Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

Flerspråkiga elever som med hjälp av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål får använda alla sina språk i undervisningen har goda möjligheter att utveckla flerspråklig litteracitet. Det visar Anne Reath Warrens forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i engelska som andraspråk under många år. Under min lärarutbildning, och även i de klassrum som jag arbetade i efteråt, tillämpades ett didaktiskt tillvägagångssätt som utgick från att man nästan låtsades som om eleverna inte hade några andra språk än engelska. All undervisning var på engelska och inga andra språkliga resurser räknades. Jag tänkte att det skulle vara bättre om man kunde hitta metoder som gjorde att eleverna fick använda de språkliga resurser som de har tillgång till.

– När jag som modersmålslärare i engelska, i Sverige, första gången kom i kontakt med modersmålsundervisning tänkte jag på alla mina elever under åren som gått. Jag funderade på vad som har hänt med deras andra språk och hur de gjort för att underhålla det. När jag sedan blev mamma i Sverige ville jag mina barn skulle använda och utveckla båda sina språk i skolan. Så man kan säga att det är både professionella och personliga erfarenheter som fått igång mitt intresse för modersmålsämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt tre olika former av utbildning: modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i Sverige samt i Australien, som lär ut vietnamesiska. I Australien finns ingen modersmålsundervisning som organiseras genom skolan. Om man vill underhålla modersmål så är community language schools den mest vanliga formen utanför skolan. De organiseras av föräldrar eller volontärer och brukar vara på helger.

– Jag var intresserad av att se vilka möjligheter och utmaningar att utveckla flerspråkiga litteraciteter det fanns i de olika miljöerna. Vad det är som hjälper eller hindrar eleverna att lära sig att läsa, skriva och uttrycka sig på fler än ett språk. Jag har samlat in mycket data och tittat på lektioner och intervjuat elever, lärare och skolledare. I Australien har jag också pratat med föräldrar som varit drivande i skolorna. Jag har även pratat med skoladministratörer i bägge länder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag vill lyfta fram och understryka är att om det finns en möjlighet att få använda alla språk som man kan i undervisningen så ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Det är självklart egentligen – om man använder ett språk i undervisningssyfte så utvecklas det.

– Jag kunde se att det som kallas för transspråkande skedde i alla miljöer som jag besökte, särskilt i studiehandledningen på modersmål. Det visar hur barn och lärare använder sig av olika språk för att förstå ämnesmaterial på svenska. Teorierna kring transspråkande är fortfarande under utveckling, men i min studie framstod det som ett normaliserat sätt att kommunicera och lära sig.

– Ett annat intressant resultat är det som jag kallar för språkideologier eller attityder mot språk och flerspråkighet. Jag har kunnat se att på platser där man i policysammanhang är positiv till att utveckla litteracitet i flera språk, där ökar också möjligheterna för utveckling av litteracitet i dessa språk. Exempelvis skyddas modersmålsämnet och studiehandledning på modersmål av lagar i Sverige. Det är jätteviktigt och jag vill påpeka att den utbredda tillgången till modersmål och studiehandledning är världsunik. Men det finns inte tillräckligt många studiehandledare i dagsläget och det finns många implementeringsproblem med modersmålsämnet. De här problemen representerar utmaningar för utvecklingen av flerspråkig litteracitet i Sverige.

– Jag har inte gjort någon jämförelse mellan Australien och Sverige – länderna är så olika. Men jag har tittat både på möjligheter och på utmaningar i båda länderna. I den vietnamesiska skolan som jag besökte i Australien använde lärare och elever både engelska och vietnamesiska tillsammans. Där fanns goda möjligheter att utveckla båda språken. Det blev också tydligt att det inte finns någon positiv attityd i andra sammanhang i Australien för att använda och utveckla andra språk än engelska. Flerspråkiga elever i Australien har begränsade möjligheter att använda den vietnamesiska de kan i den vanliga skolan och då begränsas deras möjligheter att utvecklas i alla språk som de talar. Fokus i undervisningen läggs helt och hållet på majoritetsspråket engelska.

Vad överraskade dig?

– Två saker – i början av projektet blev jag förvånad över att eleverna ibland hade svårt att identifiera vilket språk som är deras modersmål. De elever som jag har pratat med har med sig kunskaper i fler än ett språk och de använder dessa språk i olika sammanhang dagligen, så språken flyter in i varandra.

– Det var också något överraskande att se hur pass dedikerade modersmålslärare är i sitt ämne. Det är verkligen inget drömjobb, de har svåra arbetsvillkor både i Sverige och i Australien. I Australien jobbar de gratis och i Sverige går de runt från skola till skola, oftast efter att skoldagen är slut. Jag blev både ödmjuk och inspirerad av det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Om skolledare och skolmyndigheter tar del av resultaten mer i detalj så kanske det kan leda till en förbättring av organisationen kring modersmålsämnet och studiehandledningen på modersmål. Då blir det till nytta för flerspråkiga elever och modersmålslärare. Men jag tycker också att det är viktigt att alla lärare blir medvetna om transspråkandets möjligheter. Länge har det ansetts fult att blanda språk, det har även ansetts fel att använda flera språk än svenska i ämnesundervisningen i Sverige. Men vi behöver lära oss mer om fenomenet transspråkande. Om vi vågar testa det i större utsträckning är förhoppningen att det kan gagna kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen för flerspråkiga elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-02 10:54 av
Sidan uppdaterades 2017-11-20 15:41 av


Relaterat

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Flerspråkiga barn lär av varandra

Finlandssvenska barn är bra på hantera sina två språk. Det visar Fredrik Rusk som forskat om flerspråkiga barns lärande som en social handling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser