Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. Eva Kanes forskning visar att det är viktigt att fritidspedagoger ger leken ett större utrymme.

Eva Kane
Eva Kane

Född 1958
i Stockholm

Disputerade 2015-10-23
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Playing practices in school-age childcare: An action research project in Sweden and England

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag bodde på Nordirland i 20 år och det var där jag fick upp ögonen för och blev involverad i barns rätt till lek och professionsutveckling för de som arbetar på motsvarigheten till fritidshem. När jag kom tillbaka till Sverige för åtta år sedan började jag jobba som fritidspedagog och tyckte det var intressant att se den målstyrning som fritids är en del av. Jag tänkte på hur lätt leken skulle kunna försvinna från agendan eftersom det är lättare att tala om andra mål och svårt att planera för lek.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en aktionsforskningsstudie tillsammans med personal på fritidshem på en skola i Stockholm och ett fritidshem i södra England. Jag valde medvetet ett fritidshem i England där man hade så kallade ”playworkers”. Det primära för ”playworkers” är att tillsammans med barnen skapa utrymme för leken. Jag valde att forska både i England och i Sverige för att få exempel på olika lekpraktiker – ju fler olika lekpraktiker vi kan få syn på desto lättare kan det bli att planera för lek. I de allmänna råden för fritidshem står det att leken ska vara ett betydelsefullt inslag i verksamheten. Jag ville ta reda på hur personalen kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns olika sätt att tänka och göra lek på fritids och jag kallar det för olika lekpraktiker. Hur man gör lek hänger också ihop med hur man talar om lek. I Sverige är det vanligt med en lekpraktik som hänger ihop med lärande. När fokus ligger på lärande ger det utrymme för en viss slags lek men inte en annan. Man vill gärna att barnen ska lära sig de rätta sakerna och en konsekvens av det kan bli att man tillrättalägger miljön och materialet så att det främjar den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter. En annan lekpraktik som är vanlig i den svenska skolan är leken som social kompetens. Den utgår från att det krävs vissa förmågor och regler som man ska hålla sig till när man leker. Det innebär exempelvis att man kan bli orolig för barn som leker själva eftersom de inte får öva på, eller praktisera, sin sociala kompetens. Då kan det bli så att vissa barn får öva sig på att leka genom att vuxna väljer grupper av barn som ska leka tillsammans för att man vill ge barnen en chans att utveckla lekskicklighet.

– När man får syn på de olika lekpraktikerna i ett arbetslag så kan man börja ”leka” med dem och pröva nya. Som exempel kan man fundera på hur verksamheten skulle se ut om man ser lek som delaktighet eller lek som bearbetning och planera för det. På så vis kan lekandet bli en resurs för kvalitetsutvecklingsarbete.

Vad överraskade dig?

– När man arbetar tillsammans i aktionsforskning sätter man igång processer som är till för att störa och överraska – så det är svårt att sätta fingret på något specifikt.

Vem har nytta av dina resultat

– Personal i fritidshem och skolledning. Jag hoppas resultaten bidrar till ett utvidgat språk för att prata om leken i skolan. Vi får inte tappa bort leken i alla mål som är mer fokuserade på kursplaner i ämnen. Det är viktigt att det finns utrymme kvar för barn att leka på eget initiativ.

Åsa Lasson

Fotograf: Anders G Warne

Sidan publicerades 2015-11-30 08:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-02-09 11:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.