Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. Eva Kanes forskning visar att det är viktigt att fritidspedagoger ger leken ett större utrymme.

Eva Kane
Eva Kane

Född 1958
i Stockholm

Disputerade 2015-10-23
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Playing practices in school-age childcare: An action research project in Sweden and England

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag bodde på Nordirland i 20 år och det var där jag fick upp ögonen för och blev involverad i barns rätt till lek och professionsutveckling för de som arbetar på motsvarigheten till fritidshem. När jag kom tillbaka till Sverige för åtta år sedan började jag jobba som fritidspedagog och tyckte det var intressant att se den målstyrning som fritids är en del av. Jag tänkte på hur lätt leken skulle kunna försvinna från agendan eftersom det är lättare att tala om andra mål och svårt att planera för lek.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en aktionsforskningsstudie tillsammans med personal på fritidshem på en skola i Stockholm och ett fritidshem i södra England. Jag valde medvetet ett fritidshem i England där man hade så kallade ”playworkers”. Det primära för ”playworkers” är att tillsammans med barnen skapa utrymme för leken. Jag valde att forska både i England och i Sverige för att få exempel på olika lekpraktiker – ju fler olika lekpraktiker vi kan få syn på desto lättare kan det bli att planera för lek. I de allmänna råden för fritidshem står det att leken ska vara ett betydelsefullt inslag i verksamheten. Jag ville ta reda på hur personalen kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns olika sätt att tänka och göra lek på fritids och jag kallar det för olika lekpraktiker. Hur man gör lek hänger också ihop med hur man talar om lek. I Sverige är det vanligt med en lekpraktik som hänger ihop med lärande. När fokus ligger på lärande ger det utrymme för en viss slags lek men inte en annan. Man vill gärna att barnen ska lära sig de rätta sakerna och en konsekvens av det kan bli att man tillrättalägger miljön och materialet så att det främjar den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter. En annan lekpraktik som är vanlig i den svenska skolan är leken som social kompetens. Den utgår från att det krävs vissa förmågor och regler som man ska hålla sig till när man leker. Det innebär exempelvis att man kan bli orolig för barn som leker själva eftersom de inte får öva på, eller praktisera, sin sociala kompetens. Då kan det bli så att vissa barn får öva sig på att leka genom att vuxna väljer grupper av barn som ska leka tillsammans för att man vill ge barnen en chans att utveckla lekskicklighet.

– När man får syn på de olika lekpraktikerna i ett arbetslag så kan man börja ”leka” med dem och pröva nya. Som exempel kan man fundera på hur verksamheten skulle se ut om man ser lek som delaktighet eller lek som bearbetning och planera för det. På så vis kan lekandet bli en resurs för kvalitetsutvecklingsarbete.

Vad överraskade dig?

– När man arbetar tillsammans i aktionsforskning sätter man igång processer som är till för att störa och överraska – så det är svårt att sätta fingret på något specifikt.

Vem har nytta av dina resultat

– Personal i fritidshem och skolledning. Jag hoppas resultaten bidrar till ett utvidgat språk för att prata om leken i skolan. Vi får inte tappa bort leken i alla mål som är mer fokuserade på kursplaner i ämnen. Det är viktigt att det finns utrymme kvar för barn att leka på eget initiativ.

Åsa Lasson

Fotograf: Anders G Warne

Sidan publicerades 2015-11-30 08:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-02-09 11:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Film bästa sättet för undervisning i livräddning

Hjärt- och lungräddning lärs bäst ut med filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för högstadieelever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Konflikter inget hinder för utveckling

Strategier är viktiga för att få igång de egna kreativa processerna. Det menar Katharina Jacobsson som utforskat två skolors förbättringsarbete.

Ny metod framgångsrik för små barn med autism

Birgitta Spjut Janson visar i sin forskning att en ny svensk metod där barn med autism stimuleras att få vuxna att imitera dem ger en förbättrad förmåga till gemensamt uppmärksamhetsfokus.

Process att berätta om mobbning

Barn födda utanför Sverige är i högre grad utsatta för mobbning jämfört med inrikesfödda jämnåriga. Det konstaterar Ylva Bjereld som forskat om mobbning i Norden.

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Sociala nätverk påverkar ungdomars möjligheter till jobb och bostad

Resursrika sociala nätverk skapar fördel både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Det visar Anton Andersson i sin forskning om socialt kapital.

Att skapa egna lösningar lär elever mer matematik

Elever som uppmuntras att konstruera egna lösningar lär sig mer matematik. Det visar Jan Olsson i sin forskning om hur digital teknik kan användas i undervisningen.

Skrivkris ständigt ämne i skoldebatt

Elever brister i sitt skrivande. Den bilden har präglat mediedebatten i årtionden, menar Martin Malmström som i sin avhandling visar att debattörerna har få belägg för en påstådd skrivkris.

Skolan viktig för många nyanlända

Susanne Duek har forskat om nyanlända barn med fokus på deras litteracitetspraktiker. Ett av resultaten är att relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras.

Digital teknologi ger nya möjligheter för lärande i miljöundervisningen

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Förskolebarn mer delaktiga i och genom musik

I sin avhandling om konstruktionen av musikämnet i förskolan myntar Maria Wassrin begreppet slow musicking. Det går ut att förskolepedagoger och barn är tillsammans i musik under en längre tid, som exempelvis i en samling.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.