Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

Man kan närma sig en text på flera olika sätt och ur flera perspektiv, exempelvis med fokus på stavning och grammatik eller på innehåll. Anna Sahlée söker nya vägar att förstå text i sin avhandling om svenska som andraspråk.

Anna Sahlée
Anna Sahlée

Född 1977
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-05-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Språket och skolämnet svenska som andraspråk: Om elevers språk och skolans språksyn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som många andra som skriver om skolrelaterade ämnen är jag också lärare, till en början i svenska och psykologi. När jag hade jobbat något år som lärare fick jag även börja undervisa i svenska som andraspråk, men jag var inte behörig. Jag började läsa och tyckte att det var väldigt roligt och intressant så jag bara fortsatte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språket i skolämnet svenska som andraspråk i årskurs 9. Både om elevernas språk och om hur styrdokumenten beskriver ämnet. Avhandlingen heter Språket och skolämnet svenska som andraspråk och det är för att den också handlar om språk mer generellt. Om svenska och andra språk, om synen på språk, vad språk är och hur vi förstår språk och text. Det är en sammanläggningsavhandling som består av fyra studier. I två studier studerar jag elevers språk med nationella prov som material, jag använder även en del muntligt material. Sedan har jag tittat på styrdokument, skolförordningen, läroplanen för grundskolan och kursplaner. Jag har också gjort en teoretisk studie där jag beskriver en modell för textanalys.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är den modell för textanalys som jag föreslår. Den ger ytterligare ett sätt att förstå text som fenomen men också enskilda texter. Olika texter kan vara svåra att förstå av olika anledningar, så alla metoder som kan hjälpa till att ta sig in i och förstå text är väldigt värdefulla.

– Modellen beskriver en texts temporala utveckling, hur texten utvecklas i tiden, och ger också möjlighet att visualisera texter. I berättande texter kan man tydligt se den temporala utvecklingen eftersom de oftast börjar i dåtid och rör sig framåt. I andra texter som inte är berättande kan man med hjälp av modellen tydligt se om de exempelvis bara rör sig i presens. Man kan använda modellen för att analysera texter och troligen för att prata om texter med elever.

– Modellen lägger inte fokus på form, mer på vad eleven gör och själva aktiviteten när man skriver en text. Man behöver jobba med form också men när det handlar om kommunikation och att verkligen se vad eleven vill säga ger modellen en möjlighet att, till en början, lämna formen åt sidan. Det är viktigt att inte alltid fastna i det språkliga, som stavning och grammatik, med andraspråkselever. Det är egentligen viktigt med alla elever.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som lärare har jobbat mycket med text blev jag ändå överraskad över hur komplex text är. Man förstår att det är väldigt svårt att få datorer att skriva eller översätta och skapa korrekta texter eftersom det är så många faktorer som ger en text betydelse. Allt från ordval, grammatik, struktur och vilken situation det handlar om. Läsaren tillför också betydelse till texten. Det är fascinerande att varje text verkligen är unik och läsare är ofta ganska känsliga för mönster och upptäcker snabbt eller reagerar på om en text är fel i sitt sammanhang.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med eller är intresserad av svenska som andraspråk, lärarstudenter, lärare och forskare eller om man är intresserad av språk generellt.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-21 09:56 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:13 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.

Barnen forskar i grönsakslandet

Barnens intresse får styra när Trädgårdens förskola närstuderar grönsaker. Med hjälp av sapere-metoden hittade de tre favoriter att forska vidare på; en process som inneburit många aha-upplevelser för både barn och personal. ”Jag hade ingen aning om att det fanns majs i andra färger än gult”, säger Carina Kristensson, förskollärare.