Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

För att lyckas kombinera studier med idrott krävs stöd från såväl föräldrar, skola och lärare. Men lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Joni Kuokkanen

Född 1983
Bor i Vasa, Finland

Dipsuterade 2022-04-29
vid Åbo Akademi

 

AVHANDLING

Combining School and Sport in Finnish Lower Secondary School: The Interplay Among Engagement, Burnout and Experiences in Student Athletes’ Dual Career Adjustment.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är idrottslärare i grunden och arbetar nu som lärarutbildare vid Åbo Akademi i Vasa. För- och nackdelar med så kallade dubbelkarriärer, idrott och studier, diskuteras en hel del inom skolvärlden. Intresset kommer också från att jag själv satsade på en idrottskarriär inom ishockey när jag gick i skolan. Men så småningom lade jag av med ishockeyn för att istället satsa på mina studier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur högstadieelever på idrottsprofilerade skolor anpassar sig till en dubbelkarriär genom att kombinera idrott och skolgång. Avhandlingen bygger på enkäter och intervjuer med elever, lärare och rektorer vid 16 idrottsprofilerade skolor i Finland.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att drygt hälften av eleverna hittar en god balans mellan idrott och studier. Centralt för elevernas välmående är lärarnas men också mammornas engagemang och stöd i både studier och idrotten. De här eleverna har också god förmåga att själva skapa struktur och rutiner för att få ihop studier och idrott, samt hitta tid och rum för återhämtning. Övriga elever, färre än hälften, uppgav att de hade otillräckligt med stöd för att klara av både studier och idrott. Den här elevgruppen har heller inte förmåga att på egen hand skapa rutiner och struktur i tillvaron. Resultaten visar att de dessa elever utvecklade symptom på utbrändhet. Intressant är att de här eleverna oftast drog ned sitt engagemang inom idrotten snarare än studierna.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att skolornas stödinsatser samt lärarnas, idrottskompisarnas, föräldrarnas och i synnerhet mammornas sociala stöd i kombination med personliga färdigheter, såsom självreglerings- och planeringsförmåga, är centrala för elevernas dubbelkarriär. I avhandlingen presenterar jag flera förslag kring åtgärder som kan stödja unga som vill kombinera idrott med studier. Exempelvis kan årlig screening för engagemang och utbrändhet i skola och idrott vara ett sätt att upptäcka tecken på missanpassning vid ett tidigt skede. Dessutom bör skolor överväga att lägga till undervisningsinnehåll som främjar idrottande elevers förmåga att planera och hantera sin dubbla karriär. För att särskilja sökande som har den högsta potentialen att upprätthålla en idrottares livsstil i framtiden, skulle det vara skäl att införa intervjuer tillsammans med fysiska lämplighetstest som en del av urvalsproven för idrottsklasser.

Vad överraskade dig?

– Intressant var att eleverna lyfte fram vikten av sina mammors stöd för att klara sina dubbelkarriärer. Tidigare forskning visar att pappor ofta är det viktigaste stödet i just idrottsaktiviteter. Här har mammor en lika betydelsefull roll.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att såväl föräldrar som lärare, tränare och andra aktiva inom ungdomsidrott kan ha det.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:44 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-09-20 15:46 av Susanne Sawander