Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

För att lyckas kombinera studier med idrott krävs stöd från såväl föräldrar, skola och lärare. Men lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är idrottslärare i grunden och arbetar nu som lärarutbildare vid Åbo Akademi i Vasa. För- och nackdelar med så kallade dubbelkarriärer, idrott och studier, diskuteras en hel del inom skolvärlden. Intresset kommer också från att jag själv satsade på en idrottskarriär inom ishockey när jag gick i skolan. Men så småningom lade jag av med ishockeyn för att istället satsa på mina studier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur högstadieelever på idrottsprofilerade skolor anpassar sig till en dubbelkarriär genom att kombinera idrott och skolgång. Avhandlingen bygger på enkäter och intervjuer med elever, lärare och rektorer vid 16 idrottsprofilerade skolor i Finland.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att drygt hälften av eleverna hittar en god balans mellan idrott och studier. Centralt för elevernas välmående är lärarnas men också mammornas engagemang och stöd i både studier och idrotten. De här eleverna har också god förmåga att själva skapa struktur och rutiner för att få ihop studier och idrott, samt hitta tid och rum för återhämtning. Övriga elever, färre än hälften, uppgav att de hade otillräckligt med stöd för att klara av både studier och idrott. Den här elevgruppen har heller inte förmåga att på egen hand skapa rutiner och struktur i tillvaron. Resultaten visar att de dessa elever utvecklade symptom på utbrändhet. Intressant är att de här eleverna oftast drog ned sitt engagemang inom idrotten snarare än studierna.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att skolornas stödinsatser samt lärarnas, idrottskompisarnas, föräldrarnas och i synnerhet mammornas sociala stöd i kombination med personliga färdigheter, såsom självreglerings- och planeringsförmåga, är centrala för elevernas dubbelkarriär. I avhandlingen presenterar jag flera förslag kring åtgärder som kan stödja unga som vill kombinera idrott med studier. Exempelvis kan årlig screening för engagemang och utbrändhet i skola och idrott vara ett sätt att upptäcka tecken på missanpassning vid ett tidigt skede. Dessutom bör skolor överväga att lägga till undervisningsinnehåll som främjar idrottande elevers förmåga att planera och hantera sin dubbla karriär. För att särskilja sökande som har den högsta potentialen att upprätthålla en idrottares livsstil i framtiden, skulle det vara skäl att införa intervjuer tillsammans med fysiska lämplighetstest som en del av urvalsproven för idrottsklasser.

Vad överraskade dig?

– Intressant var att eleverna lyfte fram vikten av sina mammors stöd för att klara sina dubbelkarriärer. Tidigare forskning visar att pappor ofta är det viktigaste stödet i just idrottsaktiviteter. Här har mammor en lika betydelsefull roll.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att såväl föräldrar som lärare, tränare och andra aktiva inom ungdomsidrott kan ha det.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:44 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-09-20 15:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet

Välkommen på konferens om idrott och hälsa för låg- och mellanstadiet. Ta del av den senaste forskningen som rör idrottsundervisning och utvecklas i din yrkesroll. Möt och nätverka med kollegor och föreläsare från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser