Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en lindrig form av autism upptäcks ofta först i skolåldern vilket medför stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglunds forskning visar hur viktigt det är att upptäcka de barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd både till föräldrar och skola.

Nils Haglund
Nils Haglund

Född 1953
Bor i Lund

Disputerade 2017-09-08
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Autism in Children; The importance of early detection and intervention

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i över 30 år med barn och unga med autism och utvecklingsstörning. Forskningen blev ett sätt att samla ihop mina erfarenheter. Det är också brist på forskning i Sverige inom området barn med autism kopplat till riskfaktorer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Målet har varit att belysa tre olika forskningsområden inom autismspektrum: att tydliggöra potentiella riskfaktorer för små barn med autism, hitta sätt att tidigt upptäcka barn med misstänkt autism inom barnhälsovården samt att utvärdera tidiga intensiva insatser för förskolebarn med autism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det inte finns något enskilt instrument som kan hitta barn med autism. Man måste göra en gedigen multiprofessionell bedömning med hjälp av läkare och psykologer.

– Jag vill också lyfta fram vikten av att hitta de här barnen tidigt. De barn med autism som också har en utvecklingsstörning är inte lika svåra att hitta. Det är barn med en medelsvår, eller lindrig, autism som vi behöver hitta tidigare. De upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Det är de barnen som hamnar i vanliga klasser i skolan och mår dåligt. Det är också en grupp som behöver mycket stöd i skolan, och där skolan är osäker på varför barnet beter sig på ett visst sätt. Vi behöver helst upptäcka de här barnen före skolstart – då kan vi ge riktlinjer och stöd både till föräldrar och till skolan.

– Ett avsnitt i avhandlingen handlar om att hitta riskfaktorer för små barn med autism. Vi vet att genetiken spelar stor roll men det finns också andra faktorer primärt kring förlossning, miljö och migration. Bland annat kunde jag se att det finns en överrepresentation av den svårare formen av autism i invandrargrupper, till skillnad från Aspergers syndrom som är en mer högfungerande form av autism. I den gruppen var det tvärtom fler barn med svenskfödda föräldrar. Det resultatet ledde till att vi misstänkte en underdiagnostisering av den högfungerande formen av autism i invandrargrupper. Det är ett stort trauma för många föräldrar från andra kulturer om man har ett barn med problem. Det finns också en bristande kunskap om funktionshinder som inte är motoriska. Vi utvecklade därför ett screening-instrument för att använda vid 2,5 års- kontrollen på BVC. Sedan genomförde vi en screening på drygt 2 500 barn på BVC i Malmö, där vi hoppades kunna hitta barn med autism. Men det visade sig inte vara så lätt att endast använda instrumentet. Vi kunde konstatera att det inte finns något enskilt bra instrument som kan särskilja de här barnen.

– Vi har även gjort en fjärde studie som egentligen är den viktigaste. Inom barn och ungdomshabiliteringen i region Skåne har vi ett program för små barn med autism i förskolan, med mångsidiga intensiva insatser. I det programmet träffas två personer från habiliteringen med barn, föräldrar och resurspersonal från förskolan varannan vecka under två års tid. Där arbetar man med olika övningar: kognitiva, språkliga, kommunikativa och kring social utveckling. Vi kan se att de barn som har fått ta del av programmet förbättras betydligt mer än jämförelsegruppen.

– Min studie visar också att det är en explosiv ökning av barn som diagnostiseras med autism nu jämfört med för tio till femton år sedan. Det är fler barn med lindriga former av autism som får diagnos.

Vad överraskade dig?

– Jag hade hoppats mer på vårt screening-instrument. Man vill helst kunna sätta ett instrument i handen på personalen och se vad som händer. Men så enkelt är det inte.

Vem har nytta av dina resultat

– Framför allt habiliteringen som har ansvar för insatser och interventioner för barn och unga med autism. Vi har kunnat påvisa att det är värt att göra insatser under förskoleperioden. Det är viktigt att vi påtalar för beslutsfattare att det är värt att satsa resurser. Men även barnhälsovården och barnpsykiatrin som har till uppgift att hitta och bedöma dessa barn tidig. Det är viktigt att barn och familjer får rätt stöd så tidigt som möjligt under uppväxten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-12 08:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-29 10:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dataspel tränar igenkänning av emotioner

Barn med adhd och autism blir bättre på att känna igen emotioner hos andra genom dataspelet ”Emotiplay”, visar Steve Berggrens avhandling. I spelet får barnen lyssna på röster, titta på filmer och liknande och försöka tolka andra människors känslor och uttryck.

Ny metod framgångsrik för små barn med autism

Birgitta Spjut Janson visar i sin forskning att en ny svensk metod där barn med autism stimuleras att få vuxna att imitera dem ger en förbättrad förmåga till gemensamt uppmärksamhetsfokus.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.