Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Det är inte enbart individen som är viktig när man driver pedagogisk utveckling, man måste se till helheten. Hur gruppen fungerar, hur policy- och strategidokument ser ut och vilka signaler man skickar ut som ledning. Det konstaterar Claire Englund i sin avhandling.

Claire Englund
Claire Englund

Född 1954
Bor i Umeå

Disputerade 2018-03-02
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Undervisning i en komplex tid. Att söka akademisk förändring och utveckling i högre utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som lärare inom skola och vuxenutbildning. Jag var nyfiken på användningen av digital teknik och varför vissa lärare tycker att det är fantastisk och gör allt för att få prova och utveckla sin undervisning med digitala verktyg medan andra lärare inte vill använda det alls. Jag hade möjlighet att diskutera med ganska många lärare på komvux-nivå när jag jobbade på Nationellt centrum för flexibel undervisning. Jag funderade på om det kanske var en fråga om ålder, intresse eller personliga faktorer och när jag fick chansen att doktorera valde jag att titta närmare på vad som påverkar lärarens användande av digitala teknologier i undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om pedagogisk utveckling, mer specifikt pedagogisk utveckling i en miljö som stöds av digitala verktyg. Forskningsobjektet är lärare som jobbar på ett farmaciprogram som är nätbaserat. Jag började 2003 och har haft möjlighet att följa den här gruppen lärare, hur programmet har utvecklats och hur deras undervisning har förändrats och utvecklats över tid. Det har gett mig möjlighet att titta på vilka faktorer det är som gör att vissa lärare utvecklas enormt mycket medan andra stannar kvar på samma nivå.

– Jag har intervjuat lärarna regelbundet under en period på cirka tolv år och även intervjuat studenter om hur de uppfattar undervisningen och hur de ser på användningen av digitala verktyg i deras utbildning. Jag har även undersökt hur undervisningsmiljön påverkar lärare och har tittat på vilka policy- och strategidokument som finns som rör undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det inte enbart är individen som är viktig när man driver pedagogisk utveckling. Man måste även titta på hur lärarnas undervisningsmiljö ser ut i stort, deras dagliga praktik, den grupp av lärare som de arbetar med och på policy- och strategidokument som styr verksamheten. På alla nivåer finns det faktorer som påverkar läraren och som möjliggör deras pedagogiska utveckling eller som fungerar som en barriär.

– Det jag kan se är att lärare blir mindre benägna att utvecklas när universitetet bedömer och belönar forskning som högre och mer värt än undervisning. Så är det kanske inte inom skolvärlden men det kan finnas andra faktorer som spelar in där. Som till exempel brist på tid och möjligheter att utforska nya pedagogiska idéer, eller ett belöningssystem som premierar lärare som kontinuerligt utvecklar sin undervisningspraktik.

– Det är flera faktorer som utmärker lärare som vill utveckla sin undervisning, bland annat genom att använda digitala verktyg. På individnivå handlar det om hur man ser på lärande. Är lärande något man skapar i diskussion med andra eller är det jag som lärare som har kunskapen och ska leverera den till studenter? Om man har en sociokulturell syn på lärande och undervisning är man mer benägen att använda digitala verktyg som kan främja kommunikation och kollaborativt arbete. På gruppnivå kan lärarna få mycket stöd av kollegor och utvecklas kollaborativt men här krävs stöd av ledningen.

Vad överraskade dig?

– På universitetet jobbar lärare ofta ensamma, men när de fick tillfälle att jobba i lärarlag och utvecklas kollaborativt gjorde de stora framsteg. Då hittade de flera möjligheter till utveckling. Jag har använt en metod för att utveckla grupper som heter Change laboratory, där man träffas regelbundet varannan vecka under en hel termin. Det ger en mer långsiktig utveckling än att exempelvis gå på en workshop då och då. Då kunde gruppen utvecklas kollaborativt på ett helt annat sätt och lösa eventuella problem i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att de är väldigt nyttiga för både universitetsledning och skolledning – eftersom mina resultat visar att man måste se till helheten, inte bara individen, när man ska arbeta med pedagogisk utveckling. Om det är något fel på undervisningen finns det en tendens att man tänker att det är lärarens fel utan att se över hur gruppen fungerar, hur policydokument och strategier fungerar och vilka signaler man skickar ut som ledning. Är undervisning något som man värderar? Ledningen behöver visa att undervisning är viktigt och prioriterat.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-04-03 09:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-17 11:30 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats