Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

De elever som hade problem med avkodning i årskurs 3 i Birgitta Herkners forskning, hade fortfarande problem med avkodning i årskurs 9. Hon konstaterar att elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigare och få stöd.

Birgitta Herkner
Birgitta Herkner

Bor i Kolmården
Född år 1951

Disputerade 2022-02-03
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Studier av läsrelaterade språkliga förmågor i förskola och läsutveckling i grundskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare under många år, även inom kriminalvården och på Komvux, så jag har erfarenhet från hela spannet. Jag har funderat väldigt mycket på varför man sätter in läs- och skrivinsatser så sent, om alls, för de som behöver det. De insatser som sätts in måste, efter att eleverna diagnostiserats, fokusera på det som de har problem med.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man tidigt kan identifiera elevers läsrelaterade och språkliga förmågor på bästa sätt. Jag har testat språkliga förmågor hos elever i årskurs 3 och sedan har jag följt upp de elever som inte klarade sin ordavkodning, men som klarade nationella provet i årskurs 3. De elever som inte klarade av ordavkodningen, ungefär tio procent av eleverna, var samtliga pojkar. Jag träffade dem igen i årskurs 9 och följde upp med nya tester.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ordavkodningen inte blir identifierad när eleverna går i årskurs 3, och att man sätter in insatser med specialundervisning för sent. Det nationella provet har inget ordavkodningstest, vilket jag är kritisk till. Man måste använda tester som visar hur ordavkodningen ser ut tidigt, eftersom det är ordavkodningen som påverkar hur det går för eleverna när det gäller läsning. Läsning är som vi vet A och O i skolan.

– När jag gjorde uppföljande tester på pojkarna i årskurs 9, visade det sig att de fortfarande hade exakt samma problem som i årskurs 3. Jag intervjuade pojkarna och deras föräldrar om hur de hade haft det i skolan under åren, och det visade sig att de inte hade fått särskilt mycket hjälp, och att den specialpedagogiska hjälp de fått hade satts in först på högstadiet.

– Jag tyckte det här var så intressant så jag bestämde mig för att titta på barns språkrelaterade förmågor på förskolan, när de är 4–6 år. Resultaten från studien visar att det inte fanns några skillnader mellan pojkar och flickor i de åldrarna. Det var intressant och väldigt förvånande, eftersom det pratas så otroligt mycket om de stora skillnader som finns mellan pojkar och flickor när det gäller språkliga förmågor. Ett annat resultat i den här studien är att barn som bor i socialt utsatta områden fick sämst resultat på testerna, vilket inte förvånade mig. Så där måste man tidigt sätta in de bästa resurserna med välutbildade förskollärare.

– Jag måste också säga att jag tror att många lärare testar elevernas ordavkodning, men fokus ligger på nationella provet eftersom det är de resultaten som redovisas, och det som rektor får reda på och i sin tur måste redovisa eftersom det ligger till grund för resurser. Det blir fel. Det blir svårt för framför allt oerfarna lärare att hävda sig gentemot föräldrar och rektorer om de ser att en elev inte har de kunskaper som krävs, om eleven har fått bra resultat på nationella provet.

– I Finland är man väldigt duktiga på att identifiera elever tidigt, och man ger specialundervisning till alla elever när de börjar i grundskolan, det gör vi inte i Sverige. Speciallärarna är väldigt viktiga och de gör ett jättebra jobb, men de måste bli fler.

Vad överraskade dig?

– Att man inte såg några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller språkliga förmågor på förskolan, det var intressant. Man kan ju fundera på varför glappet mellan pojkar och flickor bara blir större och större ju äldre de blir.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan, särskilt rektorer och beslutsfattare. Jag tror att många rektorer är medvetna om det här, men de är lite låsta eftersom de ofta har dåligt med resurser och måste redovisa resultat. Det handlar om att man måste lägga resurserna på rätt saker, och att man börjar med de små barnen.

Åsa Lasson

Foto: Rickard Kilström

Sidan publicerades 2022-03-24 16:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-08 13:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lässvårigheter på mellanstadiet finns kvar på högstadiet

Karin Stenlunds forskning visar att elever som har lässvårigheter i årskurs 4 ofta har det även i slutet av högstadiet. Därför behövs fortsatt läsundervisning under hela mellanstadiet och högstadiet, säger hon.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Svenska för låg- och mellanstadiet

Vill du ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg som utvecklar dig i din yrkesroll? Konferensen innehåller sju föreläsningar om bland annat formativ kartläggning av elevers läsfärdighet, assisterande teknik vid läs- och skrivundervisning, källkritik och cirkelmodellen. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september 2022.

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen på vårens fortbildning för dig som arbetar som specialpedagog eller speciallärare i grundskolan. Ta bl.a. del av fördjupande föreläsningar om matematikundervisning för elever med språkstörning och om stöd till de som är särskilt begåvade men även har har autism eller adhd. Välj att delta i Stockholm, Göteborg eller online!

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.