Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. Eva Kanes forskning visar att det är viktigt att fritidspedagoger ger leken ett större utrymme.

Eva Kane
Eva Kane

Född 1958
i Stockholm

Disputerade 2015-10-23
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Playing practices in school-age childcare: An action research project in Sweden and England

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag bodde på Nordirland i 20 år och det var där jag fick upp ögonen för och blev involverad i barns rätt till lek och professionsutveckling för de som arbetar på motsvarigheten till fritidshem. När jag kom tillbaka till Sverige för åtta år sedan började jag jobba som fritidspedagog och tyckte det var intressant att se den målstyrning som fritids är en del av. Jag tänkte på hur lätt leken skulle kunna försvinna från agendan eftersom det är lättare att tala om andra mål och svårt att planera för lek.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en aktionsforskningsstudie tillsammans med personal på fritidshem på en skola i Stockholm och ett fritidshem i södra England. Jag valde medvetet ett fritidshem i England där man hade så kallade ”playworkers”. Det primära för ”playworkers” är att tillsammans med barnen skapa utrymme för leken. Jag valde att forska både i England och i Sverige för att få exempel på olika lekpraktiker – ju fler olika lekpraktiker vi kan få syn på desto lättare kan det bli att planera för lek. I de allmänna råden för fritidshem står det att leken ska vara ett betydelsefullt inslag i verksamheten. Jag ville ta reda på hur personalen kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns olika sätt att tänka och göra lek på fritids och jag kallar det för olika lekpraktiker. Hur man gör lek hänger också ihop med hur man talar om lek. I Sverige är det vanligt med en lekpraktik som hänger ihop med lärande. När fokus ligger på lärande ger det utrymme för en viss slags lek men inte en annan. Man vill gärna att barnen ska lära sig de rätta sakerna och en konsekvens av det kan bli att man tillrättalägger miljön och materialet så att det främjar den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter. En annan lekpraktik som är vanlig i den svenska skolan är leken som social kompetens. Den utgår från att det krävs vissa förmågor och regler som man ska hålla sig till när man leker. Det innebär exempelvis att man kan bli orolig för barn som leker själva eftersom de inte får öva på, eller praktisera, sin sociala kompetens. Då kan det bli så att vissa barn får öva sig på att leka genom att vuxna väljer grupper av barn som ska leka tillsammans för att man vill ge barnen en chans att utveckla lekskicklighet.

– När man får syn på de olika lekpraktikerna i ett arbetslag så kan man börja ”leka” med dem och pröva nya. Som exempel kan man fundera på hur verksamheten skulle se ut om man ser lek som delaktighet eller lek som bearbetning och planera för det. På så vis kan lekandet bli en resurs för kvalitetsutvecklingsarbete.

Vad överraskade dig?

– När man arbetar tillsammans i aktionsforskning sätter man igång processer som är till för att störa och överraska – så det är svårt att sätta fingret på något specifikt.

Vem har nytta av dina resultat

– Personal i fritidshem och skolledning. Jag hoppas resultaten bidrar till ett utvidgat språk för att prata om leken i skolan. Vi får inte tappa bort leken i alla mål som är mer fokuserade på kursplaner i ämnen. Det är viktigt att det finns utrymme kvar för barn att leka på eget initiativ.

Åsa Lasson

Fotograf: Anders G Warne

Sidan publicerades 2015-11-30 08:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-02-09 11:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer