Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Det är inte enbart individen som är viktig när man driver pedagogisk utveckling, man måste se till helheten. Hur gruppen fungerar, hur policy- och strategidokument ser ut och vilka signaler man skickar ut som ledning. Det konstaterar Claire Englund i sin avhandling.

Claire Englund

Född 1954
Bor i Umeå

Disputerade 2018-03-02
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Undervisning i en komplex tid. Att söka akademisk förändring och utveckling i högre utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som lärare inom skola och vuxenutbildning. Jag var nyfiken på användningen av digital teknik och varför vissa lärare tycker att det är fantastisk och gör allt för att få prova och utveckla sin undervisning med digitala verktyg medan andra lärare inte vill använda det alls. Jag hade möjlighet att diskutera med ganska många lärare på komvux-nivå när jag jobbade på Nationellt centrum för flexibel undervisning. Jag funderade på om det kanske var en fråga om ålder, intresse eller personliga faktorer och när jag fick chansen att doktorera valde jag att titta närmare på vad som påverkar lärarens användande av digitala teknologier i undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om pedagogisk utveckling, mer specifikt pedagogisk utveckling i en miljö som stöds av digitala verktyg. Forskningsobjektet är lärare som jobbar på ett farmaciprogram som är nätbaserat. Jag började 2003 och har haft möjlighet att följa den här gruppen lärare, hur programmet har utvecklats och hur deras undervisning har förändrats och utvecklats över tid. Det har gett mig möjlighet att titta på vilka faktorer det är som gör att vissa lärare utvecklas enormt mycket medan andra stannar kvar på samma nivå.

– Jag har intervjuat lärarna regelbundet under en period på cirka tolv år och även intervjuat studenter om hur de uppfattar undervisningen och hur de ser på användningen av digitala verktyg i deras utbildning. Jag har även undersökt hur undervisningsmiljön påverkar lärare och har tittat på vilka policy- och strategidokument som finns som rör undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det inte enbart är individen som är viktig när man driver pedagogisk utveckling. Man måste även titta på hur lärarnas undervisningsmiljö ser ut i stort, deras dagliga praktik, den grupp av lärare som de arbetar med och på policy- och strategidokument som styr verksamheten. På alla nivåer finns det faktorer som påverkar läraren och som möjliggör deras pedagogiska utveckling eller som fungerar som en barriär.

– Det jag kan se är att lärare blir mindre benägna att utvecklas när universitetet bedömer och belönar forskning som högre och mer värt än undervisning. Så är det kanske inte inom skolvärlden men det kan finnas andra faktorer som spelar in där. Som till exempel brist på tid och möjligheter att utforska nya pedagogiska idéer, eller ett belöningssystem som premierar lärare som kontinuerligt utvecklar sin undervisningspraktik.

– Det är flera faktorer som utmärker lärare som vill utveckla sin undervisning, bland annat genom att använda digitala verktyg. På individnivå handlar det om hur man ser på lärande. Är lärande något man skapar i diskussion med andra eller är det jag som lärare som har kunskapen och ska leverera den till studenter? Om man har en sociokulturell syn på lärande och undervisning är man mer benägen att använda digitala verktyg som kan främja kommunikation och kollaborativt arbete. På gruppnivå kan lärarna få mycket stöd av kollegor och utvecklas kollaborativt men här krävs stöd av ledningen.

Vad överraskade dig?

– På universitetet jobbar lärare ofta ensamma, men när de fick tillfälle att jobba i lärarlag och utvecklas kollaborativt gjorde de stora framsteg. Då hittade de flera möjligheter till utveckling. Jag har använt en metod för att utveckla grupper som heter Change laboratory, där man träffas regelbundet varannan vecka under en hel termin. Det ger en mer långsiktig utveckling än att exempelvis gå på en workshop då och då. Då kunde gruppen utvecklas kollaborativt på ett helt annat sätt och lösa eventuella problem i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att de är väldigt nyttiga för både universitetsledning och skolledning – eftersom mina resultat visar att man måste se till helheten, inte bara individen, när man ska arbeta med pedagogisk utveckling. Om det är något fel på undervisningen finns det en tendens att man tänker att det är lärarens fel utan att se över hur gruppen fungerar, hur policydokument och strategier fungerar och vilka signaler man skickar ut som ledning. Är undervisning något som man värderar? Ledningen behöver visa att undervisning är viktigt och prioriterat.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-04-03 09:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-17 11:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Slöjd, 7-8 maj i Stockholm

Skolportens årliga konferens för dig som är slöjdlärare är tillbaka! Med avstamp i såväl forskning som praktik belyser vi flera olika utmaningar i slöjdlärarens arbete. Ta del av två intressanta dagar som ger dig inspiration och fördjupad kunskap om slöjdens möjligheter!

Musik, 25-26 april i Stockholm

Musikämnet är mångfacetterat och kräver undervisning som behandlar en bred variation av områden. Ta del av en konferens som erbjuder föreläsningar om bl.a. bedömning och betygssättning, kreativitet, låtskrivande samt en workshop med musik. Välkommen till årets fortbildning för musiklärare!

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Begränsad effekt av förebyggande program mot psykisk ohälsa i skolan

Manualiserade program mot ångest och depression hos skolbarn som genomförs av lärare har ganska liten effekt, visar Johan Åhléns avhandling. För att ge resultat måste lärarna få mer stöd.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?