Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

Man kan närma sig en text på flera olika sätt och ur flera perspektiv, exempelvis med fokus på stavning och grammatik eller på innehåll. Anna Sahlée söker nya vägar att förstå text i sin avhandling om svenska som andraspråk.

Anna Sahlée
Anna Sahlée

Född 1977
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-05-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Språket och skolämnet svenska som andraspråk: Om elevers språk och skolans språksyn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som många andra som skriver om skolrelaterade ämnen är jag också lärare, till en början i svenska och psykologi. När jag hade jobbat något år som lärare fick jag även börja undervisa i svenska som andraspråk, men jag var inte behörig. Jag började läsa och tyckte att det var väldigt roligt och intressant så jag bara fortsatte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språket i skolämnet svenska som andraspråk i årskurs 9. Både om elevernas språk och om hur styrdokumenten beskriver ämnet. Avhandlingen heter Språket och skolämnet svenska som andraspråk och det är för att den också handlar om språk mer generellt. Om svenska och andra språk, om synen på språk, vad språk är och hur vi förstår språk och text. Det är en sammanläggningsavhandling som består av fyra studier. I två studier studerar jag elevers språk med nationella prov som material, jag använder även en del muntligt material. Sedan har jag tittat på styrdokument, skolförordningen, läroplanen för grundskolan och kursplaner. Jag har också gjort en teoretisk studie där jag beskriver en modell för textanalys.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är den modell för textanalys som jag föreslår. Den ger ytterligare ett sätt att förstå text som fenomen men också enskilda texter. Olika texter kan vara svåra att förstå av olika anledningar, så alla metoder som kan hjälpa till att ta sig in i och förstå text är väldigt värdefulla.

– Modellen beskriver en texts temporala utveckling, hur texten utvecklas i tiden, och ger också möjlighet att visualisera texter. I berättande texter kan man tydligt se den temporala utvecklingen eftersom de oftast börjar i dåtid och rör sig framåt. I andra texter som inte är berättande kan man med hjälp av modellen tydligt se om de exempelvis bara rör sig i presens. Man kan använda modellen för att analysera texter och troligen för att prata om texter med elever.

– Modellen lägger inte fokus på form, mer på vad eleven gör och själva aktiviteten när man skriver en text. Man behöver jobba med form också men när det handlar om kommunikation och att verkligen se vad eleven vill säga ger modellen en möjlighet att, till en början, lämna formen åt sidan. Det är viktigt att inte alltid fastna i det språkliga, som stavning och grammatik, med andraspråkselever. Det är egentligen viktigt med alla elever.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som lärare har jobbat mycket med text blev jag ändå överraskad över hur komplex text är. Man förstår att det är väldigt svårt att få datorer att skriva eller översätta och skapa korrekta texter eftersom det är så många faktorer som ger en text betydelse. Allt från ordval, grammatik, struktur och vilken situation det handlar om. Läsaren tillför också betydelse till texten. Det är fascinerande att varje text verkligen är unik och läsare är ofta ganska känsliga för mönster och upptäcker snabbt eller reagerar på om en text är fel i sitt sammanhang.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med eller är intresserad av svenska som andraspråk, lärarstudenter, lärare och forskare eller om man är intresserad av språk generellt.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-21 09:56 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:13 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.

”Inkludering handlar om ett förhållningssätt”

Lärmiljön ska vara inkluderande säger skollagen, en fråga som är komplex. Under tre år har deltagarna i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram ”Inkluderande lärmiljöer” undersökt området. Den nya kunskapen har inneburit en förändring av praktiken.

Dræber skoler kreativitet? – I Danmark ser man stort på forskernes advarsler

Vi er styret af en idé om, at undervisning i boglige fag garanterer børn et job senere i livet. Succesfulde virksomheder som Apple, Amazon og Google har dog bevist, at succes også hænger sammen med en arbejdskultur baseret på innovation, leg og kreativitet.