Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

De elever som hade problem med avkodning i årskurs 3 i Birgitta Herkners forskning, hade fortfarande problem med avkodning i årskurs 9. Hon konstaterar att elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigare och få stöd.

Birgitta Herkner
Birgitta Herkner

Bor i Kolmården
Född år 1951

Disputerade 2022-02-03
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Studier av läsrelaterade språkliga förmågor i förskola och läsutveckling i grundskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare under många år, även inom kriminalvården och på Komvux, så jag har erfarenhet från hela spannet. Jag har funderat väldigt mycket på varför man sätter in läs- och skrivinsatser så sent, om alls, för de som behöver det. De insatser som sätts in måste, efter att eleverna diagnostiserats, fokusera på det som de har problem med.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man tidigt kan identifiera elevers läsrelaterade och språkliga förmågor på bästa sätt. Jag har testat språkliga förmågor hos elever i årskurs 3 och sedan har jag följt upp de elever som inte klarade sin ordavkodning, men som klarade nationella provet i årskurs 3. De elever som inte klarade av ordavkodningen, ungefär tio procent av eleverna, var samtliga pojkar. Jag träffade dem igen i årskurs 9 och följde upp med nya tester.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ordavkodningen inte blir identifierad när eleverna går i årskurs 3, och att man sätter in insatser med specialundervisning för sent. Det nationella provet har inget ordavkodningstest, vilket jag är kritisk till. Man måste använda tester som visar hur ordavkodningen ser ut tidigt, eftersom det är ordavkodningen som påverkar hur det går för eleverna när det gäller läsning. Läsning är som vi vet A och O i skolan.

– När jag gjorde uppföljande tester på pojkarna i årskurs 9, visade det sig att de fortfarande hade exakt samma problem som i årskurs 3. Jag intervjuade pojkarna och deras föräldrar om hur de hade haft det i skolan under åren, och det visade sig att de inte hade fått särskilt mycket hjälp, och att den specialpedagogiska hjälp de fått hade satts in först på högstadiet.

– Jag tyckte det här var så intressant så jag bestämde mig för att titta på barns språkrelaterade förmågor på förskolan, när de är 4–6 år. Resultaten från studien visar att det inte fanns några skillnader mellan pojkar och flickor i de åldrarna. Det var intressant och väldigt förvånande, eftersom det pratas så otroligt mycket om de stora skillnader som finns mellan pojkar och flickor när det gäller språkliga förmågor. Ett annat resultat i den här studien är att barn som bor i socialt utsatta områden fick sämst resultat på testerna, vilket inte förvånade mig. Så där måste man tidigt sätta in de bästa resurserna med välutbildade förskollärare.

– Jag måste också säga att jag tror att många lärare testar elevernas ordavkodning, men fokus ligger på nationella provet eftersom det är de resultaten som redovisas, och det som rektor får reda på och i sin tur måste redovisa eftersom det ligger till grund för resurser. Det blir fel. Det blir svårt för framför allt oerfarna lärare att hävda sig gentemot föräldrar och rektorer om de ser att en elev inte har de kunskaper som krävs, om eleven har fått bra resultat på nationella provet.

– I Finland är man väldigt duktiga på att identifiera elever tidigt, och man ger specialundervisning till alla elever när de börjar i grundskolan, det gör vi inte i Sverige. Speciallärarna är väldigt viktiga och de gör ett jättebra jobb, men de måste bli fler.

Vad överraskade dig?

– Att man inte såg några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller språkliga förmågor på förskolan, det var intressant. Man kan ju fundera på varför glappet mellan pojkar och flickor bara blir större och större ju äldre de blir.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan, särskilt rektorer och beslutsfattare. Jag tror att många rektorer är medvetna om det här, men de är lite låsta eftersom de ofta har dåligt med resurser och måste redovisa resultat. Det handlar om att man måste lägga resurserna på rätt saker, och att man börjar med de små barnen.

Åsa Lasson

Foto: Rickard Kilström

Sidan publicerades 2022-03-24 16:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-08 13:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lässvårigheter på mellanstadiet finns kvar på högstadiet

Karin Stenlunds forskning visar att elever som har lässvårigheter i årskurs 4 ofta har det även i slutet av högstadiet. Därför behövs fortsatt läsundervisning under hela mellanstadiet och högstadiet, säger hon.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.