Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

Flerspråkiga elever som med hjälp av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål får använda alla sina språk i undervisningen har goda möjligheter att utveckla flerspråklig litteracitet. Det visar Anne Reath Warrens forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i engelska som andraspråk under många år. Under min lärarutbildning, och även i de klassrum som jag arbetade i efteråt, tillämpades ett didaktiskt tillvägagångssätt som utgick från att man nästan låtsades som om eleverna inte hade några andra språk än engelska. All undervisning var på engelska och inga andra språkliga resurser räknades. Jag tänkte att det skulle vara bättre om man kunde hitta metoder som gjorde att eleverna fick använda de språkliga resurser som de har tillgång till.

– När jag som modersmålslärare i engelska, i Sverige, första gången kom i kontakt med modersmålsundervisning tänkte jag på alla mina elever under åren som gått. Jag funderade på vad som har hänt med deras andra språk och hur de gjort för att underhålla det. När jag sedan blev mamma i Sverige ville jag mina barn skulle använda och utveckla båda sina språk i skolan. Så man kan säga att det är både professionella och personliga erfarenheter som fått igång mitt intresse för modersmålsämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt tre olika former av utbildning: modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i Sverige samt i Australien, som lär ut vietnamesiska. I Australien finns ingen modersmålsundervisning som organiseras genom skolan. Om man vill underhålla modersmål så är community language schools den mest vanliga formen utanför skolan. De organiseras av föräldrar eller volontärer och brukar vara på helger.

– Jag var intresserad av att se vilka möjligheter och utmaningar att utveckla flerspråkiga litteraciteter det fanns i de olika miljöerna. Vad det är som hjälper eller hindrar eleverna att lära sig att läsa, skriva och uttrycka sig på fler än ett språk. Jag har samlat in mycket data och tittat på lektioner och intervjuat elever, lärare och skolledare. I Australien har jag också pratat med föräldrar som varit drivande i skolorna. Jag har även pratat med skoladministratörer i bägge länder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag vill lyfta fram och understryka är att om det finns en möjlighet att få använda alla språk som man kan i undervisningen så ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Det är självklart egentligen – om man använder ett språk i undervisningssyfte så utvecklas det.

– Jag kunde se att det som kallas för transspråkande skedde i alla miljöer som jag besökte, särskilt i studiehandledningen på modersmål. Det visar hur barn och lärare använder sig av olika språk för att förstå ämnesmaterial på svenska. Teorierna kring transspråkande är fortfarande under utveckling, men i min studie framstod det som ett normaliserat sätt att kommunicera och lära sig.

– Ett annat intressant resultat är det som jag kallar för språkideologier eller attityder mot språk och flerspråkighet. Jag har kunnat se att på platser där man i policysammanhang är positiv till att utveckla litteracitet i flera språk, där ökar också möjligheterna för utveckling av litteracitet i dessa språk. Exempelvis skyddas modersmålsämnet och studiehandledning på modersmål av lagar i Sverige. Det är jätteviktigt och jag vill påpeka att den utbredda tillgången till modersmål och studiehandledning är världsunik. Men det finns inte tillräckligt många studiehandledare i dagsläget och det finns många implementeringsproblem med modersmålsämnet. De här problemen representerar utmaningar för utvecklingen av flerspråkig litteracitet i Sverige.

– Jag har inte gjort någon jämförelse mellan Australien och Sverige – länderna är så olika. Men jag har tittat både på möjligheter och på utmaningar i båda länderna. I den vietnamesiska skolan som jag besökte i Australien använde lärare och elever både engelska och vietnamesiska tillsammans. Där fanns goda möjligheter att utveckla båda språken. Det blev också tydligt att det inte finns någon positiv attityd i andra sammanhang i Australien för att använda och utveckla andra språk än engelska. Flerspråkiga elever i Australien har begränsade möjligheter att använda den vietnamesiska de kan i den vanliga skolan och då begränsas deras möjligheter att utvecklas i alla språk som de talar. Fokus i undervisningen läggs helt och hållet på majoritetsspråket engelska.

Vad överraskade dig?

– Två saker – i början av projektet blev jag förvånad över att eleverna ibland hade svårt att identifiera vilket språk som är deras modersmål. De elever som jag har pratat med har med sig kunskaper i fler än ett språk och de använder dessa språk i olika sammanhang dagligen, så språken flyter in i varandra.

– Det var också något överraskande att se hur pass dedikerade modersmålslärare är i sitt ämne. Det är verkligen inget drömjobb, de har svåra arbetsvillkor både i Sverige och i Australien. I Australien jobbar de gratis och i Sverige går de runt från skola till skola, oftast efter att skoldagen är slut. Jag blev både ödmjuk och inspirerad av det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Om skolledare och skolmyndigheter tar del av resultaten mer i detalj så kanske det kan leda till en förbättring av organisationen kring modersmålsämnet och studiehandledningen på modersmål. Då blir det till nytta för flerspråkiga elever och modersmålslärare. Men jag tycker också att det är viktigt att alla lärare blir medvetna om transspråkandets möjligheter. Länge har det ansetts fult att blanda språk, det har även ansetts fel att använda flera språk än svenska i ämnesundervisningen i Sverige. Men vi behöver lära oss mer om fenomenet transspråkande. Om vi vågar testa det i större utsträckning är förhoppningen att det kan gagna kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen för flerspråkiga elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-02 10:54 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2017-11-20 15:41 av Hedda Lovén


Relaterat

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Flerspråkiga barn lär av varandra

Finlandssvenska barn är bra på hantera sina två språk. Det visar Fredrik Rusk som forskat om flerspråkiga barns lärande som en social handling.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats