Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Viktigt för elever att lärare motiverar sanktioner

Publicerad:2008-08-11
Uppdaterad:2012-04-11
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

– Elever och lärare har en samstämmig vision om att man vill ha ordning i skolan även om de definierar det på olika sätt, säger Maria Wester. Man vill inte ha en auktoritär skola men lärare ska vara tydliga ledare och elever vill förstå och få motiveringar av tillsägelser.

Maria Wester

Född 1960
i Luleå

Disputerade
2008-06-05 vid Umeå universitet

Avhandling

”Hålla ordning, men inte överordning”: Köns- och maktperspektiv på uppförandenormer i svenska klassrumskulturer

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är ämneslärare i bland annat religion och då kommer man per automatik in på frågor om etik och värdegrund man blir inte religionslärare om man inte är intresserad av de frågorna. Tillsammans med en skolpräst har jag arbetat med ett värdegrundsprojekt med fokus på jämställdhet och jag skrev min c-uppsats om konfirmationsundervisning och påbörjade en D-uppsats om elevers förståelse av värdegrundsportalen. Den blev dock aldrig färdig, eftersom jag påbörjade forskarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om uppförandenormer, hur skolungdomar uppför sig och hur de tycker att man ska uppföra sig, med fokus på kön och maktstrukturer. Jag har gjort observationer och intervjuer med elever och lärare i 3 niondeklasser.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag utgick från en gängse uppfattning som framträder i det offentliga samtalet, nämligen att ungdomar uppför sig illa och att det blir värre och värre. Jag ville syna den uppfattningen eftersom jag menar att den utgår från betraktarens ögon. Mina resultat visar att elever inte gör något av en slump. I intervjuerna visade det sig att eleverna är reflekterande och har en klar uppfattning om vad man får göra och inte. Jag kunde även se att läroplanens värden är levande, dock är det oklart om det beror på att dessa värden är vedertagna i samhället eller om det är för att de står i läroplanen.

– Ibland pratar man om värdegrunden som ett drömdokument och man ironiserar över det, men den är verksam och elever och lärare har en samstämmig vision om att man vill ha ordning i skolan även om de definierar det på olika sätt. Man vill inte ha en auktoritär skola men lärare ska vara tydliga ledare och elever vill förstå och få motiveringar av tillsägelser. Nya arbetsformer och individualisering kan bli kontraproduktivt mellan varven, det säger jag utan att förorda katederundervisning. Olika sociala faktorer påverkar också, man vet att man inte ska prata i vissa sammanhang men om till exempel en kamrat ställer en fråga under en lärargenomgång så tänker man att man måste svara kompisen - det kan kopplas till värdekollisioner.

– Elever uppfattar att de både uppmanas att vara självständiga och att samarbeta, men det framträder i retoriken att det innebär en värdekonflikt, att det är motstridiga värden som gör att det inte fungerar. Skillnader mellan pojkar och flickor är en delikat fråga, men jag kunde se hur maskulinitet tillåts dominera genom att det skapas utrymmen och frirum av både lärare och elever. Det finns många sätt att vara pojke eller flicka det är viktig med pluralet.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja att eleverna var så välartikulerade i sina argument och svar. De står på en kraftig värdebas och i en jämförelse mellan skolorna visade det sig att det inte fanns så stora skillnader. Elever uppför sig inte alltid i enlighet med hur de säger att man borde uppföra sig det finns en lustprincip som eleverna utgår från och det innebär att om det inte är roligt så behöver man inte uppföra sig som man vet att man egentligen borde. Detta är knappast unikt för just elever. Jag kan även visa på affekters betydelse: om man är arg eller ledsen blir man ursäktad och det gäller för elever i högre grad men även lärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma inom skola och lärarutbildning samt forskare. Det är bra om lärare får syn på sin egen verksamhet som ett underlag för hur de ska gå vidare. Samma sak gäller för lärarutbildningen och lärarstudenter de behöver veta vad man behöver ha med sig när man går ut i skolan. Det är för tillfället fokus på ämneskunskaper inom skolpolitiken medan lärare och studenter vet att det finns en annan del, skolans fostransuppdrag, som inte går att särskilja från undervisningsuppdraget och man efterlyser mer kompetens på det området.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Dels har jag belagt det som många lärare vet, dels kan mina resultat synliggöra hur man gör själv. I min avhandling ger jag ett underlag för att diskutera hur man kan organisera sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev