Hoppa till sidinnehåll
Autismspektrumtillstånd (AST)

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Publicerad:2017-10-12
Uppdaterad:2017-11-29
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Nils Haglund

Född 1953
Bor i Lund

Disputerade 2017-09-08
vid Lunds universitet

Avhandling

Autism in Children; The importance of early detection and intervention

Barn med en lindrig form av autism upptäcks ofta först i skolåldern vilket medför stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglunds forskning visar hur viktigt det är att upptäcka de barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd både till föräldrar och skola.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i över 30 år med barn och unga med autism och utvecklingsstörning. Forskningen blev ett sätt att samla ihop mina erfarenheter. Det är också brist på forskning i Sverige inom området barn med autism kopplat till riskfaktorer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Målet har varit att belysa tre olika forskningsområden inom autismspektrum: att tydliggöra potentiella riskfaktorer för små barn med autism, hitta sätt att tidigt upptäcka barn med misstänkt autism inom barnhälsovården samt att utvärdera tidiga intensiva insatser för förskolebarn med autism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det inte finns något enskilt instrument som kan hitta barn med autism. Man måste göra en gedigen multiprofessionell bedömning med hjälp av läkare och psykologer.

– Jag vill också lyfta fram vikten av att hitta de här barnen tidigt. De barn med autism som också har en utvecklingsstörning är inte lika svåra att hitta. Det är barn med en medelsvår, eller lindrig, autism som vi behöver hitta tidigare. De upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Det är de barnen som hamnar i vanliga klasser i skolan och mår dåligt. Det är också en grupp som behöver mycket stöd i skolan, och där skolan är osäker på varför barnet beter sig på ett visst sätt. Vi behöver helst upptäcka de här barnen före skolstart – då kan vi ge riktlinjer och stöd både till föräldrar och till skolan.

– Ett avsnitt i avhandlingen handlar om att hitta riskfaktorer för små barn med autism. Vi vet att genetiken spelar stor roll men det finns också andra faktorer primärt kring förlossning, miljö och migration. Bland annat kunde jag se att det finns en överrepresentation av den svårare formen av autism i invandrargrupper, till skillnad från Aspergers syndrom som är en mer högfungerande form av autism. I den gruppen var det tvärtom fler barn med svenskfödda föräldrar. Det resultatet ledde till att vi misstänkte en underdiagnostisering av den högfungerande formen av autism i invandrargrupper. Det är ett stort trauma för många föräldrar från andra kulturer om man har ett barn med problem. Det finns också en bristande kunskap om funktionshinder som inte är motoriska. Vi utvecklade därför ett screening-instrument för att använda vid 2,5 års- kontrollen på BVC. Sedan genomförde vi en screening på drygt 2 500 barn på BVC i Malmö, där vi hoppades kunna hitta barn med autism. Men det visade sig inte vara så lätt att endast använda instrumentet. Vi kunde konstatera att det inte finns något enskilt bra instrument som kan särskilja de här barnen.

– Vi har även gjort en fjärde studie som egentligen är den viktigaste. Inom barn och ungdomshabiliteringen i region Skåne har vi ett program för små barn med autism i förskolan, med mångsidiga intensiva insatser. I det programmet träffas två personer från habiliteringen med barn, föräldrar och resurspersonal från förskolan varannan vecka under två års tid. Där arbetar man med olika övningar: kognitiva, språkliga, kommunikativa och kring social utveckling. Vi kan se att de barn som har fått ta del av programmet förbättras betydligt mer än jämförelsegruppen.

– Min studie visar också att det är en explosiv ökning av barn som diagnostiseras med autism nu jämfört med för tio till femton år sedan. Det är fler barn med lindriga former av autism som får diagnos.

Vad överraskade dig?

– Jag hade hoppats mer på vårt screening-instrument. Man vill helst kunna sätta ett instrument i handen på personalen och se vad som händer. Men så enkelt är det inte.

Vem har nytta av dina resultat

– Framför allt habiliteringen som har ansvar för insatser och interventioner för barn och unga med autism. Vi har kunnat påvisa att det är värt att göra insatser under förskoleperioden. Det är viktigt att vi påtalar för beslutsfattare att det är värt att satsa resurser. Men även barnhälsovården och barnpsykiatrin som har till uppgift att hitta och bedöma dessa barn tidig. Det är viktigt att barn och familjer får rätt stöd så tidigt som möjligt under uppväxten.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev