Hoppa till sidinnehåll
Dyslexi

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Publicerad:2022-03-24
Uppdaterad:2022-04-08
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Birgitta Herkner. Foto: Rickard Kilström
Birgitta Herkner. Foto: Rickard Kilström
Birgitta Herkner

Bor i Kolmården
Född år 1951

Disputerade 2022-02-03
vid Stockholms universitet

Avhandling

Studier av läsrelaterade språkliga förmågor i förskola och läsutveckling i grundskola

De elever som hade problem med avkodning i årskurs 3 i Birgitta Herkners forskning, hade fortfarande problem med avkodning i årskurs 9. Hon konstaterar att elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigare och få stöd.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare under många år, även inom kriminalvården och på Komvux, så jag har erfarenhet från hela spannet. Jag har funderat väldigt mycket på varför man sätter in läs- och skrivinsatser så sent, om alls, för de som behöver det. De insatser som sätts in måste, efter att eleverna diagnostiserats, fokusera på det som de har problem med.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man tidigt kan identifiera elevers läsrelaterade och språkliga förmågor på bästa sätt. Jag har testat språkliga förmågor hos elever i årskurs 3 och sedan har jag följt upp de elever som inte klarade sin ordavkodning, men som klarade nationella provet i årskurs 3. De elever som inte klarade av ordavkodningen, ungefär tio procent av eleverna, var samtliga pojkar. Jag träffade dem igen i årskurs 9 och följde upp med nya tester.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ordavkodningen inte blir identifierad när eleverna går i årskurs 3, och att man sätter in insatser med specialundervisning för sent. Det nationella provet har inget ordavkodningstest, vilket jag är kritisk till. Man måste använda tester som visar hur ordavkodningen ser ut tidigt, eftersom det är ordavkodningen som påverkar hur det går för eleverna när det gäller läsning. Läsning är som vi vet A och O i skolan.

– När jag gjorde uppföljande tester på pojkarna i årskurs 9, visade det sig att de fortfarande hade exakt samma problem som i årskurs 3. Jag intervjuade pojkarna och deras föräldrar om hur de hade haft det i skolan under åren, och det visade sig att de inte hade fått särskilt mycket hjälp, och att den specialpedagogiska hjälp de fått hade satts in först på högstadiet.

– Jag tyckte det här var så intressant så jag bestämde mig för att titta på barns språkrelaterade förmågor på förskolan, när de är 4–6 år. Resultaten från studien visar att det inte fanns några skillnader mellan pojkar och flickor i de åldrarna. Det var intressant och väldigt förvånande, eftersom det pratas så otroligt mycket om de stora skillnader som finns mellan pojkar och flickor när det gäller språkliga förmågor. Ett annat resultat i den här studien är att barn som bor i socialt utsatta områden fick sämst resultat på testerna, vilket inte förvånade mig. Så där måste man tidigt sätta in de bästa resurserna med välutbildade förskollärare.

– Jag måste också säga att jag tror att många lärare testar elevernas ordavkodning, men fokus ligger på nationella provet eftersom det är de resultaten som redovisas, och det som rektor får reda på och i sin tur måste redovisa eftersom det ligger till grund för resurser. Det blir fel. Det blir svårt för framför allt oerfarna lärare att hävda sig gentemot föräldrar och rektorer om de ser att en elev inte har de kunskaper som krävs, om eleven har fått bra resultat på nationella provet.

– I Finland är man väldigt duktiga på att identifiera elever tidigt, och man ger specialundervisning till alla elever när de börjar i grundskolan, det gör vi inte i Sverige. Speciallärarna är väldigt viktiga och de gör ett jättebra jobb, men de måste bli fler.

Vad överraskade dig?

– Att man inte såg några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller språkliga förmågor på förskolan, det var intressant. Man kan ju fundera på varför glappet mellan pojkar och flickor bara blir större och större ju äldre de blir.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan, särskilt rektorer och beslutsfattare. Jag tror att många rektorer är medvetna om det här, men de är lite låsta eftersom de ofta har dåligt med resurser och måste redovisa resultat. Det handlar om att man måste lägga resurserna på rätt saker, och att man börjar med de små barnen.

Åsa Lasson

Foto: Rickard Kilström

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev