Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

Man kan närma sig en text på flera olika sätt och ur flera perspektiv, exempelvis med fokus på stavning och grammatik eller på innehåll. Anna Sahlée söker nya vägar att förstå text i sin avhandling om svenska som andraspråk.

Anna Sahlée
Anna Sahlée

Född 1977
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-05-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Språket och skolämnet svenska som andraspråk: Om elevers språk och skolans språksyn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som många andra som skriver om skolrelaterade ämnen är jag också lärare, till en början i svenska och psykologi. När jag hade jobbat något år som lärare fick jag även börja undervisa i svenska som andraspråk, men jag var inte behörig. Jag började läsa och tyckte att det var väldigt roligt och intressant så jag bara fortsatte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språket i skolämnet svenska som andraspråk i årskurs 9. Både om elevernas språk och om hur styrdokumenten beskriver ämnet. Avhandlingen heter Språket och skolämnet svenska som andraspråk och det är för att den också handlar om språk mer generellt. Om svenska och andra språk, om synen på språk, vad språk är och hur vi förstår språk och text. Det är en sammanläggningsavhandling som består av fyra studier. I två studier studerar jag elevers språk med nationella prov som material, jag använder även en del muntligt material. Sedan har jag tittat på styrdokument, skolförordningen, läroplanen för grundskolan och kursplaner. Jag har också gjort en teoretisk studie där jag beskriver en modell för textanalys.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är den modell för textanalys som jag föreslår. Den ger ytterligare ett sätt att förstå text som fenomen men också enskilda texter. Olika texter kan vara svåra att förstå av olika anledningar, så alla metoder som kan hjälpa till att ta sig in i och förstå text är väldigt värdefulla.

– Modellen beskriver en texts temporala utveckling, hur texten utvecklas i tiden, och ger också möjlighet att visualisera texter. I berättande texter kan man tydligt se den temporala utvecklingen eftersom de oftast börjar i dåtid och rör sig framåt. I andra texter som inte är berättande kan man med hjälp av modellen tydligt se om de exempelvis bara rör sig i presens. Man kan använda modellen för att analysera texter och troligen för att prata om texter med elever.

– Modellen lägger inte fokus på form, mer på vad eleven gör och själva aktiviteten när man skriver en text. Man behöver jobba med form också men när det handlar om kommunikation och att verkligen se vad eleven vill säga ger modellen en möjlighet att, till en början, lämna formen åt sidan. Det är viktigt att inte alltid fastna i det språkliga, som stavning och grammatik, med andraspråkselever. Det är egentligen viktigt med alla elever.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som lärare har jobbat mycket med text blev jag ändå överraskad över hur komplex text är. Man förstår att det är väldigt svårt att få datorer att skriva eller översätta och skapa korrekta texter eftersom det är så många faktorer som ger en text betydelse. Allt från ordval, grammatik, struktur och vilken situation det handlar om. Läsaren tillför också betydelse till texten. Det är fascinerande att varje text verkligen är unik och läsare är ofta ganska känsliga för mönster och upptäcker snabbt eller reagerar på om en text är fel i sitt sammanhang.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med eller är intresserad av svenska som andraspråk, lärarstudenter, lärare och forskare eller om man är intresserad av språk generellt.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-21 09:56 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:13 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats