Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Det är inte enbart individen som är viktig när man driver pedagogisk utveckling, man måste se till helheten. Hur gruppen fungerar, hur policy- och strategidokument ser ut och vilka signaler man skickar ut som ledning. Det konstaterar Claire Englund i sin avhandling.

Claire Englund
Claire Englund

Född 1954
Bor i Umeå

Disputerade 2018-03-02
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Undervisning i en komplex tid. Att söka akademisk förändring och utveckling i högre utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som lärare inom skola och vuxenutbildning. Jag var nyfiken på användningen av digital teknik och varför vissa lärare tycker att det är fantastisk och gör allt för att få prova och utveckla sin undervisning med digitala verktyg medan andra lärare inte vill använda det alls. Jag hade möjlighet att diskutera med ganska många lärare på komvux-nivå när jag jobbade på Nationellt centrum för flexibel undervisning. Jag funderade på om det kanske var en fråga om ålder, intresse eller personliga faktorer och när jag fick chansen att doktorera valde jag att titta närmare på vad som påverkar lärarens användande av digitala teknologier i undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om pedagogisk utveckling, mer specifikt pedagogisk utveckling i en miljö som stöds av digitala verktyg. Forskningsobjektet är lärare som jobbar på ett farmaciprogram som är nätbaserat. Jag började 2003 och har haft möjlighet att följa den här gruppen lärare, hur programmet har utvecklats och hur deras undervisning har förändrats och utvecklats över tid. Det har gett mig möjlighet att titta på vilka faktorer det är som gör att vissa lärare utvecklas enormt mycket medan andra stannar kvar på samma nivå.

– Jag har intervjuat lärarna regelbundet under en period på cirka tolv år och även intervjuat studenter om hur de uppfattar undervisningen och hur de ser på användningen av digitala verktyg i deras utbildning. Jag har även undersökt hur undervisningsmiljön påverkar lärare och har tittat på vilka policy- och strategidokument som finns som rör undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det inte enbart är individen som är viktig när man driver pedagogisk utveckling. Man måste även titta på hur lärarnas undervisningsmiljö ser ut i stort, deras dagliga praktik, den grupp av lärare som de arbetar med och på policy- och strategidokument som styr verksamheten. På alla nivåer finns det faktorer som påverkar läraren och som möjliggör deras pedagogiska utveckling eller som fungerar som en barriär.

– Det jag kan se är att lärare blir mindre benägna att utvecklas när universitetet bedömer och belönar forskning som högre och mer värt än undervisning. Så är det kanske inte inom skolvärlden men det kan finnas andra faktorer som spelar in där. Som till exempel brist på tid och möjligheter att utforska nya pedagogiska idéer, eller ett belöningssystem som premierar lärare som kontinuerligt utvecklar sin undervisningspraktik.

– Det är flera faktorer som utmärker lärare som vill utveckla sin undervisning, bland annat genom att använda digitala verktyg. På individnivå handlar det om hur man ser på lärande. Är lärande något man skapar i diskussion med andra eller är det jag som lärare som har kunskapen och ska leverera den till studenter? Om man har en sociokulturell syn på lärande och undervisning är man mer benägen att använda digitala verktyg som kan främja kommunikation och kollaborativt arbete. På gruppnivå kan lärarna få mycket stöd av kollegor och utvecklas kollaborativt men här krävs stöd av ledningen.

Vad överraskade dig?

– På universitetet jobbar lärare ofta ensamma, men när de fick tillfälle att jobba i lärarlag och utvecklas kollaborativt gjorde de stora framsteg. Då hittade de flera möjligheter till utveckling. Jag har använt en metod för att utveckla grupper som heter Change laboratory, där man träffas regelbundet varannan vecka under en hel termin. Det ger en mer långsiktig utveckling än att exempelvis gå på en workshop då och då. Då kunde gruppen utvecklas kollaborativt på ett helt annat sätt och lösa eventuella problem i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att de är väldigt nyttiga för både universitetsledning och skolledning – eftersom mina resultat visar att man måste se till helheten, inte bara individen, när man ska arbeta med pedagogisk utveckling. Om det är något fel på undervisningen finns det en tendens att man tänker att det är lärarens fel utan att se över hur gruppen fungerar, hur policydokument och strategier fungerar och vilka signaler man skickar ut som ledning. Är undervisning något som man värderar? Ledningen behöver visa att undervisning är viktigt och prioriterat.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-04-03 09:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-17 11:30 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.