Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

Flerspråkiga elever som med hjälp av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål får använda alla sina språk i undervisningen har goda möjligheter att utveckla flerspråklig litteracitet. Det visar Anne Reath Warrens forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i engelska som andraspråk under många år. Under min lärarutbildning, och även i de klassrum som jag arbetade i efteråt, tillämpades ett didaktiskt tillvägagångssätt som utgick från att man nästan låtsades som om eleverna inte hade några andra språk än engelska. All undervisning var på engelska och inga andra språkliga resurser räknades. Jag tänkte att det skulle vara bättre om man kunde hitta metoder som gjorde att eleverna fick använda de språkliga resurser som de har tillgång till.

– När jag som modersmålslärare i engelska, i Sverige, första gången kom i kontakt med modersmålsundervisning tänkte jag på alla mina elever under åren som gått. Jag funderade på vad som har hänt med deras andra språk och hur de gjort för att underhålla det. När jag sedan blev mamma i Sverige ville jag mina barn skulle använda och utveckla båda sina språk i skolan. Så man kan säga att det är både professionella och personliga erfarenheter som fått igång mitt intresse för modersmålsämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt tre olika former av utbildning: modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i Sverige samt i Australien, som lär ut vietnamesiska. I Australien finns ingen modersmålsundervisning som organiseras genom skolan. Om man vill underhålla modersmål så är community language schools den mest vanliga formen utanför skolan. De organiseras av föräldrar eller volontärer och brukar vara på helger.

– Jag var intresserad av att se vilka möjligheter och utmaningar att utveckla flerspråkiga litteraciteter det fanns i de olika miljöerna. Vad det är som hjälper eller hindrar eleverna att lära sig att läsa, skriva och uttrycka sig på fler än ett språk. Jag har samlat in mycket data och tittat på lektioner och intervjuat elever, lärare och skolledare. I Australien har jag också pratat med föräldrar som varit drivande i skolorna. Jag har även pratat med skoladministratörer i bägge länder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag vill lyfta fram och understryka är att om det finns en möjlighet att få använda alla språk som man kan i undervisningen så ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Det är självklart egentligen – om man använder ett språk i undervisningssyfte så utvecklas det.

– Jag kunde se att det som kallas för transspråkande skedde i alla miljöer som jag besökte, särskilt i studiehandledningen på modersmål. Det visar hur barn och lärare använder sig av olika språk för att förstå ämnesmaterial på svenska. Teorierna kring transspråkande är fortfarande under utveckling, men i min studie framstod det som ett normaliserat sätt att kommunicera och lära sig.

– Ett annat intressant resultat är det som jag kallar för språkideologier eller attityder mot språk och flerspråkighet. Jag har kunnat se att på platser där man i policysammanhang är positiv till att utveckla litteracitet i flera språk, där ökar också möjligheterna för utveckling av litteracitet i dessa språk. Exempelvis skyddas modersmålsämnet och studiehandledning på modersmål av lagar i Sverige. Det är jätteviktigt och jag vill påpeka att den utbredda tillgången till modersmål och studiehandledning är världsunik. Men det finns inte tillräckligt många studiehandledare i dagsläget och det finns många implementeringsproblem med modersmålsämnet. De här problemen representerar utmaningar för utvecklingen av flerspråkig litteracitet i Sverige.

– Jag har inte gjort någon jämförelse mellan Australien och Sverige – länderna är så olika. Men jag har tittat både på möjligheter och på utmaningar i båda länderna. I den vietnamesiska skolan som jag besökte i Australien använde lärare och elever både engelska och vietnamesiska tillsammans. Där fanns goda möjligheter att utveckla båda språken. Det blev också tydligt att det inte finns någon positiv attityd i andra sammanhang i Australien för att använda och utveckla andra språk än engelska. Flerspråkiga elever i Australien har begränsade möjligheter att använda den vietnamesiska de kan i den vanliga skolan och då begränsas deras möjligheter att utvecklas i alla språk som de talar. Fokus i undervisningen läggs helt och hållet på majoritetsspråket engelska.

Vad överraskade dig?

– Två saker – i början av projektet blev jag förvånad över att eleverna ibland hade svårt att identifiera vilket språk som är deras modersmål. De elever som jag har pratat med har med sig kunskaper i fler än ett språk och de använder dessa språk i olika sammanhang dagligen, så språken flyter in i varandra.

– Det var också något överraskande att se hur pass dedikerade modersmålslärare är i sitt ämne. Det är verkligen inget drömjobb, de har svåra arbetsvillkor både i Sverige och i Australien. I Australien jobbar de gratis och i Sverige går de runt från skola till skola, oftast efter att skoldagen är slut. Jag blev både ödmjuk och inspirerad av det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Om skolledare och skolmyndigheter tar del av resultaten mer i detalj så kanske det kan leda till en förbättring av organisationen kring modersmålsämnet och studiehandledningen på modersmål. Då blir det till nytta för flerspråkiga elever och modersmålslärare. Men jag tycker också att det är viktigt att alla lärare blir medvetna om transspråkandets möjligheter. Länge har det ansetts fult att blanda språk, det har även ansetts fel att använda flera språk än svenska i ämnesundervisningen i Sverige. Men vi behöver lära oss mer om fenomenet transspråkande. Om vi vågar testa det i större utsträckning är förhoppningen att det kan gagna kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen för flerspråkiga elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-02 10:54 av
Sidan uppdaterades 2017-11-20 15:41 av


Relaterat

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Flerspråkiga barn lär av varandra

Finlandssvenska barn är bra på hantera sina två språk. Det visar Fredrik Rusk som forskat om flerspråkiga barns lärande som en social handling.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.