talet och i början på 2000-talet mötte jag många unga med självskadebeteenden. Då visste man inte så mycket om det och jag ville lära mig mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur utbrett självskadebeteenden är bland ungdomar. Det är den största undersökningen som är gjord i Sverige: 3 000 ungdomar i årskurs ett på gymnasiet har besvarat enkätfrågor som handlar om hur vanligt självskadebeteende är, vilken metod som används och vilken funktion det har.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Självskadebeteende är vanligt, visade resultaten. Men det spelade stor roll frågan ställdes: När eleverna fick svara på frågan om de har använt sig av självskadebeteenden svarade 17 procent ja. Men när vi gav exempel på självskadebeteenden, som att sudda sin hud, bränna huden, slå sig själv eller skära sig själv vid åtminstone ett tillfälle – så svarade var tredje ja. Det är viktigt att som exempelvis skolsköterska eller kurator vara ganska specifik i sina frågor till ungdomar för att kunna fånga upp de som har ett självskadebeteende.

– Undersökningen visar också att de som säger att de har självskadebeteenden även rapporterar om flera negativa upplevelse i livet.

– När det gäller vilken funktion beteendet har så var det vanligaste svaret att man reglerade känslor med det, exempelvis framkallade känslor om man kände tomhet, eller för att motverka ångest. En funktion var att straffa sig själv, och en annan funktion var social – att man använde beteendet för att påkalla uppmärksamhet för att få hjälp. Det är viktigt att veta vilken funktion självskadebeteendet har för att kunna ge ungdomarna rätt hjälp, hjälpa dem att hitta andra strategier.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad att självskadebeteenden var så vanligt bland ungdomar.

Vem har nytta av dina resultat?

– All personal som arbetar med elevvård och inom sjukvård.

Sidan publicerades 2015-02-16 16:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kroppsbaserad kurs hjälpte stressade unga kvinnor

Maria Strömbäcks avhandling visar att stressade unga kvinnor som söker sig till ungdomshälsan kan få hjälp av att delta i en kurs där de möter andra jämnåriga i samma situation och samtidigt får arbeta med olika typer av kroppsliga övningar.

Utbildning bidrar till psykiskt välmående

Annica Brännlunds avhandling visar att personer med högre utbildning lever ett hälsosammare liv och har ett starkare samhällsengagemang.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer