Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

Man kan närma sig en text på flera olika sätt och ur flera perspektiv, exempelvis med fokus på stavning och grammatik eller på innehåll. Anna Sahlée söker nya vägar att förstå text i sin avhandling om svenska som andraspråk.

Anna Sahlée

Född 1977
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-05-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Språket och skolämnet svenska som andraspråk: Om elevers språk och skolans språksyn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som många andra som skriver om skolrelaterade ämnen är jag också lärare, till en början i svenska och psykologi. När jag hade jobbat något år som lärare fick jag även börja undervisa i svenska som andraspråk, men jag var inte behörig. Jag började läsa och tyckte att det var väldigt roligt och intressant så jag bara fortsatte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språket i skolämnet svenska som andraspråk i årskurs 9. Både om elevernas språk och om hur styrdokumenten beskriver ämnet. Avhandlingen heter Språket och skolämnet svenska som andraspråk och det är för att den också handlar om språk mer generellt. Om svenska och andra språk, om synen på språk, vad språk är och hur vi förstår språk och text. Det är en sammanläggningsavhandling som består av fyra studier. I två studier studerar jag elevers språk med nationella prov som material, jag använder även en del muntligt material. Sedan har jag tittat på styrdokument, skolförordningen, läroplanen för grundskolan och kursplaner. Jag har också gjort en teoretisk studie där jag beskriver en modell för textanalys.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är den modell för textanalys som jag föreslår. Den ger ytterligare ett sätt att förstå text som fenomen men också enskilda texter. Olika texter kan vara svåra att förstå av olika anledningar, så alla metoder som kan hjälpa till att ta sig in i och förstå text är väldigt värdefulla.

– Modellen beskriver en texts temporala utveckling, hur texten utvecklas i tiden, och ger också möjlighet att visualisera texter. I berättande texter kan man tydligt se den temporala utvecklingen eftersom de oftast börjar i dåtid och rör sig framåt. I andra texter som inte är berättande kan man med hjälp av modellen tydligt se om de exempelvis bara rör sig i presens. Man kan använda modellen för att analysera texter och troligen för att prata om texter med elever.

– Modellen lägger inte fokus på form, mer på vad eleven gör och själva aktiviteten när man skriver en text. Man behöver jobba med form också men när det handlar om kommunikation och att verkligen se vad eleven vill säga ger modellen en möjlighet att, till en början, lämna formen åt sidan. Det är viktigt att inte alltid fastna i det språkliga, som stavning och grammatik, med andraspråkselever. Det är egentligen viktigt med alla elever.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som lärare har jobbat mycket med text blev jag ändå överraskad över hur komplex text är. Man förstår att det är väldigt svårt att få datorer att skriva eller översätta och skapa korrekta texter eftersom det är så många faktorer som ger en text betydelse. Allt från ordval, grammatik, struktur och vilken situation det handlar om. Läsaren tillför också betydelse till texten. Det är fascinerande att varje text verkligen är unik och läsare är ofta ganska känsliga för mönster och upptäcker snabbt eller reagerar på om en text är fel i sitt sammanhang.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med eller är intresserad av svenska som andraspråk, lärarstudenter, lärare och forskare eller om man är intresserad av språk generellt.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-03-21 09:56 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:13 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling, visar Farhana Borg. Det finns ett positivt samband mellan förskolebarnens kunskaper och praktiserande och förskolepedagogernas engagemang och arbete i dessa frågor.

Normen om perfektion skapar mest stress hos unga

En ständigt pågående jakt efter att både nå och upprätthålla social status, förhålla sig till kompisar samt stress kring skolprestationer. Strävan efter perfektion präglar ungas vardag, konstaterar Linda Hiltunen som forskat om hur gymnasieungdomar själva skattar sin psykiska hälsa.

Process att berätta om mobbning

Barn födda utanför Sverige är i högre grad utsatta för mobbning jämfört med inrikesfödda jämnåriga. Det konstaterar Ylva Bjereld som forskat om mobbning i Norden.

Sämre kunskap om klimatförändringar i Finland jämfört med Sverige

Klimatförändringar oroar både finlandssvenska och svenska högstadieelever men få är villiga att förändra sin livsstil. Det här vittnar om att undervisningen i ämnet inte räcker, säger Linda Degerman.

Lärares intressen påverkar undervisning om klimatet

Lärarnas personliga syn på klimatförändringar påverkar undervisningen i ämnet. Det konstaterar Mikaela Hermans som forskat om undervisningen om klimatet i den finlandssvenska skolan.

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Tonårspojkar ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. Samtidigt vittnar många om att de inte har någon att prata med om djupare frågor, säger Eva Randell som har forskat i ämnet.

Skrivandet i matematik – något vi bör undervisa om?

Varken skolans styrdokument eller lärare ifrågasätter relationen mellan vad eleverna skriver i matematik och vad de kan. Att skriva matematik bör göras till ett undervisningsobjekt, menar därför Anna Teledahl som forskat i ämnet.

Elever bygger kunskap om hållbarhet tillsammans

Birgitta Nordén har forskat om lärande inom miljö och hållbarhet. Resultaten visar att det inte är böcker eller lärare som är källan till kunskap - den bygger eleverna och lärarna tillsammans. 

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Betydelse av begrepp ställer frågor om biologiämnet

Veronica Flodin har i sin avhandling studerat vad det innebär att kunna biologi utifrån genbegreppet. Ett resultat är att  betydelsen av begreppet varierar, till och med i samma lärobok.

Långt från enig syn på inkludering av barn med autism

Flertalet lärare ser individens problem som ett hinder vid inkludering av barn med autismspektrumtillstånd, visar Ann-Charlotte Linton i sin studie.

Lärarens arbetssätt avgörande för elevers sätt att tala om texter

Det är stor skillnad på elevers sätt att tala om texter i olika ämnen på industritekniska programmet, visar Pia Viséns forskning. Och det är lärarens arbetssätt som är styrande för elevernas textsamtal - inte ämnet i sig.

Lärare utvecklar kunskap om elevernas lärande

Genom att undersöka och analysera sin egen praktik kunde lärarna identifiera detaljer i undervisningen som var kritiska för elevernas lärande. Det visar en avhandling av Pernilla Mårtensson.

Känslor har stor betydelse för lärande om miljö

Annika Manni har studerat mellanstadieelevers förståelse, erfarenheter och känslor kring lärande för hållbar utveckling. Hennes resultat visar att elevers lärande i miljöfrågor bygger på en sammanvävning av känslor, värderingar och förståelse.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?